Milan-Cagliari: Seger men långt ifrån bra
Det finns segrar som tas tack vare en strålande prestation. Det finns också segrar som tas efter en mindre strålande prestation, men som likväl kan läggas in i facket stabila insatser. Sedan finns det segrar som tas en dag då inte mycket fungerar, spelet är dåligt och planens lataste spelare otroligt nog blir matchvinnare. Som segern igår med andra ord.
Det var två lag med olika förutsättningar som kom till spel på San Siro igår.
Milan, prestationstyngda efter derbyförlusten, 1-1 mot Reggina veckan före och en tappad ledning i veckans Uefacupmöte med Werder Bremen. Dessutom med ett i det närmaste hopplöst utgångsläge i jakten på scudetton (Inter vann som bekant återigen igår) och med en allt annat än rolig skadelista.
Cagliari i sin tur med en mycket imponerande säsong bakom sig hittills. De har överraskat vecka efter vecka och låg inför dagens match på en sjundeplats i tabellen. Dessutom har man plockat poäng av ett koppel av topplagen. Bland annat 0-0 mot Milan i höstens möte, kryss mot Inter samt meriterande segrar mot Fiorentina och Juventus. För att göra ett axplock. Massimiliano Allegris mannar har gjort stor succé så här långt och kunde således beträda San Siros gräsmatta helt utan press.
FÖRSTA HALVLEK
Gästerna från Sardinen öppnade också optimistiskt och var tidigt i matchen ytterst nära att ta ledningen då en Cagliarispelare (missade tyvärr vilken) fick skottläge nära Abbiati efter ganska tam markering. Skottet blev dock lite tamt som markeringen, turligt nog, och Abbiati kunde avvärja med en fotparad.
Cagliari var det piggare laget i första halvlek och även om Milan stundtals hade ett stort bollinnehav hände det inte mycket framåt. Alldeles för ofta rullade man runt bollen på mittfältet utan att få ut något av det i slutändan.
Det Milan hade att hota med i anfallsväg var främst Filippo Inzaghi. ”Superpippo” var så när ett par gånger att få träffa på några inspel samt på Jankulovskis skott (för inte var det en passning?) och var det enda reella hot som Rossoneri visade upp före paus. Pirlo, duktig på mittfältet och bollsäker som vanligt, lossade förvisso bössan strax före paus men var inte direkt nära att träffa innanför ramen.
Samtalsämnet i paus i Canal Plus studio var Seedorf och dennes fullkomligt bedrövliga insats under matchens första 45 minuter. Nu kanske vissa tycker att kritiken mot holländaren på senare tid men jag håller inte med. Alla kan förstås ha en dålig dag då allt misslyckas även på den nivån som Milan är på, det kan man acceptera. Men något som jag inte kan acceptera är när en spelare agerar som Seedorf idag. Han visade nämligen upp ett totalt ointresse för att bidra med något till spelet. Att se hur han gick och joggade omkring under 90 minuter var pinsamt. Det var rent av ett hån med de egna lagkamraterna och även mot fansen.
En spelare som visar så lite engagemang och inte lägger ner någon som helst energi på att jobba för laget ska inte spela. Sedan kan han heta Seedorf, Ronaldinho, Pato eller Tore Kullgren, det är skitsamma.
Nog om Seedorf för tillfället. Holländaren fanns hursomhelst med på planen när andra halvlek drog igång och ironiskt nog skulle han, planens sämste aktör, spela en huvudroll längre fram under drabbningen.
ANDRA HALVLEK
Milan höll på att få en mardrömsstart på halvlek nummer två när Cossu fram minuter efter halvtidsvilan tryckte av högerbössan utanför straffområdet. Hela San Siro drog efter andan när bollen såg ut att segla mot Abbiatis kasse, men som tur var tog den klockrent i stolpen och studsade ut. Flyt för Rossoneri där och det kändes lite som att Cagliari tappade en del av sin optimism där.
Resten av halvleken blev nämligen ett sömnpiller där det mesta tydde på att det skulle sluta 0-0. Det var chansfattigt, tempofattigt och tråkigt. Milan fortsatte ha svårt att skapa något framåt samtidigt som de tidigare så pigga Sardiniengästerna tappade farten och mer fick inrikta sig på försvarsspel.
Just i den delen, defensiven, brast det för några sekunder i matchminut 66. Inzaghi jagade sin vana trogen på en boll, Cagliaribacken som var före ”Pippo” i duellen blev stressad och satte en för hård bakåtnick rakt på Marchetti i målet och denne förmådde inte att få kontroll över bollen. I stället studsade den rakt ut i banan och vem kom där om inte Seedorf. Från hånad och utbuad till segerskytt gick han på ett ögonblick. Holländaren kunde rulla in 1-0 i öppet mål och visade sedan tydligt var han tyckte om publikens reaktioner tidigare under matchen då han som målgest kupade handen bakom sitt ena öra. Kaxigt i överkant av planens minst värdiga matchvinnare…
Så mycket mer hände egentligen inte av värde. Cagliari hade minuterna före målet var nära att rinna igenom (Aquafresca var på språng) men hindrades av en akrobatisk brytning av säkre Bonera. Denne sträckte sig tyvärr i samma situation och tvingades bytas ut mot Senderos i 70:e minuten.
Schweizaren hann dock inte sättas på några större prov. Cagliari var uddlöst även i slutet av matchen och det var först slutminuterna som det blev lite nervöst. Detta då gästerna hade några fasta situationer som föranledde viss oro i Milanleden.
Ambrosini, som byttes in när en allt annat än glad Inzaghi fick lämna planen till publikens stora missnöje, offrade sig med den äran under de sista skälvande sekunderna då han nickade undan en frispark i straffområdet och sedan på något sätt hann först ut och täcka det efterföljande skottet. Storartat försvarsspel som stoppade Cagliari från en sista kvitteringschans.
Milan tog således tre poäng men långt, långt ifrån via ett imponerande sätt. Nu är det förvisso segrarna som räknas men man förstår att San Siro-publiken ändå kräver mer än vad som Rossoneri bjöd på den här gången. Stillastående, segt, tråkigt och alldeles för tamt i anfallsväg. Så kan man summera insatsen. Men som sagt, likväl tre poäng som innebär att avståndet upp till Inter (elva poäng) och Juventus (två) är oförändrat.
Milan-Cagliari 1-0 (0-0)
Målet: Seedorf (66).
Varning, Milan: Abbiati.
Varning, Cagliari: Fini.
Milan:
Abbiati - Zambrotta, Bonera (Senderos, 70), Maldini, Favalli - Beckham (Antonini, 90), Flamini, Ambrosini, Jankulovski - Seedorf - Inzaghi (Ambrosini, 84).
Övriga på bänken: Dida, Kaladze, Emerson, Viudez.
