Inför Cagliari - Siena: Giampaolos återkomst
Ett Cagliari i hysterisk form tar emot Siena på Sant’Elia. På förhand var det här tänkt att bli en riktig knivig tillställning, men omständigheterna har gjort att den inte riktigt är lika ödesmättad. Men Marco Giampaolos återkomst till Sardinien ger ändå en del kalla kårar.
Kan vi snart sluta prata om nytt kontrakt överhuvudtaget? Fortsätter Cagliari briljera så som man har gjort på senare tid, kan man lägga överlevnadskampen bakom sig redan i mars.
Riktigt där är vi ännu inte. Men det krävs en oförklarlig kollaps för att Cagliari ska hamna i Serie B till nästa säsong. Lagets form är helt enkelt den bästa sedan de goda åren i början-mitten av 90-talet. Söndagens prestation var en tydlig demonstration av det, och även om det var mer än vad man hade väntat sig, kom det inte som en blixt från klar himmel direkt. Massimo Allegri har lyckats blanda en grym disciplin med en smarthet kring spelet med boll som man sällan skådat hos ett så kallat bottenlag. Med en förlust på de senaste nio matcherna, borde Siena bli en munsbit. Men det är kanske just det som oroar en aning. Det ser för bra ut, och det vore typiskt att följa upp 1-1 borta mot Inter, 2-0 hemma mot Udinese och så 4-1 borta mot Lazio med en magplask hemma mot Siena.
Även Siena har imponerat den här säsongen, som de brukar göra år efter år som nederlagstippade. Det är bara att Cagliaris bedrifter får det toskanska lagets att verka nästa mediokert.
Det är en viss Marco Giampaolo som nu tränar Siena. Det förklarar en del. Typiskt för Giampaolo, ända sen han fick sitt genombrott med Ascoli säsongen 2005/06, är hans oerhört disciplinerade och svårslagna lag, som inleder säsongen positivt, men tappar i takt med att man har lika svårt att göra något framåt, som man är bra på att täppa till bakåt.
Än så länge har han lyckats behålla en jämn form hela säsongen. Framförallt är det hemmaspelet som har fört laget till en komfortabel position strax under mitten av tabellen. Hemma på Artemio Franchi släpper man väldigt sällan mål. En och annan fullträff av Frick eller Maccarone räcker till viktiga trepoängare mot konkurrenterna.
Borta däremot har man inte ens gjort mål sedan den 23 november, även om det ska sägas att motståndet varit hårt sen dess.
Cagliari har hursomhelst inte blivit nollade sedan den 6 oktober, då man mötte Milan hemma. Det är alltså snart fyra månader sen, eller 14 raka matcher.
Men det är inte frågan om hur svårslaget Siena är som gör Giampaolos besök märkvärdigt. Det är mer att man som Cagliarisupporter inte riktigt vet vad man ska tycka om den Schweizfödde unge tränaren. Det finns en hel del sympati för Giampaolo, men samtidigt går det inte att bortse från att han hamnade i formsvackor som äventyrade Cagliaris existens i Serie A.
Och nog vet fortfarande ingen varför det gick som det gick.
Första gången tog han Cagliari igenom en svit på tio matcher utan förlust, innan stegvis stagnation räckte för att Cellino skulle ge honom sparken innan juluppehållet. Det verkade som ett hastigt beslut, och mycket riktigt återanställdes Giampaolo redan i mars, och räddade kvar Cagliari i serien. Det var ingen mirakel, men det var gott nog för att ge honom något av en hjältestatus.
Till sommaren försvann lagets stjärnor och en ny era skulle inledas. Det var mest unga och oerfarna spelare som skulle fylla luckan, och starten blev magnifik. Men efter en medioker seger mot – ironiskt nog – Siena, kollapsade Cagliari och Giampaolo fick sparken igen. När saker och ting gick ännu sämre i fortsättningen fick han chansen att åter komma tillbaka. Men han hade lärt sig läxan. Cellino anställde Davide Ballardini istället och resten är historia.
Nu återkommer så Giampaolo till Sant’Elia, för första gången sedan Cagliari led sitt största hemmanederlag på åtta år, när Sampdoria vann med 3-0. Det var slutet i slutet av oktober 2007.
Ett enormt avbräck för Cagliari blir annars att Marchetti är avstängd sedan han gick en varning för den minst sagt tveksamma första straffen som han fick emot sig i söndags. Lupatelli ersätter.
