Svar på tal: För dåliga backar?
Landslagsuppehåll och ett ypperligt tillfälle för Milan att få tillbaka några skadade spelare. Bland annat är Nesta på väg tillbaka, men hjälper det verkligen backlinjen?
Milan spelar i år som bekant i Uefacupen men någon titel kommer det inte att bli. Stjärnornas motivation är helt enkelt för låg för det.
Kaveh Golestani: Jag tror att straffet för den dåliga säsongen, det vill säga inget spel i CL och istället spel i den mindre prestigefyllda Uefacupen, kan lyfta spelarna. Jag tror att det dels beror på att det är en titel som många spelare inte har vunnit tidigare och dels på grund av att ett dåligt resultat i cupen skulle vara väldigt pinsam för så rutinerade och välmeriterade spelare.
Dessutom tror och hoppas jag att de spelare som tidigare fått mindre speltid är extra taggade nu när det får spela lite mer på grund av alla skador och småskavanker. Även om motståndet inte ska underskattas på något sätt bör man även ha i åtanke att motståndarlagen inte håller riktigt lika hög klass som de gör i utslagningsrundorna av Champions League.
Fredrik Alfredsson: Förhoppningsvis blir det tvärtom, att den missade CL-platsen får Milanspelarna att inse hur mycket hårt jobb som krävs varje ny säsong för att lyckas. Om de rödsvarta ser Uefacupen som en chans till revansch i stället för som ett ”straff” för missat CL-spel så tror jag att det här kan bli en riktigt rolig säsong. Uefacupen må vara en b-betonad turnering i jämförelse med Champions League, men ska för den skull inte underskattas. Se bara på hur Bayern München misslyckades med att ta en ”given” titel förra året. Givetvis kommer Milan att göra allt för att fylla på titelskåpet ytterligare och även om man redan har vunnit Scudetton, CL och VM-guld (som en del i truppen har) så tror jag att man gärna fortsätter att vinna.
Visst svider det garanterat hos spelare som Nesta, Pirlo, Seedorf och Inzaghi att inte få spela i Champions League den här säsongen. Men det är ju bara fakta, Milan är inte med i den finaste av alla klubblagsturneringar den här gången och då vore det väl inte helt fel att vinna Uefacupen i väntan på nästa års CL-spel? Uefacupen ska bli en revansch och inbringa välbehövlig energi inför nästa års återkomst på den allra största scenen.
Nesta är snart tillbaka, men ärligt talat hjälper det? Hans mittbackskollegor är helt enkelt för dåliga, även en numera allt för ojämn Maldini.
Kaveh Golestani: Jag kan hålla med om att Maldini inte är lika stabil och dominant som i fornstora dagar, men att han skulle vara för dålig är att ta det lite långt. Vad det gäller Maldini tycker jag att han är den ultimata backupen. Han kan gå in och göra sitt jobb så fort det behövs, och avsett motstånd och match är han mer rutinerad än någon annan. Jag tror att de mittbackar som finns att tillgå (Maldini och Nesta undantagen) behöver någon som styr dem mer. Som Amir tidigare varit inne på behövs en ledande mittback, och det har tyvärr saknats i och med Nestas skada. Nesta lyfter sina kollegor och det ska bli väldigt spännande att se hur Milans försvar agerar när han äntligen är tillbaka.
Fredrik Alfredsson: Milan skulle helt klart må bra av att ha tillgång till en storback till i truppen, inget tvivel om det. Maldini är fortfarande en fantastisk fotbollsspelare men att lägga allt ansvar på honom är heller inte rätt. Att åldern sätter sina spår (det märks knappt hos Maldini förvisso) och att kroppen ibland säger ifrån måste man ha förståelse för. I ett läge där Nesta går skadad saknas den där riktiga ledaren. Någon ny försvarsspelare som kan axla den rollen lär vi dock inte få förrän tidigast till sommaren. De spelarna som finns som alternativ kommer att höja sig av Nestas blotta närvaro, till exempel är Kaladze en klart bättre försvarsspelare med Nesta bredvid sig i mittförsvaret. Så någon större oro känner jag inte. Däremot vore ett imponerande nyförvärv på backsidan välkommet inför nästa säsong.
Agger ryktas vara en potentiell värvning för framtiden. Men är inte han för dålig för att spela i Milan?
Kaveh Golestani: Här har jag ett par synpunkter. För det första är dags att vi fans och framför allt ledningen släpper lite på det här ”Vi är Milan” snacket och inser vad truppens svagheter är. I en allt mer föråldrad backlinje med gamla gubbar som Favalli och Paolo behöver vi föryngring. Agger är bara 23 år och redan en etablerad back. Han har bra grundegenskaper såsom teknik, skott, uppspel och fysik. Han är i min bedömning även bra på att läsa spelet. Dessutom kan han fortfarande bli mycket bättre och det är en sådan spelartyp jag vill att Milan ska investera i. Inte en jättedyr historia som är i toppen av sin karriär utan någon som håller väldigt hög klass men ändå är formbar. Med tanke på värvningarna de senaste åren är jag tveksam till om just Agger trillar in i truppen, men någon liknande spelartyp är mer än välkommen.
Fredrik Alfredsson: Agger är inte alls någon dålig spelare. Tvärtom är det ett mysterium att han inte visas fullt förtroende i Liverpool. Skadeproblemen gör att det förvisso finns ett litet frågetecken för honom, men rent kvalitetsmässigt är det här en mycket bra försvarsspelare. Han är duktig med boll, stenhård, har en grym inställning och läser spelet på ett föredömligt sätt. Med andra ord är han en klart duglig back som inte skulle göra bort sig i Milantröjan.
Nu tror jag inte att Agger värvas, åtminstone är känslan den att andra namn kommer att prioriteras i slutändan när en back ska köpas in. Men om dansken skulle ansluta skulle det verkligen inte vara mig emot. För Agger har potential och skulle på sikt kunna ta över ledarskapet i backlinjen efter Nesta.
Poängtapp på bortaplan återigen senast. Den här säsongen kommer det att vara bortaspöket som förstör och Milan har ingen stabilitet för att vinna ligan.
Kaveh Golestani: Det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser, särskilt med tanke på alla skador och diverse fitnessproblem som Milan varit drabbade av. En Ronaldinho i form som inte stannar upp hela tiden och en Marco som får mer och mer speltid ska kunna hjälpa Kaka i offensiven så pass mycket att vi ska kunna ta många poäng på bortaplan. Årets upplaga av Milan borde vara bra på bortaplan, då de mindre italienska lagen oftast vågar lite extra och kan tänkas lämna lite större ytor till våra stjärnor som opererar på offensiv planhalva.
Så länge vi lyckas undvika att hamna precis där lag som Cagliari vill att vi ska vara, det vill säga förvandlas till ett statiskt och fantasilöst lag, har vi alla förutsättningar för att både kunna underhålla och vinna på bortaplan. Trots snedsteget senast tror jag att grabbarna och gubbarna är på rätt väg.
Ligan kommer bli jämn i år och hoppas jag att vi i slutet på våren tagit tillräckligt många poäng för att vara med och fightas däruppe.
Fredrik Alfredsson: Kan bara instämma med Kaveh, det är för tidigt för att dra några som helst slutsatser än. De två första matcherna som innebar förluster är bara att dra ett streck över. Efter de har Milan ändå repat mod och kommit tillbaka starkt. Att bara få med sig en poäng från Sardinien var ingen höjdare, men samtidigt ingen katastrof i det läge säsongen befinner sig i. Serie A 2008/2009 är ännu en ung upplaga och Rossoneri är bara tre poäng från serieledningen. Först när laget har spelat ett antal bortamatcher kan vi börja analyser huruvida något bortaspöke huserar eller ej. Med den kvalité Milans trupp besitter är jag inte speciellt orolig för att motståndararenorna ska vara några ointagliga fort den här säsongen.
