19^ Omgångens...
Juventus har den starkaste defensiven vilket tydligt syns i omgångens lag där ett par gamla profiler dyker upp. Vi bjuds på läckra, tekniska mål och så sågas försvarsspelet hos Genoa.
Siffran inom parantes anger antalet uttagningar i omgångens lag.
MÅLVAKT
Gianluca PEGOLO (Siena, 1)
Reservkeepern tog i princip allt i mötet mot Napoli. Straffräddningen på Cavani räddade en pinne och var typisk för en målvakt i form.
FÖRSVAR
Stephan LICHTSTEINER (Juventus, 3)
Ligans bästa högerback klev fram för sitt Juve när de behövde det som mest. Förutom en vinnarmentalitet av sällan skådat slag fyller han på framåt samtidigt som han täpper till bakåt. Juves bästa värvning vill jag påstå.
Walter SAMUEL (Inter, 1)
För en gångs skull var kollegan Lucio helt ute och cyklade och tur för honom att Samuel var sitt vanliga jag. Förvisso lite snett ute vid målet men Rocchi gör det fantastiskt bra. Resten utav matchen plockades såväl han som Klose bort effektivt.
Giorgio CHIELLINI (Juventus, 4)
Tillbaka som mittback och som han dominerade längst bak. Gav inte Denis en chans och var den som alltid stod rätt när Atalanta väl hotade. Vilken lyx Conte har i en sån allround spelare som Giorgione.
MITTFÄLT
Erik LAMELA (Roma, 2)
Oj som han dominerade stundtals på mitten mot stackars Cesena. Framspelningen till Tottis mål var av sällan skådat slag och jag blir alltmer imponerad av 19-åringen. Kommer bli en stor profil i Serie A.
Massimo DONATI (Palermo, 1)
Gjorde sin första match i Palermo men det syntes knappast. Var överallt och åt upp alla bollar på mitten tillsammans med Migliaccio. Här kan Palermo ha gjort ett riktigt kap.
Andrea PIRLO (Juventus, 3)
Efter några jobbiga matcher verkar Pirlo ha hittat tillbaka. Framspelningen till Lichtsteiners mål är typiskt för Pirlo. När Marchisio gick ut var det Pirlo som tog över befälhavet på mittfältet. Ovärderlig rutin.
Pablo ARMERO (Udinese, 2)
Ytterligare en colombian som tar för sig. Målskytt och så en fantastisk framspelning till Di Natale. Med en löpkapacitet som få kan matcha i ligan och en vänsterfot av hög klass. 25-åringen kommer dra till sig storklubbarnas ögon så småningom.
ANFALL
Alberto PALOSCHI (Chievo, 1)
Väldigt het efter två mål på Lecce där han visade prov på sin målfarlighet. Här har Milan ett sparkapital i U21-landslagsmannen med tanke på hans kvaliteter. I rätt omgivning kan han bli hur bra som helst.
Zlatan IBRAHIMOVIC (Milan, 5)
Jag skulle vilja påstå att Milans anfall idag är helt och hållet beroende av Ibra. Hans betydelse för offensiven i dagens Milan är tydlig. Två nya mål och delad förstaplats i skytteligan. En riktig matchvinnare som måste förbli hel om Milan ska gå långt.
Francesco TOTTI (Roma, 1)
Kommentar överflödig. Sätter man ett sådant rekord som han precis gjort förtjänar man precis allt. Bandiera. Ikon. Mästare. Legend. You name it.
TRÄNARE
Antonio CONTE (Juventus, 3)
Hans Juve låg på för de tre poängen efter en motig start på året och visade med sin uttagning att han tror på sitt manskap. Bytena gav maximal utdelning och sättet han introducerar Luca Marrone på för oss är tecken på fingertoppskänsla.
Francesco Totti. Historisk som ensam spelare att göra flest mål för en och samma klubb i Italien. Sakta men säkert kommer spelare som han, Zanetti och Del Piero att försvinna och då kommer vi stå där och berätta för våra barnbarn om dessa legender. Det är en ära att få ha upplevt dessa stora spelare under deras storhetstid.
Colombianen Armero. Hur kunde jag (och ni!) helt missa honom förra veckan? Grym.
Luca Marrone. Conte envisades med att behålla honom efter tiden tillsammans i Siena. Efter att ha sett honom på senare tid så kulminerade allt i mötet mot Atalanta. Nu förstår jag helt plötsligt varför.
Emiliano Viviano är tillbaka. Efter den jobbiga knäskadan fick vi äntligen se honom i mål igen för Palermo. Italiensk fotbolls stora hopp på målvaktssidan behöver speltid och förhoppningsvis når han tillbaks till de höjder han nådde förra säsongen.
Framspelningarna och målen. Mama mia säger jag bara. Lamela till Totti. Marrone till Giaccherini. Armero till Di Natale. Världsklass.
Genoa. Jag sågade Palermo här förra veckan. Denna helg får Palermos motståndare denna helg skämmas. Försvarsspelet lös med sin frånvaro och sju insläppta på två matcher med en kille som Frey i målet ska inte vara möjligt. Marino, vad händer?
Bologna-Parma. Jag försöker fortfarande förstå hur jag kunde spendera drygt två timmar på denna match utan att somna. Förhoppningsvis såg inte särskilt många matchen på TV annars lär väl denna match vara ett typexempel som Serie A-hatarna lär relatera till.
Tre fantastiska mål bjöds vi på och alla tre var vackra på sitt egna speciella sätt. Lamela till Totti (offside förvisso men likväl vackert). Marrone till Giacch och så Armero till Toto. Vilket jag hade valt själv? Toto.
