Inför Spanien-Italien: Medelhavsderby
Roberto Donadonis Italien lever ett tag till.

Inför Spanien-Italien: Medelhavsderby

Gli Azzurri lever. Trots att man haft oddsen emot sig är man i kvartsfinal, så varför sluta surfa på vågen nu? Ingen gruppvinnare har ju hittills gått vidare.

1994 var Roberto Donadoni en del av det italienska lag som slog ut Spanien i USA-VM. 1998 leder han det italienska lag som slår ur underläge mot ett läckert Spanien. Favorit i repris?

Lagen möttes senast i en uppvärmningsmatch inför EM. Spanjorerna vann tack vare ett mästerverk av David Villa. Han är återigen hotet mot Italien. Liksom Fernando Torres. Och hela mittfältet. Italienarna försöker intala sig att man inte på något sätt är underlägsna sina medelhavsgrannar. Det är väl rätt, om än fel. Spanien är bättre än Italien tekniskt, så Donadoni måste vinna på andra sätt. Och då syftar jag inte på armbågar i ansikten.

Donadoni inför kampen
- Italien har inte kommit hit på grund av en bjudning utan för att man besegrat Frankrike. Spanien är ett starkt lag med stora individuella spelare som inte nått samma resultat med landslaget som på klubblagsnivå. Därför kommer de vara hungriga på framgång och vi måste spela med samma lust.

- De är inte särskilt fysiska men de är snabba. Vi har lärt oss mycket om varandra men man kan inte jämföra en träningsmatch med en kvartsfinal i EM. Vi har våra styrkor vi också. Killarna måste komma ihåg att ha roligt, för att ha roligt måste man spela bra. Om de lyckas med det kan de nå hur långt som helst, avslutar Italiens förbundskapten.

Buffon om motparten
- Vi har stor respekt för Spanien, men vi vet också att historien kommer spela en viktig roll. det är bättre fös oss om de är favoriter. Sen får vi se efter 90 minuter om de fortfarande är det. De är en stor rival och det är rätt att vara lite rädd för dem, men inte mer än de är för oss.

- Att de inte ha slagit oss i en tävlingsmatch sedan 1920 kan vara ett problem eftersom sånt är till för att brytas. Vi hoppas bara att trenden håller i sig några år till, säger Gigi.

Laget
Att Barzagli missar resten av mästerskapet är trist men lång ifrån förödande. Det måste snarare anses som positivt att hans chanser till mer speltid är borta. Problem har Italien däremot på mitten. Avstängningarna på Pirlo och Gattuso besvärar och framtvingar nya idéer ur Donadonis hjärna.

Att Gattuso saknas ska inte behöva märkas. Att han fortfarande ses som en nyckelspelare i det italienska landslaget är ett bevis på bristande insikt. Han är inte viktig. Det finns gott om folk som kan göra samma jobb, till och med bättre. Pirlo däremot är spindeln i det azurblå nätet. Hur kan täcker upp för hans frånvaro blir mycket intressant. Att det finns spelare med rätt egenskaper råder ina tvivel om, samtidigt som det till och med kan vara positivt att inte bjussa motståndarna på infon om vem man ska strypa.

Försvarslinjen kommer inte att förändras. Den har fungerat fint sedan den renoverades. Mittfältet är som sagt den mest osäkra lagdelen. Blir det 4-3-2-1 som spöade fransmännen kommer De Rossi skydda backlinjen med tillåtelser att avancera. Till vänster om sig tar Ambrosini den arbetande rollen. Den tredje platsen har tidigare varit vigt åt Camoranesi, men på sistone har Aquilanis namn dykt upp allt mer frekvent. Trots sin brist på erfarenhet kan han vara det italienska svaret på alla spanska mittfältsfenomen. Trio framåt - Perrotta, Cassano, Toni.

En annan möjlig taktisk formering innebär en återgång till det 4-1-4-1-system man stundtals framgångsrikt använde i kvalet. Då består fyramannamittfältet av Camoranesi, Aquilani, Ambrosini och Di Natale med De Rossi som ankare. Toni längst fram, förstås.

Viktigtast för Italien blir att det Rom-dominerade mittfältet fungerar och att Toni olycka tappar sin begynnelsebokstav. Håller Buffon nollan och Toni sätter var tionde chans vinner Italien med 2-0.

Det känns lugnande att kunna sätta sig utan krav, bara med förhoppningar. Italien kan nå semifinal, men bör kanske inte göra det. Det borde inte Turkiet eller Ryssland heller. Ses vi där?

Preliminär italiensk startelva (4-3-1-2): Buffon; Zambrotta, Panucci, Chiellini, Grosso; Aquilani, De Rossi, Ambrosini; Perrotta; Cassano, Toni.

Källor: Gazzetta.it, Figc.it, Uefa.com

Jonas Söderström [jonas.soderstrom@svenskafans.com]@jonas5oderstrom2008-06-21 23:39:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)