Säsongskrönika 07/08
Reggina Calcio stod ännu en gång för en heroisk insats då man även denna säsong visade hjärta och räddade kontraktet. Här kommer en liten summering och hur det gick till, och varför, i Reggina denna säsong.
Vi som följer Reggina, dag ut och dag in, vet att det alltid händer något i denna klubben. Inte många svenska vet vem Reggina är, men vi kan garantera alla som sitter och undrar vem de där vinröda Syditalienarna är, att det alltid är spännande att följa detta magiska lag. En svindlande säsong, direkt efter en kanske ännu mer svindlande säsong och så kommer det säkerligen att fortsätta inom denna klubb.
Nåväl, Reggina gjorde det igen, man knäppte alla “experter” på näsan och bevisade att det faktiskt finns klass nere i Kalabrien trots att lagen heter Catanzaro, Crotone och Reggina. Amaranto klarade sig med mycket tur och minst lika mycket skicklighet kvar i Serie A ännu en gång. Mycket tack vare ett par starka ledarfigurer och en fanatiskt publik. En jobbig säsong på många stadium är avklarad, och jag är verkligen glad över att vara Amaranto i dagsläget.
Säsongsinledningen blev intressant, man uppgav Massimo Ficcadenti som coach inför säsongen och saknaden av Walter Mazzarri skulle visa sig bli väldigt stor direkt. Ficcadenti fick under sin tid i Reggina inte uppleva någon som helst framgång, motgångarna var många och att han relativt snabbt blev av med sitt jobb är det ingen som frågar sig om varför. Säsongsinledningen var urusel och Reggina såg redan då ut att spela i Serie B nästkommande säsong.
Renzo Ulivieri plockades in för att försöka rätta upp saker och ting, på sätt och vis fick han ju spelarna att inse att hoppet fanns och han tog en hel del viktiga och mäktiga segrar. Man slog Juventus hemma med 2-1 och man värvade Franco Brienza. Ulivieri fick också själva spelet att fungera någorlunda bättre än vad det gjorde med Ficcadenti. Ficcadentis spelidé gick inte riktigt i Reggina, Ulivieris var klart enklare och bättre.
Under denna tiden på säsongen var man som supporter för detta lag ständigt nervös, en magisk vinst kunde följas av tre förluster mot direkta konkurrenter i botten och man fick egentligen aldrig vara lugn. Trots hyfsade resultat så kom man inte över sträcket, lagen över retade upp oss rejält med att vinna just då vi vann.
Foti fick därmed nog utav denne Renzo Ulivieri och valde att, efter 0-0 hemma mot Palermo, sparka honom. Ersättaren letades snabbt upp, i de egna leden. Nevio Orlandi som tillbringat större delen utav sitt liv inom Regginas organisation tog plats vid rodret och hade egentligen bara en sak som uppdrag, rädda Reggina. Spelmässigt spelade då ingen roll hur bra eller dåligt man uppträdde på plan, direktiven var enkla.
Nevio Orlandi försökte få upp detta lag på benen igen efter ännu ett tränarbyte och javisst gick det som så många trodde var omöjligt för några månader sen. Reggina plockade närmast heroiska segrar i slutet på säsongen och kunde efter säsongens första bortaseger, i 36 omgången mot Catania, säkra kontraktet omgången efter, hemma mot Empoli.
Ett ovanligt fullsatt Granillo fick se en nervös match men Reggina kunde genom doldisen Barreto och den direkta motsatsen Amoruso, säkra kontraktet och Granillo exploderade.
. . . . . . .
Så vad är det nu som gör detta lag till ett så märkligt lag, man klarar sig konstigt nog kvar år efter år och inget ser ut att kunna hindra deras framfart. Reggina gjorde under säsongen ett mycket smart drag i att locka över Franco Brienza från Palermo. Brienza har under sin tid i Reggina stortrivts och har gjort flertalet mycket viktiga mål. Han har verkligen fått ett lyft i sin karriär och är naturligtvis en av de största anledningarna till att man finner amaranto i Serie A igen till hösten.
Francesco Cozza blev lite pånyttfödd efter att man plockat in Orlandi som coach. Speltiden steg och hans rutin och kärlek till klubben var verkligen en stark orsak till att man lyckades iår. Hans två mål mot Parma var i stort sett det som fick oss att hoppas på en magisk avslutning och Cozza är en riktig man till person. Han tar allt som kommer helt rätt och säger inget om han blir placerad på bänken, en sann hjälte.
Nicola Amoruso var ett stort frågetecken inför säsongen, skulle han kunna leverera utan den fantastiske Bianchi. Nja, till en början såg det ut som om han var på semester och längtade efter Bianchi, men tiden gick och trots mycket tjafs med Ulivieri under hans tid kom hjälten igång med sin målproduktion.
Amoruso spelar alltid med ett stort hjärta till klubben och satte en fin avslutning på säsongen, 103 mål i Serie A, 40 Serie A mål i Reggina och ett nytt kontrakt.
Fler spelare än dessa nämnda har naturligtvis betytt minst lika mycket men just dessa är en trio som visat väldigt mycket för sin klubb under säsongen och har alla tre fått jätte mycket beröm, vilket de verkligen är värda efter en säsong fylld av motgångar och framgångar som denna.
. . . . . . .
Säsongens:
Målvakt: Ingen kategori där man får tänka till direkt, Novakovic gjorde en fin insats mot Palermo, inget mer. Campagnolo blir det självklara valet med i stort sett alla matcher i mål denna säsong. Även om han inte alltid är med på noterna har vi flertalet matcher under säsongen där han mer eller mindre säkrat kontraktet.
Försvarare: Bruno Cirillo, har många gånger under säsongen kritiserat den nylånade krigaren i försvaret men den kärlek och vilja han visat för sitt lag denna säsong har varit gränslös. Det är mäktiga bilder att se på då Cirillo firar med fansen efter Barretos 1-0 mot Empoli. Cirillo blir mitt självklara val här.
Mittfältare: Ingen lätt kategori men Modesto har inte varit så bra som förra säsongen så jag säger helt enkelt Edgar Barreto. Inte bara för tre snygga mål under säsongen utan även för en skön inställning på plan som får resterande spelare att kriga något bättre. Målet mot Empoli kan man ju bara inte glömma.
Anfallare: Svår, mycket svår denna med. Helt enkelt så får Nicola Amoruso stiga lite åt sidan här trots en fin säsong och jag säger istället, Franco Brienza. En suverän tid i klubben trots den korta tiden och hans målproduktion är det ju inget fel på.
. . . . . . .
Vi får tacka detta Reggina för allt denna säsong och vi hoppas ju innerligt att man kan höja sig några snäpp till kommande. Nu börjar det hetta till på värvningsfronten och ännu är inget klart angående tränare osv. i Reggina, vi håller er uppdaterade under hela sommaren.
Avanti Amaranto.
