Lagen som ska försvara Italiens heder, del 2
Den här säsongen har Uefacupen fått en välbehövlig ansiktslyftning som ska höja kvaliteten och statusen på turneringen. Man kan inte längre kalla turneringen för betydelselös och ointressant då lagen som finns med från och med första omgången besitter god standard.
Självklart skall vi kunna sätta vår tilltro till att våra italienska lag kommer att gå långt då vi har fyra bra lag som alla har förstärkt bra under sommaren.
Dessa lag kommer i år att spela i Uefacupen:
Milan (direktkvalificerat), Sampdoria (direktkvalificerat), Udinese (direktkvalificerat), Napoli(kvalade in).
Tittar vi på dessa fyra lag så kan man urskilja två stabila mittenlag, ett storlag på dekis och till sist en nygammal uppkomling. Vissa lag (Milan) har allt att förlora medan andra (Napoli) har allt att vinna. Men för alla som bryr sig om Serie A och Italien så är det väldigt viktigt att alla lag lyckas bra, då vi både får bättre anseende och respekt ute i Europa. Dessutom räknas alla resultat in i ett komplicerat poängsystem som i sin tur avgör hur många lag respektive liga får ha med i de europeiska cuperna.
Milan spelar ett högt spel. Man sätter sin tilltro till att brassarna skall fixa allt framåt och att den gamla backlinjen plus katastrofen Senderos skall hålla bakåt. Att en sådan fin och anrik klubb som Milan med alla deras gamla storheter får sätta sin tro till en reserv från Arsenal är faktiskt en smula deprimerande.
Förutom Ronaldinho (Barcelona) och Senderos (Arsenal) så har man värvat Flamini (Arsenal) och Zambrotta (Barcelona). Helt klart är att om lagets kall bli bättre än förra året MÅSTE alla dessa spelare vara på topp, inte minst Ronaldinho då han stod helt still och spelade fotboll i OS. Han var trots detta bra, vilket säger en del om hans kvaliteter.
Har man spelare som Kaka, Pato och Nesta så är man ett bra lag. Milan är ett bra lag, men för mig hade det krävts en större utrensning och en rejäl föryngring. Köpa in Nasri, Benzema och Ben Arfa för att rejält visa på alla sätt att man inte är nöjda och har förstått att tiden hunnit ikapp vissa spelare (Seedorf, Inzaghi, Maldini, Ambrosini). Jag vet att Milanledningen inte arbetar så här utan man ser laget som en familj och tappar aldrig tron på spelarna innanför cirkeln. Detta bevisas i och med köpet av Shevchenko som har varit mätt, trött, seg och otillräcklig i ett par år nu. För mig så är värvningspolicyn märklig, då pengar finns att spendera på någon av Europas stora talanger eller varför inte en fortsatt satsning på intressante Gourcuff?
Laget kommer att möta FC Zürich från Schweiz och det ser jag som en bra lottning då man får ett hyfsat bra motstånd men ändå klart överkomligt. Schweiziska ligan håller en bra standard och hos toppklubbarna finns det gott om pengar, detta såg vi på Basel när dessa mötte IFK Göteborg. Dock är Basel inte ett lag som skall kunna störa Milan.
Det mest homogena och stabila laget i hela Serie A heter Sampdoria. Walter Mazzari har skapat ett lag som vet exakt vad det kan och inte lämnar något åt slumpen. Viljan på fotbollsplanen är alltid viktigast och detta talar för Sampdoria. Summeringen kan sluta här om det inte hade varit för Antonio Cassano. Det är nämligen han som skall bryta mönstret och han får totalt fria händer offensivt, detta älskar Barisonen. Är det i någon miljö han skall mogna och utvecklas som person är det i Genoa som är det oas han behöver.
Laget har inte imponerat under mercaton och man har tappat både Volpi (Bologna) och Maggio (Napoli) har lämnat stora luckor efter sig. Fornaroli (Nacional Montevideo) kan inte väntas dominera redan i år och istället får andra spelare ta större ansvar.
Tack vare en bra lottning (Kaunas) så kommer laget att gå till gruppspelet utan problem, så pass stabilt är man. Sampdoria kommer inte att vinna Serie A och man kommer inte att vinna Uefacupen, men lag som dessa är alltid viktiga för fotbollen då kontinuitet, samarbete, passion och kärlek till fotbollen alltid skall premieras. Varje turnering har sin uppstickare och kanske kan årets upplaga av ”Samp” överraska…
Udinese har något intressant på gång. Trots att man har förlorat spelare som Dossena (Liverpool), Mesto (Genoa) och Asamoah (Rennes) så har man i år en både starkare och bredare trupp än förra året. Man har införskaffat både rutin i Pasquale (Livorno) och Domizzi ( Napoli) men framförallt sin vana trogen intressanta unga spelare som Sanchez (River Plate).
Det viktigaste för laget var att behålla Di Natale och Gökhan Inler vilket man också gjorde. Om man tar en kik på laget så ser det faktiskt riktigt starkt ut och kan man bara klara av att spela på två fronter så finns alla chanser för en lyckad säsong. Lyckas tränare Marino få alla unga spelare att ta ett extra kliv i utvecklingen och samtidigt få igång Quagliarella och Di Natale så utfärdas skrällvarning för Udinelaget.
Inget lag går säkert för Udinese och laget kan vinna såväl hemma som borta, dock gäller detta också i förlustväg då de är alldeles för ojämna för att till exempel vinna Uefacupen eller ta en Champions league-plats i ligan.
I första omgången tar man sig alltså an Borussia Dortmund och fick den kanske svåraste lottningen av alla italienska lag i turneringen. Tyska lag är alltid bra i cuper och på hemmaplan är man svårslagna. Jag tror att detta blir en mycket jämn kamp mellan två jämnstarka lag, troligtvis avgörs detta av vilket lag som håller nollan hemma.
Sist men inte minst har vi Napoli som i år gör comeback på den europeiska scenen efter många tunga år. Man har en mycket klok och stark president i De Laurentiis som verkar veta exakt hur han vill ha det. Det som brukar vara ett stark lags signum brukar vara en stabil mercato. Napoli har haft just detta då man har tagit det lugnt och fokuserat på spetskompetens samt att behålla stjärnorna såsom Hamsik och Lavezzi. Det är egentligen bara Domizzi (Udinese) som kommer att saknas även fast jag aldrig förstått hans storhet, en begränsad spelare som kan slå straffar i mina ögon.
Rinaudo (Palermo), Denis (Independiente) och Maggio (Sampdoria) är de viktigaste spelrna som tillkommit och de är spännande och har alla kvaliteter. Jag är imponerad av lagets värvningar även fast något kreativt namn på mittfältet hade känts bra. Tränare Edy Reja har visat kurage och styrka under sin tid i Neapel då detta sannerligen inte är en lätt stad att träna ett fotbollslag i.
För Napolis del hoppas jag att man skyndar långsamt och har tålamod då man inte får glömma att man trots allt bara är inne på sin andra säsong i högstaligan. Jag säger inte att man inte skall ha förväntningar men samtidigt så måste det viktigaste var att etablera sig i toppen istället för att satsa allt och sedan riskera att falla tungt.
Benfica är laget att slå för napolitanarna och detta är en tuff nöt att knäcka då portugiserna har ett bra lag med spelare som till exempel Pablo Aimar. Benfica är ett perfekt test för att se hur pass bra säsongens Napoli är, man har också lite fördel då man matchat sedan i juli tack vare Intertotocupen. Liten fördel Napoli då jag också tror att nyckelspelarna i laget kliver fram och är bäst när det gäller, jag tänker på Hamsik och Lavezzi som alltid är bra när det gäller.
