-
Inför Atalanta – Cagliari: Mot den åttonde
Tabelljumbon Cagliari, med den sämsta säsongsstarten sedan 1999, åker till Bergamo för att spela en match som är så ödesmättad som den kan bli i en fjärde omgång. Framförallt är det Massimo Allegri som slåss för både sitt rykte och överlevnad som tränare. Sett till statistiken har han del hopp med sig till matchen…
Jag känner på mig att den kommer att knäckas imorgon. Den där sviten mot Atalanta:
2004-02 Cagliari – Atalanta 5-1
2004-10 Atalanta – Cagliari 2-2
2005-02 Cagliari – Atalanta 3-3
2006-10 Atalanta – Cagliari 3-3
2007-03 Cagliari – Atalanta 2-0
2007-10 Atalanta – Cagliari 2-2
2008-02 Cagliari – Atalanta 1-0
Atalanta har inte lyckats besegra Cagliari i seriespel sedan hösten 2003, vilket innebär sju raka matcher.
Att jag känner slutet komma nu är att ett desperat Cagliari inte har annat att förlita sig på än statistik inför morgondagens match. Det vore således typiskt att även i det läget kommer någon att slå undan benen för oss.
Jag vet inte om man ska kalla sviten för tur. Tillfällighet snarare. För åtminstone de senaste matcherna har bergamaskerna inte haft så mycket att sätta emot. När det har blivit målrika kryss hemma hos nerazzuri, är det Cagliari som har varit närmast seger.
Ändå har Atalanta sedan återkomsten till toppen visat klart bättre resultat, och på hemmaplan är man generellt starka. Jag har svårt att se annat än blåsvart dominans imorgon. Därför är jag också nöjd med att Antonio Langella nu även har lämnat Atalanta. Tanken på att han ska sänka oss i det här läget… Det vill jag helst förtränga.
Cagliari är alltså ute efter den första poängen för säsongen. Fyra raka förluster vore ödesdigert för de flesta klubbar, men som jag har varit inne på flera gånger; det här är inget nytt. Höstsäsonger har inte varit klubbens grej de senaste åren. Så även om en sådan start skulle vara helt bedrövligt (som om det inte är det redan nu…), finns det fortfarande 15 matcher att spela om. Och där kan man även med mediokert utgång kamma hem fler än de 10 poäng som skrapades ihop samma period förra säsongen.
Men för Allegri är det här en annan sak. Det skulle vara en mindre sensation om Cellino lät honom vara kvar efter fyra raka förluster i säsongsinledningen, inklusive en förödmjukande förlust i Coppa Italia mot Reggina (vilka annars?).
Han tros få tillbaka Daniele Conti från skada, vilket – förutsatt att han verkligen är fullt frisk – är ovärderligt. Att den här starten sammanfaller med hans frånvaro mot Siena och Juventus lär inte vara någon slump.
Annars väntar vi fortfarande på att Acquafresca ska vanka på allvar. Han var som bekant en stor anledning till miraklet i våras. Han var också den som avgjorde det senaste mötet lagen emellan. Om än på straff…
En väldigt märklig parantes:
Det här är tredje året i rad som Cagliari och Atalanta möts i Bergamo, på hösten, på onsdagen. Hur kan det här vara en slump? Jag tänker inte säga det rakt ut för att riskera något, men man kan leka med tanken att det är onda andar som styr lottningen och att de är från Sardinien.
