Samp Guide 08/09: Hjärtat
Sampdorias hjärta och lungor och president Garrones personliga favorit? Angelo Palombo, såklart!
I dagens Sampdoria finns det bara en spelare som spelat i klubben sedan 2002, Angelo Palombo. Fansens allra största favorit, i konkurrens med Cassano, har varit Samp trogen ända sedan han anlände gratis från Fiorentina sommaren 02. Med över 200 officiella matcher på kontot och ett snitt på över 30 matcher/säsong sedan han anlänt har han snabbt utvecklats till klubbens kanske viktigaste spelare under 2000-talet.
Med meriter från U21-landslaget där han både vann EM 04 och tog hem brons för Italien under OS 04 har han en meritlista som få spelare i hans ålder kan matcha. Trots anbud från större klubbar, där bl.a. Fiorentina var och ryckte i han i sommar, har Palombo bestämt sig för att stanna i Genua och Sampdoria. En lojal spelare som verkligen gjort sig förtjänt av att bära kaptensbindeln nu när hans mentor Sergio Volpi lämnat för Bologna.
I Palombo har Mazzarri en dynamisk mittfältare som kan agera både bollvinnare och spelfördelare. Med sitt vårdade passningsspel och slit på mitten är han en guldklimp för varje lag. 26-åringen är Sampdorias hjärta och lungor och är själva symbolen för dagens Sampdoria, precis som Mancini, Flachi och Volpi varit.
Det jublas aldrig så högt på Marassi som när Palombo målar och kanske är det just hans skrala målfacit som gjort att han inte fått det erkännande som han egentligen förtjänar. Med fem mål på över 200 matcher är det förståeligt att Palombo inte är så välkänd utanför Liguriens gränser. Dock ska det sägas till hans försvar att Palombo i grunden är en defensiv mittfältare, precis som idag, och där han vinner boll för att sedan distribuera bollen vidare till någon av de offensiva krafterna för att få saker och ting att hända. Palombo är ingen extravagant spelare men får jobbet gjort ordentligt. Lasse Lagerbäck hade älskat att ha honom i sitt svenska landslag, det är jag övertygad om.
Palombos framtid ligger utstakad framför honom. Tillsammans med Cassano ska kaptenen försöka ta Samp till Champions League igen och bli en evig bandiera för klubben. Jag hoppas verkligen att han lyckas för det är han värd. Lojaliteten personifierad och en av president Garrones absoluta favoritspelare.
