Har det vänt nu?

Kanske är Milan på väg ur sin svacka nu. 4-1 på bortaplan mot Venezia, i en match där slutresultatet dock inte säger hela sanningen.

Som vanligt inför matchen så drabbades Ancelotti av nya skador på sina spelare. Laursen och Serginho var tvungna att lämna återbud, liksom Helveg som inte är helt frisk ännu. Därför fick Ancelotti laborera lite grann med sin backlinje och i stort sett använda alla backar som var tillgängliga. Contra till höger, Costacurta och Roque Junior i mitten, och Chamot till vänster och dessutom fick allt-i-allo-mannen Kaladze hoppa in på vänsterkanten. I övrigt så såg mittfältet ut som mot Roda, dvs Albertini, Gattuso och José Marí med Pirlo strax framför dem. Shevchenko återigen ensam på topp.

Venezia sparade inte på krutet utan började i högsta fart. Costacurta fick redan efter två minuters spel rensa undan i eget straffområde strax innan Maniero nådde bollen. Milan stack upp strax efteråt men Contras inlägg rensades undan av Viali. Venezia fick en jättechans i den fjärde matchminuten. Contra gick bort sig ordentlig i försvaret och Maniero kunde passa fram uruguayanen Magallanes som kom helt fri mot Abbiati, denne lyckades dock styra skottet utanför med en fin fotparad. Det var fortsatt rörigt i Milans försvar och Magallanes tilläts testa Abbiati ännu en gång. Milan hämtade sig så sakteliga från Venezias starka inledning och Gattuso samt José Marí jobbade fram ett läge för Contra som sköt strax utanför Generoso Rossis vänstra stolpe. Ancelotti var allt annat än nöjd med sitt lag så här långt och gav order till spelarna på bänken att börja värma upp, redan i den 10:e minuten! Uppenbarligen så gav detta effekt och Chamot fick läge att skjuta men missade mål. I den 12:e minuten skulle dock Milan ta ledningen. Shevchenko tog skickligt emot bollen i straffområdet och lyckades se en helt fristående Kaladze som hade så mycket tid på sig att sikta in sig så jag tror han hade hunnit skriva ett tacktal till Sheva för den fina passningen. Kaladze hade krutet torrt och Rossi var tvungen att kapitulera, skottet satt högt och otagbart för Venezia-keepern.

Som vanligt (får man väl säga) så trodde Milan-spelarna att matchen nu var slut och att de inte behövde kämpa längre. Venezia däremot hade inga tankar på att ge upp utan fortsatte sin offensiv. Costacurta fick än en gång rädda sitt lag när Magallanes var nära att få ett bra skottläge. Fem minuter, längre än så tog det inte för Venezia att kvittera. En lång boll mot Milans backlinje, nickades helt oförståeligt av Roque Junior rakt på Maniero som enkelt kunde promenera mot Milans mål och behärskat lyfta bollen över Abbiati in i mål. Milan hade så här långt i matchen inget grepp om mittfältet. Ancelotti var rosenrasande på Roque och hade nog personligen velat stega in på planen för att läxa upp honom. Milan lyckades samla ihop sig någorlunda och Sheva var framme ett par gånger och oroade Venezias försvar. Pirlo lyckades även hitta huvudet på Ukrainaren några moment senare men nicken gick över. I nästa läge valde Pirlo att skjuta själv, men skottet smet utanför.

Lagen fortsatte att utbyta chanser innan halvleken tog slut och det var bortalaget so mvar mest frikostiga i försvar. Maniero fick stå helt fri och nicka, men bollen gick över. Sedan var det Bressans tur att pröva skottlyckan utan resultat. Däremellan hade Shevchenko ett par halvchanser. Som så många gånger den senaste tiden tvingades Milan ta avslut långt utifrån. José Marí hade ett skott som gick över fem minuter innan halvtid. I den 41:a minuten lyckades Generoso Rossi rädda sitt Venezia genom tre snabba räddningar i rad, José Marí, Kaladze och Pirlo fick alla se sig överlistade av den unge och mycket duktige Venezia-målisen. Maniero fick Venezias sista chans i den första halvleken men Abbiati var med på noterna. Halvleken avslutades med ett bra pressat skott av Albertini som Rossi tippade utanför.

Albertini hade dock skadat sig (någon som är förvånad?) och Ancelotti valde då att ta in Javi Moreno för att om möjligt ge Shevchenko hjälp i anfallet. Milan som avslutat den första halvleken starkt gick in i den andra och tog vid där de slutat. Ancelotti hade tydligen gjort klart för killarna att det var promenad hem till Milano om man inte vann. Contra inledde med ett inlägg till Pirlo som nickade över. Sen var det öppet hus i Milan-försvaret igen, men Bressan hade siktet inställt någon helt annanstans än mot Milans mål som tur var. Elva minuter in i halvleken var José Marí nära att göra ett av årets mål men hans cykelspark träffade oturligt nog ribban, Sheva kunde heller inte förvalta returen. Contra och Pirlo fortsatte att mata in inlägg, men där fans ingen som kunde knoppa in dem. Ancelotti valde då att ta ut Pirlo och ge Rui Costa chansen den sista halvtimmen. Bara en minut efter det bytet hade Milan tagit ledningen. Chamot breddade fint ut till Contra som hittade sin polare från Alavés, Javi Moreno, som med en elegant nicktouch ställde Rossi och Milan var i ledningen. Venezia försökte förgäves komma tillbaka in i matchen, men Milan var fast beslutna att inte ge bort sin ledning än en gång. Istället fortsatte man att trycka på mot Venezia-målet.

I den 75:e minuten fann Rui Costa José Marí ute på högerkanten med en delikat passning, spanjoren passade vidare till en framstormande Contra som tog sig in i straffområdet och behärskat skött bollen in i det bortre hörnet. Milan var nu ordentligt upp i varv och Javi Moreno hade en hel ocean av yta att springa på på högerkanten när han kunde göra sitt andra mål för dagen. Matchen var härmed vunnen för Milans del, men det hindrade inte Shevchenko att försöka få med sitt namn i målprotokollet. Han dribblade förbi flera Venezia-spelare men Rossi gjorde en svettig parad på hans skott.

Rui Costa fick motta TV-stationen Streams pris som bäste spelare, trots att han bara var inne i en halvtimme. Han lär väl ligga bra till att starta i derbyt nu. I övrigt förtjänar tvåmålsskytten Javi Moreno (hans två första Serie A mål f ö) och Cosmin Contra beröm. Backlinjens uppträdande var knappast något att hurra över, men med lite tur så lyckades det hålla rent sånär som på en gång. Mot effetkivare lag så lär inte ett sådant här spel hålla hur som helst.

Man kan inte säga annat än ett detta var en mycket viktig seger. Det var skönt att se att vi faktiskt kan spela offensiv fotboll och göra fler än ett mål med Ancelottis taktik. Returmöte på torsdag med Roda i UEFA-cupen och sen derby på söndag klockan 20.30. Det känns lite lugnande att gå in till derbyt med en sådan här seger i ryggen (tror inte killarna kan göra bort sig så totalt att de släpper den 1-0 ledning man har mot Roda på hemmaplan). Det lär bli en spännande tillställning och kanske kan vi få se Inzaghi under några minuter i den matchen.

Marko Uusitalo2002-02-24 20:59:11

Fler artiklar om Milan