Är "Samp" på väg tillbaka på fotbollskartan igen?
Sampdoria har tillbringat några år i Serie B. Varför? Viasats kommentator och reporter Henrik Strömblad ger här sin syn på saken i en gästkrönika. Dessutom hyllar han även legenden Roberto Mancini.
Under de år vi sände Serie A fotboll på TV3 och TV6 var ligan odiskutabelt den bästa i fotbollsvärlden. Stora spelare och lag förgyllde söndagarna i TV-rutan. Några lag och spelare fick man som kommentator speciella relationer till. För min del var Sampdoria definitivt ett sådant. Kanske främst för att jag alltid har varit svag för den intelligenta typen av fotbollsspelare som Roberto Mancini personifierade. En man som dessutom bokstavligen levde för sin klubb (och de spelarna är lätträkande i dagens
penningstinna klimat). Myten säger att Mancini sov i en Samptröja och var ute i köket hos lagets kock för att personligen se till att maten blev den bästa till spelarna. Hans personlighet är ju något komplex och ett par gånger skämde han ut sig på planen med vredesutbrott som hans iskalle tränare från Torsby måste ha haft svårt att sopa under mattan. Men "Svennis" förlät sin lagkapten för han visste att Mancinis känslor innerst inne byggde på en stor lojalitet mot laget och klubben.
När den gode Roberto tillslut kände frustration över att de bästa spelarna hela tiden såldes för att "balansera böckerna" och tillslut tog beslutet att följa efter "Svennis" till Rom och Lazio för att få vinna någonting försvann en stor del av "Samps" själ i mina ögon. Att Enrico Mantovani som tagit över som klubbpresident efter sin borgångne far, Paolo, inte alls hade samma ekonomiska resurer att röra sig med som fadern spelade givetvis en stor roll i "Samps" fall från den italienska
fotbollstronen. Enricos båda systrar, som var med och delade arvet efter fadern, hade inget intresse av att deras del skulle spenderas på "män i kortbyxor som jagade en boll". Under 1990-talet var Sampdoria och Napoli de två första av de stora lagen som fick ekonomiska problem vilket ledde till "stålbad i Serie B". Att sedan Fiorentina fick hoppa i en ännu kallare tunna i Serie C2 visar att det är
oerhört viktigt med kontinuitet, kostnadskontroll och framförallt en långsiktigt planering hur klubben skall drivas.
Efter ett antal tuffa år i Genova, där stadens andra lag verkar ännu sämre rustat än "Samp", har jag förstått att optimismen återvänt till Luigi Ferrarisstadion.Serie-ledning och obesegrade efter tre omgångar i Serie B- tänk om "Samp" kunde ta sig tillbaka in i den fina salongen igen efter att ha stått och trampat i farstun ett par år.
Drömmen och ryktet kommer väl alltid att leva hos Sampdoriafansen att Mancini och Vialli skall återvända till staden och bygga upp ett nytt storlag. Kanske kan det bli verklighet och räkna med att jag kommer att följa "Samp" om min gamle favoritspelare är tillbaka i klubben igen.
Avslutningsvis en liten kul kuriositet. När "Don Tommaso" startade sin allra första resa genom Italien i Uno Kryss Due så var det just i Genova som han steg i land. Han möttes på kajen av "Svennis" som då tränade "Samp" och
inledde med ett besök på lagets träningsanläggning. Kanske det kan bli comeback även för "Don Tommaso" om Serie A återvänder till våra kanaler i framtiden...
Saluti!
