Milan-Benfica 2-1: Milans dominans avgjorde
Milan inledde Champions League på allra bästa sätt med en seger hemma på San Siro.
I Milans Champions League-debut 2007/2008 ställs il diavolo mot portugiserna Benfica. Ett kärt återseende från Rui Costa, som spelade i Milan åren 2001-2006 och som fick ett varmt välkomnande.
Milan kom till spel med bästa möjlig elva. Pirlo, Kaká och Oddo som vilade i 1-1-matchen mot Siena gick rakt in i startelvan. Med Ronaldo i sjukstugan stegade Inzagh in som ensam spets i julgransformationen.
Milan inledde matchen med stort bollinnehav, men mycket bolltrillande i sidled då rörligheten i laget var på tok för dålig. Det skulle dock inte hindra mittfältsmaestron Andrea Pirlo.
I den nionde minuten får Milan en frispark vid straffområdets högra hörn. De flesta hade kallt räknat med ett hårt inlägg men istället drämmer Pirlo in bollen direkt i mål via krysset. 1-0 till hemmalaget.
Milan tände till efter matchen och rörligheten steg. Ambrosini skulle få två bra chanser att göra mål. Första var ännu en fast situation där han med foten förlänger en frispark som Benficas målvakt gör en fin räddning på. I samma veva hade dessutom Inzaghi en fin möjlighet efter inlägg från Oddo, men avslutet är svagt och går utanför.
Chans nummer två är när Pirlo förlöser Oddo på högerkanten. Oddo slår in ett inlägg som går bakom anfallarna, men när istället djupledslöpande Ambrosini som får till en lam volley. Quim i Benficas mål var knappast imponerad.
Trots Milans spelövertag hade Benfica chanser i första halvlek. Rui Costa hade ett bra distansskott som Dida måttade, och Cardozo borde ha gjort mål minuten senare.
Ett inlägg från Di Maria touchar Pirlo och går i en båge över Dida. Upp vid den bortre stolpen dyker Cardozo upp och med öppet mål nickar han bollen i… ribban. Med lite flyt hade kvitteringen varit ett faktum.
Istället skulle Milan dubbla ledningen i kontringen efter, 20 minuter in i matchen. Kaká driver upp bollen i ett tre-mot-tre-läge och hittar Pirlo som löpt sig fri med målvakten. Istället för att avsluta chippar han bollen till Inzaghi som dunkar in 2-0.
Helt otroligt läckert anfall, och för att citera Bosse Pettersson på Viasat: Så gör genier.
Resten av halvleken bjuder på ordentlig Hawaiifotboll med chanser åt båda hållen. Milan är inte helt bekväma och släpper till onödigt mycket ytor. Tempot dyker och Benfica bjuds in i matchen.
Cardozo hade bland annat en bra chans med ett tungt skott på mål. Både Kaká och Milan hade bra chanser att ytterligare öka Milans ledning. Dock utan någon lycka.
Efter en minuts tillägg blåser Riley av första halvlek. Inte en fulländad första halvlek även om anfallsspelet fungerade väl (med viss hjälp av ett generöst Benfica som hade dålig press och lämnade stora ytor). Defensiven var däremot inget att hänga i julgranen, och Kaladze in primis såg inte helt hundra ut.
Inför andra halvlek hade mannen med fotbollsvärldens största svettlökar, Benficas tränare Camacho, gjort sin läxa och piskat sina spelare att pressa Milan högre. Inledningsvis gav det dock ingenting förutom fler felpass från Milans sida.
Milan behöll lugnet och tempot gick på halvfart, och få chanser skapades från något håll. Kaká stack emellan med en soloraid, när han med en 40-meterslöpning nådde ända fram till målvakten. Avslutet var ur dålig vinkel och Quim kunde rädda ut till hörna.
Inzaghi skulle få ännu en chans att göra mål på, men missar ett läge som sitter nio av tio andra gånger. Ambrosini kommer runt på kanten och skickar in ett lågt inlägg, Inzaghi står inne i målboxen med halvöppet mål men lyckas få bollen upp på läktaren.
Under första halvtimmen av andra halvlek kontrollerade Milan matchen fullständigt, och Benfica kom aldrig till en vettig målchans. Ancelotti bytte dessutom in Emerson för Seedorf för att ytterligare öka på stabiliteten i laget, och bättra på de fasta situationerna.
Och knappt hade Emerson varit inne på plan innan han höll på att bli målskytt, och inte via pannan som vi är vana vid. Efter att Inzaghi bommat ytterligare ett läge, efter fint inlägg från Jankulovski, går bollen ut till Emerson som klipper till på halvvolley. Men Quim är omutlig och gör ännu en fin räddning.
Resten av halvleken handlar mestadels om bolltrillande och positionsspel från Milans sida. Några ryck kommer men inga vassa chanser skapas åt något håll. Milan bjuder dock Benfica på ett reduceringsmål i absolut sista sekunden när försvarslinjen inte alls hänger med på ett inlägg.
Den största behållningen är när Rui Costa byts ut i slutskedet och får en stor applåd från San Siro – portugisen tackar och klappar sig för hjärtat.
Matchen i sig är helt klart godkänd från Milans sida. Positivt för andra halvlek är att Milan faktiskt spelar upp sig trots tvåmålsledning, och stänger ner Benfica snarare än bjuder in dem i matchen. Klart negativt är det sena kvitteringsmålet som är ren försvarsmiss och kom som blixt från klar himmel. Ineffektiviteten framför mål är något annat att slipa på för framtiden.
Milan (4-3-2-1): Dida; Oddo (81’ Bonera), Nesta, Kaladze, Jankulovski; Gattuso, Pirlo, Ambrosini; Kakà, Seedorf (75’ Emerson); Inzaghi (84' Gilardino)
Benfica (4-2-3-1): Quim; Luis Filipe, Edcarlos, Katsouranis, Leo; Rui Costa (88’ Nuno Assis), Maxim Pereira, Cristian Rodriguez, Di Maria; Miguel Vitor (73’ Binya), Cardozo (63’ Nuno Gomes)
Domare: Mike Riley (England)
Målskyttar: Pirlo 9, Inzaghi 21, Nuno Gomes 92
