37^ Två mäktiga avsked
Samtidigt som jakten på överlevnad gick vidare tog två legendarer farväl - Alessandro Costacurta i Milano och Angelo Peruzzi i Rom. De rosa och de lila säkrade Europaspel och i Toscana gjorde Empoli en Milan.
Ledning 3-0 i paus och total dominans av gräsmattan. I andra halvlek äts ledningen upp och utjämnas med en straff. Känns det igen? Självklart. Det som Milan lyckades med i Istanbul var inte en engångsföreteelse. Empoli gjorde precis samma bedrift under söndagen.
Första halvlek var inte vacker. Fult spel, grova nedsparkningar och sena tacklingar. Mitt i turbulensen stod tornet Stefano Farina. Han lutade inte en tum. Med järnhand behöll han kontrollen över matchen och delade ut kort till de som förtjänade dem.
Reggina har sin styrka i offensiven. Amoruso, Bianchi och Foggia skulle platsa i många klubbar längre upp i tabellen. Försvaret däremot, där saknas stabilitet och lugn. Kapten Lucarelli är avstängd i sista omgången och med tanke på hur det såg igår ut kanske det är lika bra. Empoli måste haft små hjul under dojorna när man gled fram mellan de virriga vita gubbarna. Campagnolo är ingen världsmålvakt och borde tagit Moros skott som betydde 2-0.
Veckans spelare: Det borde utfärdats någon slags Kaká-varning i Empoli. Ighli Vannucchi var en dröm i första halvlek. Han skickade in 1-0 med en mäktigt långskott via stolpen, slog tunnlar och den avgörande bollen till 3-0-målet. Inte nog med det, han visade hur man gör en perfekt glidtackling när man tappat bollen. Farina tyckte, föga överraskande, inte att den var så perfekt. Härligt att se Vannucchi lyckas med annat än att få frispark genom att snubbla på ett osynligt skosnöre.
Matchen var över. 3-0 innebär att matchen är över. Liverpool visste inte det, därmed visste inte Reggina det heller. Vigiani nickade in första reduceringen efter att ha varit på planen i ungefär 2 sekunder, den underbare "Nick Dinamite" gjorde detsamma fast från andra hållet. Bara ett mål kvar. Empoli var Milan.
Lucarelli blev neddragen i straffområdet och Farina blåste. Kan ha varit för att Lucarelli hamnade underst i tvåmannahögen. Eller så var Farina bara väldigt snäll. Jag förlåter honom. Och med tanke på hur Gourcuff fick straff borde nog Lucarelli fått två. Amoruso satte straffen i krysset men fick försöka igen sedan typ sex man kunde njuta av Bassis svettlukt innan straffen slogs. Försök två sattes i samma hörn och Reggina säkrade sin serie A-status - om Milan vinner Champions League. Då har de rödsvarta inte mycket till lust att lira på söndag.
:::: :::: ::::
Andrea Gervasoni var märkbart blödig inför mötet med den store Costacurta och hans avskedsfest. Till och med han förstod att det skulle vara en utomordentlig present att ge Billy chansen att göra mål i sin sista match. Allt skulle förlåtas denna dag.
Gervasoni hade snällbyxorna på. På något sätt lyckades han översätta Dossenas hand på Gourcuffs axel och den senares skutt snett uppåt till en straffspark. Jag är inte ens säker på att De Sanctis ville rädda straffen. Inte nog med straffen, när Darmian slog knut på sig själv i eget straffområde och Siqueira satte 2-4 valde Gervasoni att skona Milan på deras dag. Kompensationsstraffen till Udinese kom aldrig, men de vann ändå. För en gångs skull måste jag säga att resultatet var rättvist.
Storari har många allierade i kampen mot Kalac. Han fick inte fler efter helgens insats. Det ska dock tilläggas att hela Milans försvar såg lite drucket ut. Inte konstigt med tanke på den brokiga skara som utgjorde det rödsvarta laget. Storari lämnar Milano i sommar.
Udinese ska satsa på Asamoah Gyan och se till att få in lite cash för Iaquinta. De är snarlika som spelare men ghananen spelar inte med skygglappar och börjar inte lipa så fort det tar emot lite.
Skönt att Costacurta blir kvar på Milanbänken. Annars hade han glömts alldeles för snabbt av alldeles för många. Men kunde han inte fått mer än 59 minuter i sin sista match? Han har ju gott om tid att vila upp sig på.
:::: :::: ::::
Peruzzi gjorde som Costacurta om sa adjö. En enorm karriär är slut. Han borde fått mer uppmärksamhet än vad han fått. Han var fantastisk i det Juventus som vann det mesta och alltid att räkna med i det problemfyllda Lazio. Platsen i VM-truppen och guldet var mycket välförtjänt. Han skulle varit förstemålvakt -98 men blev skadad. Världens bästa okända målvakt har stämplat ut.
:::: :::: ::::
Två mål av Totti och Guldskon vet inte om den ska åka norr- eller söderut. Tyvärr blir det Holland för Totti gör inte två mål mot Messina. Desperation funkar sällan. Å andra sidan kommer Messina inte göra mycket till motstånd. Sen finns det ju alltid lite blödiga domare som bjussar på lite straffar när det behövs. Sätt Gervasoni på Roma-Messina!
Har Chimenti någonsin accepterat ett domslut runt eget straffområde som går emot hans eget lag? Han blir ju rabiat varenda gång. Anfallaren kan ha fått båda hälsenorna avsparkade, Chimenti kommer lik förbannat ut och gastar .
:::: :::: ::::
Dunga har tagit ut Doni i landslaget. Brasilien har oförskämt många bra målvakter nuförtiden.
:::: :::: ::::
I italiensk fotboll händer mycket märkliga saker. Matcher flyttas en dag innan de ska spelas, klubbar får poängavdrag för felparkering av spelarbussar (överdrivet exempel) med mera med mera. Allt känns som en enda soppa.
Då är det skönt att se hur man löst uppflyttningarna från serie B till serie A. Vid första anblick är det horribelt och helt i linje med de andra galenskaperna. När man sedan granskar systemet och inser vad det i praktiken innebär slås man av vad det är. Det är oortodoxt. Det är genialt.
Två lag flyttas automatiskt upp. De fyra därefter följande klubbarna kvalspelar sen i utslagsmöten om den tredje platsen, om inte de tredjeplacerade laget är minst tio poäng före fyran. Då ställs kvalet in. Det innebär att ett lag som är tio poäng eller mer bättre än övriga lag slipper riskera att göra en plattmatch och därmed få hela säsongen förstörd. Världens smartaste system.
Problemet är väl bara var man ska dra gränsen, när är ett lag så pass mycket bättre att de förtjänar direktuppflyttning? Uppenbarligen vid tio poäng.
:::: :::: ::::
Två mål av Riganó mot Fiorentina. Han borde vara en brännhet kandidat till vice-Pazzini-rollen när Toni sålts. Eller?
:::: :::: ::::
Veckans mål: Ingen har någonsin skjutit så hårt som Andrea Caracciolo på Renzo Barbera. [Klipp]
Rekordet stod sig en dryg timme. Sen kom Maccarone.
:::: :::: ::::
Siena åker ur.
