Romas lilla läxa

Romas lilla läxa

Roma kan vara en fotbollens Zorro när koncentrationen är på topp, men det är den inte alltid. Den sitter som en bläckfläck. Vi måste lära oss vår lilla läxa.

Roma är mitt. Och ditt. Isvakar och jacuzzis. Det blir nog till att bada i båda och antingen känna köldens käftar eller ligga i bubbelpoolen likt en förnöjd valross med jordgubbsdrinkarna ständigt närvarande. Gimme more. Vad isvakarna beträffar så vet jag att de finns. Men jag vänjer mig aldrig.    

Roma kan verkligen snurra, fäkta och parera likt en fotbollens Zorro – när koncentrationen rullar fram ostört. Men om nåt hamnar i vägen så kan plötsligt kaosets cirkus (inget ont om cirkusfolk) träda fram. Var finns fokus då? På lindansarens byst? Inget är över innan det är över. För att uttrycka det hela barnsligt enkelt.   

Roma har ett problem. Det sitter såsom en bläckfläck på bröstet på en vit skjorta (tro mig, jag vet). Man måste lyckas roffa åt sig mer enkla poäng mot de mindre lagen. Då kan man inte sitta och fisa i jacuzzin med en Frozen Strawberry Daiq innan matchen är över.

Jag älskar Romas fläktiga, vindsnabba och uppoffrande spel, vilket man kan svettas fram. Fast ibland måste man anpassa sig till situationen; då kan man inte veva med armarna likt en väderkvarn och gå på knock out. Jag tänker på Rumble in the Jungle. Ali mot Foreman. Ali brukade alltid dansa – det var hans tjusande signum. Han dansade inte mot Foreman. Men han vann ändå på ren envishet. Nåt att tänka på kanske.

Vi vet vad Roma kan. Dock kan det ibland kännas som om man vill samla hela truppen, fösa in dem i ett klassrum likt en bråkig skara elever och tvinga dem att skriva på tavlan 100 gånger: ”Jag ska inte slappna av i otid.” Vill man åt scudetton så krävs det att man är på alerten konstant. ”Titta vad högt jag gungar… vänta… aj!” Serie A är inte nådigt mot okoncentration.    

”Ta lax Håkan... det är dyrt!”, yttrade pappan i ”Sunes Jul” när familjen var på julbord. Men Roma har redan laxen, den finns redan där. Man spelar ofta förträffligt mot ligans bjässar. Vad man behöver är lite potatis. Det ska bli spännande, nervöst och alldeles underbart att följa Roma ända tills slutet. Så jag säger alltså: "Snälla rara Roma, ta gärna laxen men glöm för allt i världen inte potatisen."





Magnus Sundbergmagnus.sundberg@yahoo.se2008-01-01 16:54:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 16)
Goals of the week (omgång 15)
Goals of the week (omgång 14)