Styrkebesked mot Dortmund
Att spela inför en av europas största och mest fanatiska fans är inte lätt, men Udinese spelade inspirerat och kunde till slut avgå med en komfortabel 2-0 seger. Det ger oss ett utmärkt läge inför hemmareturen.
Förvisso är Dortmund inte det lag man var för dryga tio år sedan, men efter år av misär så är man helt klar på väg uppåt och man har startat Bundesliga på ett övertygande sätt, därför våndades jag över lottningen, man vill ju så gärna nå gruppspelet.
När jag sedan hörde att Marino gamlade och valde vila både Di Natale och Quagliarella så undrade jag hur det skule gå, med facit i hand, så visade det sig vara ett genidrag. Till skillnad från matchen mot Juventus spelade vi aggressivt och med kvicka omställningar. Redan efter två minuter fick Sanchez ett gyllene läge, som han dock inte lyckades förvalta. Istället kunde den andra ersättaren i anfallet, Floro Flores pricka in 1-0 efter endast åtta minuters spel.
Dortmund kom ingenstans, man fick dessutom två tidiga skador, allt medan vi trummade på. Kontringarna gav ypperliga lägen och til slut gav det utdelning, framspelad av Pepe kunde Inler dundra in 2-0. Det var faktiskt bud på mer, men Weidenfeler var tyskarnas bästa spelare, det säger det mesta om matchen.
I andra halvlek kunde vi kontrollera spelet, det blev några vassa chanser, bland annat Sanchez fick ett bra läge men han skulle bli mållös ikväll. Di Natale och Quagliarella fick hoppa in på slutet men då var matchen redan säkrad, så dom behövde inte förta sig.
Att vinna borta mot Dortmund med 2-0 är imponerande i sig, men det var sätter hur dom gjorde det på som var det bästa, ett mycket övertygande spel och det utan Zapata, Felipe, Di Natale och Quagliarella från start. Gör laget bara sitt jobb på hemmaplan så ska vi ta oss till gruppspel nu. Domizzi gjorde förövrigt en stabil debut och Marino roterade laget på ett föredömligt sätt, vi har en bred trupp, då är det klart vi ska utnyttja det.
Forza Udinese!
