Inför Inter - Udinese
Anrika Inter, med skåp fyllda av titlar, plånboken fylld med pengar och arenan fylld med fans, inte ska väl lilla Udinese kunna störa denna jätte på bortaplan?
Inter som har prenumererat på ligatitlar, med demontränaren Mourinho och idel världsstjärnor bör vinna på söndag, fansen räknar med seger, experterna räknar med seger och spelbolagen räknar med seger. Man har ett enormt stöd, inte bara i Milano utan runt om i Europa och man är helt enkelt ett världslag.
Udinese är uppstickaren som med små medel måste alltid vara smartare och järvare än storklubbarna för att skörda framgångar och den här säsongen har varit som en lång underbar dans. Di Natale har snurrat runt med bollen, Quagliarella har öst in mål och Pepe har fått smaka på landslagsfotboll. Vi har en utav Sydamerikas allra största talanger i Sanchez som anpassat sig snabbt och Floro Flores som aldrig varit i bättre slag. Den dynamiska trion på mittfältet med D'Agostino, Inler och Isla har fördelat bollarna. Det är således ingen slump att vi faktiskt gjort flest mål i serien, helt enligt den mentalitet som präglar Udinese.
Det var också anledningen att jag fick upp ögonen för laget, man vågade, man chansade, man ville vinna, man ville göra mål, man ville inte gå in för 0-0, även om motståndet hette Juventus eller Milan. Det är den här Udinese andan som genomsyrat spelet den här säsongen. Endast en förlust i ligaspelet och i Europa har vi knäckt lag som Dortmund, Tottenham och nu senast Spartak Moskva borta. Jämntheten är det som imponerat mest och även när vi spelat sämre, som senast mot Genoa, så har poängen trillat in.
Nu väntar en utmaningen utöver det extra, Inter borta, ett Inter som kommer vara taggat, mot ett Udinese som dom inte lyckats besegra på två år. Fyra raka oavgjorda och vi har blivit något av ett spöklag för Inter, i Italien väger tradionen så där härligt tungt, så kanske kan vi få någon fördel utav situationen.
Handanovic är i kanonform och vaktar förstås målet, Domizzi och Coda fortsätter som mittbackar och Lukovic och Ferronetti är tillbaka som ytterbackar efter ha startat på bänken mot Spartak. Tyvärr saknas både Felipe och Zapata, försvaret har ändå spelat bra, men vi skulle kunna bli ännu bättre med dessa stjärnor i backlinjen. Zapata var på gång men måste fortsätta med rehabträningen medan Felipes skada har läkt snabbare än prognosen, han startar på bänken.
Mittfältstrion är given, D'Agostino vilade en timme mot Spartak och ackompanjeras av Inler som visar fjolårsform samt Isla som fått ett rejält genombrott, precis som jag hoppas innan säsongen. Den här trion har kraft, man kan diktera tempot och man är kreativa, D'Agostino är en riktigt underskattad spelfördelare som börjar nosa på landslagsspel om han fortsätter visa form.
Di Natale är tveksam till spel efter dragits med en lättare ljumskskada samt feber den senaste veckan, troligen stannar han hemma och Floro Flores, Quagliarella och Pepe startar med Sanchez som en given inhoppare. Chilenaren startade mot Spartak och gjorde en bra insats, en joker att ta in.
Inter då? Nja spelet har varit sådär och främst kan vi utnyttja den svaga försvaret, framåt ser det riktigt vasst ut och man lär knappast gå mållösa. Tyvärr lär Burdisso bänkas, en spelare som inte skulle kunna ta en plats hos oss har inget att göra i ett lag som Inter. Tidigare var Juventus laget folk avskydde, nu med Inters framgångar har man fått den "äran", själv har jag inget emot laget, Mourinho är en skön tränare, Zanetti en legend och Cambiasso en otroligt underskattad spelare. Man har ett anfall som är grymt bra och hemma tappar man sällan poäng.
Det är just därför vi har allt att vinna, en förlust borta mot Inter förstör inte säsongen, men en poäng eller till och med tre skulle få fantastiska följder, det är möjligt att vi blir utskåpade, men det är lika möjligt att vi skräller och det är det som jag älskar med klubben.
Forza Udinese!
