Milan - Bayern München 2-2: Mål krävs i returen
Milan slarvade bort sin ledning både en och två gånger. I rossoneri dominerade matchen igenom men har nu hamnat i rävsaxen när vinst i princip är ett måste i München om två veckor.
Milan kom till spel med i princip fullt lag. Nesta var åter i backlinjen och kamperade ihop med den gamle vapendragaren Maldini. Ancelotti valde dessutom att spela med julgransformationen, Gilardino som prima punta.
Hela första halvlek tillägnades rödsvart. Hemmalaget la fram taktpinnen på bordet från minut ett och lät tyskarna dansa efter deras pipa. Milan såg säkerligen bättre ut för att Bayern var så dåliga, men spelet höll sig uppe klart bättre än tidigare under säsongen.
Dominansen skulle som så många gånger förr inte bära frukt, trots att chanser till det fanns. Seedorf var bland annat bara en tå ifrån att peta in ett inlägg från Jankulovski, medan Gilardino prövade en taskig halvvolley. Ineffektivitet är vardagsmat.
Bästa chansen så långt i matchen tillägnades nickspecialisten Ambrosini. På en hörna av Oddo får Max stå fri och nicka bollen mot mål, men Rensing räddar något turligt med axeln. Dåligt placerat avslut, helt enkelt.
Men Max mindre bra avslut var inte något mot det Gilardino hade stunden senare. Oddo kom farandes längs högerkanten och skickade in ett perfekt inlägg. Bollen nådde en omarkerad Gilardino som från knappa två meter lyckas pricka Rensings vänsterhand… Nej, det var ingen mirakulös räddning, det var snarare som om Gilardino försökte pricka handflatan. Är inte detta typen av målchanser som virtuosen från Biella ska vara bra på?
Missen skulle inte stå Milan dyrt, och inte heller den straff som laget borde ha när Kaká saxades ner av Lucio. Nej, Rensings nolla bröts av en något ovan målskytt – Andrea Pirlo.
Vid hörnan efter straffsituation fick Oddo bollen, och slog in den i straffområdet samtidigt som Bayerns lag var på väg upp i en push up. Pirlo hade dock stannat kvar och kunde vackert se inlägget förvandlas till en nicklobb som seglade in bakom Rensing. Välförtjänt för både Milan och Pirlo som båda inlett lovande.
Två minnesvärda delikatesser bjöds i första halvlek. I den ena var Pirlo omringad av tre Bayern-spelare men lyckades ändå, medvetet, klacka bollen ur soppan i offensiv riktning och starta en snabb kontring. Den andra, den bästa, var tvåfotaren Nesta bjöd på i eget straffområde mot Makaay. Holländaren var grundlurad personifierad.
Milan malde på i andra halvlek och såg inte ut att dra ner på tempot utan fortsatte pressa ett likgiltigt Bayern München.
Kaká skulle återigen visa sin ineffektivitet när han fri missade ett lågt inlägg från Jankulovski. Rensing kom visserligen utrusande som en tjur, men Kaká såg knappt ut att försöka peta till bollen.
Minuterna innan blev dessutom Gilardino varnad när han slog in bollen i mål trots att domaren blåst av spelet. Han missar returen pga. den varningen. Ironiskt att Gila lyckades få nätkänning den enda gången han inte behöver, inte sant?
Fru Anti-fortuna skulle hinna med att hånle Milan i ansiktet både en och två gånger. Mannen som varit på H&M:s damavdelning och handlat sitt diadem, Van Buyten, utnyttjade Milans loja försvar till fullo en kvart från slutet.
Vid ett inlägg kunde Oddo inte pressa Pizarro tillräckligt utan bollen nickades ner strax utanför målområdet. Där dök Van Buyten upp och slog in bollen bakom en utrusande Dida. En släng av sleven ska framförallt Nesta ha (som för övrigt spelade utmärkt i resten av matchen), som tappade markeringen på holländaren, men även Dida som agerade tveksamt både vid inlägget och utrusningen.
Kvitteringsmålet kom som en kalldusch då Milan i princip kört över ett håglöst Bayern. En värre kalldusch skulle dock tyskarna få då domare Baskakov dömde straff åt Milan, en felaktig sådan. Lucio glidtacklade Kaká och var på bollen först, men ryssen såg annat och pekade på straffpunkten. Kaká stegade fram och slog in 2-1.
Någon sorts bisarr rättvisa skipades om man ser med subjektiva supporterögon, Lucio saxade ändå ner Kaká tidigare i matchen då domaren definitivt borde dömt straff. Å andra sidan blir två fel inte ett rätt. Hitzfeld ansåg för övrigt att valet av domare var märkligt redan innan match, frågan är vad han tycker i efterhand.
Matchen böljade sista tio minuterna, och Bayern München ryckte upp sig från den avgrund de befann sig i de första 85 minuterna. Inga direkta målchanser dök upp men det hindrade inte Milan från att bokstavligt talat skänka bort ledningen igen. På övertid, dessutom.
Situationen var inte helt olik första målet. Mannen med fotbollsvärldens fulaste diadem dök återigen upp omarkerad vid ett inlägg och kunde precist dunka in kvitteringen mellan Dida och stolpen. Förutom den bristande markeringen från främst Ambrosini hade förmodligen en Dida med bättre självförtroende kunnat gå ut och plockat inlägget.
Matchen blåstes av sekunderna efter målet. Besvikelsen bland Milanspelarna kunde inte tas miste på vid slutsignalen. Det må låta onödigt och bryskt, men många får faktiskt skylla sig själva. En flermålsledning fanns i en ask, den slarvades bort.
Nu krävs mål på Allianz Arena, en vinst är egentligen det enda som duger. Om Milan misslyckas med att vända på steken i Tyskland ska Bayern München inte grattas eller hyllas, dagens oavgjorda resultat var långt från rättvist. Nej, istället ska Milan till fullo ta på sig ett eventuellt uttåg och stå i skamvrån. Det ska vara mer skam i Milan än hyllning i Bayern.
Denna turnering vinns genom solid defensiv, målen som slank in idag var pinsamma och förtjänar inte ens gruppspelet. Milan har fortfarande en chans att visa vad lagets rätta virke är. Undertecknad föreslår att den chansen förvaltas.
Laguppställningar
Milan: Dida; Oddo, Nesta, Maldini, Jankulovski (Kaladze 86); Gattuso, Pirlo, Ambrosini, Seedorf (Gourcuff 85); Kakà, Gilardino (Inzaghi 72)
Bayern München: Rensing; Sagnol (Lell 68), Lucio, Van Buyten, Lahm; Salihamidzic, Hargreaves, Ottl, Schweinsteiger; Makaay (Santa Cruz 85), Podolski (Pizarro 68)
Domare : Baskakov
Målskyttar: Pirlo 40 (Milan), Van Buyten 78, 93 (Bayern), Kaka pen 84 (Milan)
