Talangsatsning
Italiensk mittfältstalang - Riccardo Montolivo.

Talangsatsning

Det var länge sedan lagen i Serie A innehöll så mycket talang. Om detta beror på pengabrist och att man helt enkelt tvingas satsa hemgjort låter jag vara osagt men det ser onekligen intressant ut.

Jag tror att de unga italienska spelarna är minst lika bra som dyra panikförvärv, att detta också stärker landslagsfotbollen i längden är jag helt säker på. Enda smolket i bägaren är att vissa talanger såsom Rossi och Lupoli väljer att sticka utomlands, även fast Lupoli är tillbaka till denna säsong.

De lag som i år satsar mest ungt verkar bli Parma, Fiorentina, Empoli och även Atalanta. Dessa tre lag bygger alla på olika sätt men ändå med en baktanke att det är de unga spelarna som är lagens framtid. De vet att de inte kan konkurrera om de allra största stjärnorna och väljer att satsa på lovande unga spelare, som med hårt jobb kan utvecklas till klasspelare (se Arsenal).

Parma har alltid haft en imponerande talangfabrik men på senare år har man verkligen spottat ur sig talanger som på sikt om det fortsätter utvecklas kan bida till stommen i Italiens landslag. Nye tränaren Di Carlo har en rad talanger till sitt förfogande, spelare som Cigarini, Dessena, Contini, Reginaldo och nye målvakten Petr (Banik Ostrava).

Tänk om klubben hade lyckats behålla Lupoli och Giuseppe Rossi för några år sedan, ojojoj då hade man verkligen varit med i matchen. Parma slåss som många andra klubbar från mindre städer med mindre pengar, vilket gör att man måste sälja spelare. Detta gör att man på ett klokt vis sätter sin tro på sin egen ungdomsverksamhet, man vet att man inte kan tävla på lika villkor som t.ex. Milan och Inter. Man har också blivit brända sedan tiden då Parmalat styrde klubben i botten, nu gäller det att bygga ett lag som i första hand har en sund ekonomi.

Har alltid tyckt om Parma, inte minst för deras talang och scoutingverksamhet, kvalitéer som alltid gör dem unika. Kom ihåg att storlagen är beroende av sådan här klubbar, skulle dock vara skoj om de någon gång fick uppleva ruset av att vinna ligan, det förtjänar de. Kan nye Di Carlo få dessa unga spelare att ta några steg i utvecklingen denna säsong så finns det resurser till Uefa-cupplats. Man är dock ojämna, något som den förre Mantova-tränaren måste råda bot på. De mer rutinerade spelarna som Morrone och Falcone kommer att få ta ett stort ansvar denna säsong.

I den oändligt vackra staden Florens bygger underbare Cesare Prandelli ett lag som mixar rutin med talang. Nyckelordet verkar vara offensiv fotboll, där man inte är rädda för någon. Till sitt förfogande har han Italiens intressantaste sportchef i Corvino och en ägare (Della Valle) som har en god ekonomi. Fiorentina vet också att man inte kan konkurrera om det största namnen när det vankas mercato, man har istället valt en alternativ väg.

Klubben köper in spännande talanger från hela Europa, i sin tro att en mix av olika spelstilar är det bästa. I år har man handlat in två tjeckiska U-19 landslagsmän (Mazuch, Hable), Vanden Borre från Anderlect och Lupoli från Arsenal. Men man har lite mer ekonomisk styrka än t.ex. Parma så man kan även knyta till sig etablerade spelare som Semioli och Vieri. Denna mix av talang tillsammans med rutin brukar ofta ge bra resultat.

Ser man på Fiorentinas startelva så ser man klart blandningen, en blandning som är lagets chans att utmana. Prandelli är en av mina favorit tränare och han verkar vara helt respektlös i sitt ledarskap, han fruktar ingen. Om Montolivo fortsätter att utvecklas och om Pazzini lyckas ersätta Toni så finns det egentligen inga gränser för hur bra det kan gå för la viola. Denna säsong tror jag inte man lyckas blanda sig i den absoluta toppstriden (kanske med Ljungberg på plats och om Toni stannat) men helt klart kommer de att vara topp sju.

Atalanta och Empoli är två erkända talangfabriker, framförallt Atalanta förser ensamt nästan hela Italien med lovande spelare. Problemet för Bergamo-klubben är att man nästa inte lyckas behålla spelarna tillräckligt länge, ibland lämnar de klubben alldeles för tidigt. Spelare som Bianchi, Pazzini, Montolivo och Canini är talanger som båda fostrats i klubben men nu har gjort succé i andra klubbar. Listan på spelare som klubben fostrats kan naturligtvis göra hur låns som helst men man ser ett mönster. Det verkar som att klubben inte har ambition nog för att de skall stanna i alla fall några år i klubben.

Självklart har inte Atalanta några ekonomiska muskler att utmana storlagen men de har ju potential att bli en klubb på övre halvan säsong efter säsong. Allt är dock inte negativt, man har en grym scoutingverksamhet som hittar spelare som få andra hittat, och en sund president (Ruggeri) som tänker längre än näsan räcker. Årets lag har tappat mätta Vieri och istället satsat på Langella (Cagliari) och svenskbekantingen Muslimovic (Parma).

I startelvan ser man inte så många talanger, konstigt kan tyckas men senast igår sålde man Osvaldo till... gissa - Fiorentina. Talamonti och Tissone får nu ansvaret att bära talang stämpeln denna säsong. Jag tror inte på klubben denna säsong, inte ett lag för övre halvan, laget känns ihåligt och man kan inte sätta sitt hopp till Doni varje match.

Zampagna är för gammal och laget lider av mindervärdeskomplex, laget måste behålla sina talanger. Dock är man bortskämda med att man tillverkar dessa som smågodis. Hoppas att klubben inser att man kan utmana de flesta klubbar på sikt, man kommer alltid att ha världens kanske främsta ungdomsverksamhet, vilken hela Italien står i tacksamhets skuld till, inte minst Fiorentina.

Till sist har vi lilla Empoli som satsar hel italienskt. Almiron har sålts och ersatts med Giacomazzi. Detta är den enda utlänningen i startelvan. Och som man visade förra säsongen så måste man inte värva dyra utländska spelare när man har tillgång till duktiga egna talanger. Empoli bestämde sig att satsa hemtamt för några år sedan när man åkte ur Serie A för femtioelfte gången. Man skulle inte längre bygga ett lag för bara en säsong, med målet att överleva Serie A. Nu skulle man till att börja med ha en sund ekonomi, och det pengar som fanns skulle gå till ungdomsverksamhet.

Till sist skulle man vara noga med att ge talangerna en riktig chans att visa upp sig. På senare år har man tappat lirare som Maccarone (Middlesbrough) Di Natale (Udinese) och Tavano (Valencia) men alltid lyckats utan dem. Man hade kunnat satsa på att köpa etablerade spelare med höga löner men man har istället bevisat att den italienska bredden på spelarfronten är mycket god.

Detta ställer frågetecken för denna köphysteri som ofta finns i toppfotbollen. Empoli är en skön motpol i dessa namn fixeringstider och man litar på sin spelmodell och kontinuitet, begrepp som ofta går förlorade. Tittar man på de andra två stora ligorna (Spanien, England) så ser man även där att lag som jobbar på ett liknande sätt som Empoli får framgång. Reading, Osasuna och Empoli är tre lag från olika serier som lyckats trots sina ekonomiska trångmål, Imponerande!

Årets säsong ser intressant ut för Empoli. Man har knutit till sig tre talanger från Juventus (Marchisio, Piccolo och Volpato) vilket ytterligare befäster positionen som det nya Piacenza, alltså italienskt nästan helt igenom. Tränare Cagni har ett intressant lag som kommer att överraska även i år, även om en Uefa-cupplats kan bli väl svårt. Men ingenting förvånar mig efter förra säsongens insats och man kommer alltid vara ett gott föredöme för alla mindre klubbar.

Philip Littorin@jonas5oderstrom2007-08-16 18:35:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)