Holland-Italien 3-0: Ingen panik!
Ett fantastiskt Holland kunde med sina snabba fötter sprinta från det italienska laget och tog på måndagskvällen en övertygande seger. Trots det katastrofala försvarsspelet så finns det dock ljusglimtar för Gli Azzurri och än är inte Donadonis lag uträknat.
Det är svårt att veta var man ska börja någonstans. Det finns så mycket att säga efter en sådan här match men jag tror att det mest signifikativa är det faktum att i princip alla ens farhågor besannades. Alla mina tvivel blev verklighet och det var sannerligen inte vackert.
Primo tempo
Matchen började i ett rasande tempo och det var italienarna som höll i taktpinnen. Ett fint passningsspel där det italienska laget såg piggt ut resulterade i en och annan halvchans som med lite tur kunde ha gett Italien ledningen.
Holland tog emellertid över spelet och gjorde det med bravur. Med ett snabbt spel och snabba fötter sprang holländarna in sig själva i matchen och efter en tids övertag så tog man ledningen genom ett minst sagt kontroversiellt mål.
Buffon boxade bollen rätt ut i planen efter en frispark från höger, detta resulterade i ett skott från Van Bronckhorst och skottet styrdes in i mål av Van Nistelrooy. Van Nistelrooy var till synes glasklart offside, men då Panucci (som däckats av Buffon vid utboxningen) låg utanför planen och bakom sidlinjen så tyckte linjedomaren ändå att han på så sätt upphävde offsiden. En synnerligen märklig situation där Panucci inte på något sätt är med i spelet.
Enligt italiensk TV så hade samma sak hänt i en match mellan Fiorentina och Roma där ett mål av Mancini då blev bortdömt. Potenza (som likställs med Panucci i det här fallet) var utanför planen bakom sidlinjen och kunde därför inte räknas medverkande i spelet, vilket gjorde att Mancini stod offside i skottläget. Potenza var till och med uppe och sprang bakom sidlinjen på väg in mot plan vilket är något som verkligen inte Panucci kan beskyllas för att ha försökt göra. Panucci låg still bakom sidlinjen, med trolig huvudskada, men upphävde ändå offsiden enligt domaren. Ett sådant läge blir förstås en bedömningsfråga över huruvida Panucci medverkade i spelet eller ej, men då Panucci knappast var disponibel i straffområdet så är det enligt mig ganska självklart att han inte medverkade och således inte borde ha kunnat upphäva offsiden. Fel domarbeslut med andra ord.
Matchen fortsatte och Holland kunde efter lite press från Gli Azzurri hålla i sitt snabba spel. Sex minuter senare satte man tvåan. En lång passning nådde Kuyt som snyggt nickade ner bollen till Sneijder som ur ett svårt läge satte bollen på halvvolley i mål. Ett otroligt fint mål där man verkligen kan ifrågasätta varför det var Di Natale(!) som var närmast att markera Sneijder. Det italienska försvaret hade börjat katastrofalt dåligt, och inte blev det bättre när Van Nistelrooy rann igenom precis innan halvtid. Buffon hann dock ut och kunde avstyra friläget med en magnifik räddning.
Secondo tempo
Oroväckande nog så gjordes inga byten i paus men det dröjde emellertid inte länge förrän Grosso fick äntra mattan istället för iskalle Materazzi. Matrix, som tydligen var den som skulle ta Cannavaros plats som chef i försvaret, hade inte haft många rätt under matchen. Panucci flyttades in i mitten och Grosso tog vänsterkanten med Zambrotta till höger.
Genast började det italienska spelet förbättras och Grande Grosso visade gång på gång sina offensiva kvalitéer. Italien tog mer och mer tag i spelet och det eskalerade än mer när Pinturicchio kom in. Del Piero lyckades för första gången i matchen se till så att Italien kunde hålla kvar bollen i anfallsspelet och fick snabbt på ett bra skott mot Van der Sar. Del Piero fortsatte att visa sin fina form och bidrog med sitt fina spel till en italiensk tro på reducering.
Donadoni satte slutligen in Cassano i ett sista försök att komma ikapp. Peter Pan hade inte varit på banan länge innan han serverade Toni ett friläge som Luca helt klart borde ha utnyttjat bättre. Italien fortsatte att pressa och med en Grosso som löpte som en tok upp och ner på kanten så kom man närmre och närmre. Grande Grosso fick ett magnifikt läge när han på sedvanligt manér passerade sin ytterback och sneddade in för att skjuta. Skottet var dock tamt och på returen kunde holländarna rensa efter en del tveksamheter. Italien fortsatte att skapa chanser och Pirlo hade lite senare en frispark där Van der Sar gjorde en mycket fin räddning.
Mitt i pressen så lyckades det snabba Holland med ytterligare en kontring. Buffon klarade det första friläget men i den efterföljande sekvensen så kunde Van Bronckhorst sätta 3-0 vilket blev slutresultatet. Snopet för Italien som börjat spela bra fotboll och som faktiskt borde ha reducerat.
Sammanfattning
Var ska man då börja någonstans? Först så ska det konstateras att Holland var bra. Riktigt bra. Sättet som man malde sönder Italien på var brutalt men ändå vackert och den där totalfotbollen som det snackades så mycket om innan matchen visade sig i allra högsta grad. Holland hade nog satt skrämselhicka i de flesta lag med det spel man presterade idag och blir en svår motståndare för vilket lag de än möter.
Det mest skrämmande var förvisso det italienska försvarsspelet. Jag tror aldrig, och då menar jag aldrig, att jag sett ett så fullkomligt obefintligt försvarsspel när det gäller Italien. Det var som om de inte ens fattade att matchen hade börjat. Materazzi och Barzagli skämde ut sig själva under matchens gång och misstagen ville bara aldrig ta slut. Felplaceringar, felpassningar och felaktiga beslut karaktäriserade det centrala försvarsspelet och det finns inte en chans att dessa två kan få spela tillsammans mot Rumänien.
Mittfältsspelet var heller inte det felfritt, och det finns en del positioner där man kan ifrågasätta Donadonis uttagning. Att bänka De Rossi för Ambrosini var innan match ett underligt beslut och även med facit i hand så hade det nog varit vettigare med Daniele på plan. Att Gattuso också får spela är även det lite underligt med tanke på hans formkurva, men då Pirlo är ordinarie så får man ta Rino på köpet. Rino hade det tufft och hann helt enkelt inte med de snabba holländarna. Frågan är förvisso om någon italienare hade gjort det.
Slutligen så måste det dock konstateras att efter regnet kommer solen. Italien spelade stundtals ett fint anfallsspel och det var egentligen bara de bakre leden som inte fungerade. Det är emellertid ett ganska stort problem och lösningen måste hittas snabbt. Barzagli är helt enkelt för dålig. Att han ens är påkommen från start är ett skämt och det är nog ingen människa som såg matchen som kan tycka annorlunda. Det är nästan så att Gamberini och Chiellini skulle få chansen tillsammans istället. Försvarsspelet kan egentligen inte bli mycket sämre än så här.
Anfallsspelet fungerade efter allt ganska bra. Di Natale såg pigg ut och Toni visade vilken styrka han besitter. De italienska ytterbackarna, med betoning på Grosso och Zambrotta, hade bra löpningar utefter kanten och detta borde resulterat. Del Piero blev en injektion i matchbilden och det är frågan om inte den nyblivna kaptenen ska spela från start i nästa match. Så bra var han. Cassano lämnade en del att önska.
Man får väl avsluta med att tacka Rumänien för deras fina insats mot Frankrike. Tack vare det oavgjorda resultatet så ser läget ganska bra ut för Gli Azzurri, där man har allt i egna händer. Jag har svårt att se att Frankrike ska kunna slå Holland och utgår vi från det så krävs det en vinst mot Rumänien och minst ett oavgjort resultat mot Frankrike för att Italien ska gå vidare. Det låter enkelt men sanningen är den att Donadoni har mycket att jobba med, och inför den svåra matchen mot Chivus lag så måste Italien skärpa till sig.
MATCHFAKTA
1-0 Van Nistelrooy, 26
2-0 Sneijder, 31
3-0 van Bronckhorst, 79
Italien: Buffon; Panucci, Materazzi (Grosso 54), Barzagli, Zambrotta; Gattuso, Pirlo, Ambrosini; Camoranesi (Cassano 75), Toni, Di Natale (Del Piero 64)
Holland: Van der Sar; Ooijer, Mathijsen, Bouhlarouz (Heitinga 77), Van Bronckhorst; De Jong, Engelaar; Sneijder, Van Der Vaart, Kuyt (Afellay 81); Van Nistelrooy (Van Persie 70)
Spelarbetyg Italien:
3 p: Gianluigi Buffon
2 p: Alessandro Del Piero
1 p: Fabio Grosso
