Palermo: Italiens nya topplag
Efter att ha följt Serie A under i stort sett hela mitt vakna liv så är det med stor glädje jag ser en sådan satsning som Palermo faktiskt gör. Palermo gör en storsatsning för att slå sig in bland topplagen i Serie A, detta med hjälp av en karismatisk presidents vägledning.
Förra året kunde vi börja urskilja att Palermo menade allvar med sin satsning efter ett lyckat första år i serien. Man värvade spelare som Diana, Bresciano, Simplicio och Amauri. Man hade en tränare som var erkänt skicklig och med stor erfarenhet (Guidolin). Serie A var som ett skadeskjutet lejon, och man hade bestämt sig för att det nu var dags att slå sig in i toppen och sedan försöka stanna där.
Serien började bra, Amauri var i storform och ett tag så var man gott och väl med bland kampen om Champions League-platserna. Man spelade ut Milan hemma på Sicilien och jag föll pladask för en skicklig kontringsfotboll med mycket teknik.
Men sedan skadade sig Amauri och som alla vet så sjönk man som en gråsten i tabellen. Till sist fick man nöja sig med en Uefacup-plats, en klen tröst utefter vilka möjligheter laget faktiskt hade i början av våren. Personligen blev jag väldigt överraskad över detta dramatiska fall i tabellen och jag undrade hur Zamparini skulle agera. Han gjorde väl i princip som han alltid gör, allt sedan Veneziatiden. Han klagade och sparkade Guidolin(bara för att sedan ta tillbaka honom, och sedan sparka honom igen). Han spred oreda och splittrade gruppen. Det sägs att bra lag, stora lag kommer igen efter motgångar och visar karaktär, detta visade inte Palermo trots att man knep en Uefacup-plats. Laget är i händerna på en mycket impulsiv och ambitiös ägare som trots sin stora kärlek till klubben ibland fattar fatala felbeslut som bara gör saken värre.
Detta till trots så är det ändå imponerande och skönt att se att klubben Palermo och ägaren Zamparini vägrar ge upp. Han använder all sin list och sitt kontaktnät för att ytterligare befästa och kanske till och med kättra i den italienska toppfotbollen. Kul att se årets satsning där man tydligt ser en linje i kloka värvningar både på planen och utanför planen. Colantuono är kanske den mest intressante tränaren i Italien och han har i år till förfogande över ett lag som enligt mig på pappret är med och fightas om segern i årets upplaga av Serie A. Självklart kommer årets serie som är den starkaste på många år vara svår att vinna men Palermo har chansen. Man har också underskattningsfördel, inga räknar med dem.
Om man tittar på årets värvningar så har man verkligen lyckats. Fabrizio Miccoli (som är en personlig favorit) tillsammans med Amauri på topp känns ju oerhört intressant. Bosko Jankovic från Mallorca kommer att bli nyckeln till mycket, lyckas han på mittfältet så kommer inte Corini saknas lika mycket. Migliaccio från Atalanta är också en intressant värvning som förhoppningsvis kan bidra kreativitet och slit på mitten. Matteini och Rinaudo är värvningar som har allt att vinna, kan bli succé eller försvinna bort.
Ser man på de senaste tre årens utveckling av laget kan man urskölja ett långsiktigt bygge av ett lag med en stomme av spelare i sin bästa ålder. Man har publik, pengar, ett duktigt lag och inte minst en bra tränare. Om Colantouno lyckas formera laget så att det blir en bra balans, samt hålla Zamparini lugn då kan årets säsong räcka långt.
Den här säsongen spelar laget inte bara i ligan och i den italienska cupen utan även i Europa och därför gäller det att ha en bred trupp, och detta har man. Spelare som Cavani, Matusiak, Rinaudo, Pisano, Brienza (om han blir kvar) och Agliardi är bra spelare som skulle platsa i många andra lag i serien.
Som sagt, årets upplaga av Serie A är den bästa på länge, inte bara storlagen värvar, och nya lag är på väg upp. Låt oss hoppas på en öppen, trevlig serie med fokus på nya möjligheter och inte gamla synder!
Som alla vet kan allt hända när legendariske Zamparini får bestämma men i år kanske den slugaste presidenten söder om alperna lycka till slut…
