En krönika i rödsvart

Chievo och andra misslyckanden från veckan som gick.

Då kom den till slut. Den där förhatliga fö…förl…nej, usch, jag vill inte ta det där ordet i min mun. Låt oss kalla det att det blev en sån där icke-vinst som inte ger några poäng. Förr eller senare kommer det en sån där icke-vinst som inte ger några poäng. Nu kom den kanske lite mer förr än vad man trott och hoppats.

Kanske var det dock lite väntat, det kändes som om vi levde lite grann på lånad tid. Chievo visste att våra spelare inte var utvilade och satte upp en hög press. Det betalade sig. En annan dag hade vi nog vunnit denna match. Vi var nära att ta poäng nu t o m. Ancelottis tokoffensiva uppställning på slutet lyckades skapa lite press, trots trötta ben och hjärnor.

@@@

Om Pirlo hade spelat i vitsvart tröja och i ett lag vars namn som börjar på J, då hade han fått straff i lördags istället för att bli utvisad.

@@@

Tomasson, Sheva, Pippo, Serginho, Rui Costa, Pirlo, Seedorf och tre backar och en målvakt. Det var så vi spelade den sista kvarten, rätt kul uppställning om jag får säga det själv. Zaccheroni hade dräglat om han hade haft dagens spelare till sin 3-4-3 uppställning.

Tröttast var nog vårt försvar. Vi gjorde fler misstag än vad jag tror vi kommer få se dem göra sammanlagt under resten av säsongen.

Kaladze försökte rensa med en nick, den gick rakt in i mitten av straffområdet. Maldini skulle rensa ut ur straffområdet, serverade Bierhoff istället. Nesta gick och tittade på om Marazzina skulle nå Corinis långa frispark med huvudet, det gjorde han. Dida genomförde något slags perverst överfall på Helveg, som tappade sin gubbe på kanten. Det kom då ett inlägg, Maldini försökte hoppa men någon hade spikat fast hans skor i marken. Virrigt sa Bull…

@@@

Veckans skott: Giampiero Pinzi (Udinese, borta mot Juve), vars skott gick närmare mittlinjen än mållinjen…nästan.

@@@

Men Sheva är tillbaka. Sheva är Sheva. Filippo ”jag-gör-mål-när-jag-vill” Inzaghi är inte Sheva. Bara Sheva är Sheva. Jag vet inte riktigt hur man ska förklara magin med Sheva, han har en aura kring sig som bara stora spelare har. Målkåte Inzaghi gör mål, mest hela tiden, men han är ingen Sheva. Rivaldo gör vad han vill med en boll ibland, men han är inte heller någon Sheva.

Våren var tung för Sheva och ryktena var fler än målen han gjorde. Betydligt fler. Det finns väl inte en klubb som han inte har placerats i under våren. Jo kanske Kalmar, men de har ju varit dömda att åka ur Allsvenskan en längre tid, så det kanske inte var så konstig. Men Sheva är kvar och han kommer att visa att han fortfarande kan göra mål. Det gjorde han i och för sig redan i lördags, med en härlig språngnick. Men Pippo ska inte tro att han kan promenera hem med den interna skytteligan bara sådär. För Sheva är tillbaka nu. Sheva är Sheva. Det finns bara en Sheva.

@@@

Vår Primavera-målis Simone Brunelli gjorde självmål i lördags, det var inte bara de stora killarna i A-lagsförsvaret som hade en lyckad afton.

@@@

Carlo Ancelotti sa att Milan ville avsluta Champions League-spelet med 18 poäng, och så tar ut två Primavera-spelare till matchen mot Lens. Då kan man fråga sig om:

a) Ancelotti är en kul kille som gillar ironi
b) Vi har ett Primaveralag med potentiella världsstjärnor redan nu.
c) Ancelotti trodde att vi redan hade 18 poäng.

@@@

Är inte Gianluca Paparestas pryo-period i Serie A slut snart?

@@@

Risken finns att vi kommer att få se ännu en sådan där icke-vinst som inte ger några poäng redan på tisdag. Vi ska vila flera spelare; Pippo, Rui, Nesta och Rivaldo är inte ens bokade på flyget till Lens. Felix Bollaert är ingen stadion man ställer ut skorna på, inte ens om man kommer från Italien och har ganska bra reserver.

En icke-vinst som inte ger några poäng på tisdag skulle betyda att vi har två sådana matcher i rad. Det blir intressant att se hur många tidningar som kommer att tala om kris då.

@@@

Marco Delvecchio skulle väl bara behöva spela två matcher per år. De mot Lazio, det är väl typ enda gången han gör mål.

@@@

Veckans topp 3 – Världens största fotbollsfrisyrer

1. Carlos Valderrama (Colombia)
Den blonde mittfältaren med en krullig trädkrona på knoppen dominerade på mittfältet för cirka 10 år sedan. Det var nog att antal motståndare som gick vilse i snårskogen som sades vara hans hårsvall.

2. Juan Pablo Sorin (Argentina)
Den lille argentinaren har hår tillräckligt för att sponsra ett hårdrocksband. Att han lyckas släpa omkring på allt på egen hand skall ses som en bedrift.

3. Ivan Campo (Spanien)
Får en plats på listan mest för att han lyckats odla sitt hår i sidled mer än någon annan. Måste ha ett varningsfordon åkande framför sig var han än går med blinkande skyltar om BRED LAST.

@@@

Veckans tack till:
Jonas, Ante, Baja och till alla andra som tycker att de tillfört denna krönika någonting.

@@@

Ha en lagom skön vecka så ses vi om 3 Pippo-mål.

marko_u@hotmail.com

Marko Uusitalo2002-10-28 07:51:00

Fler artiklar om Milan