En krönika i rödsvart

Skadeglädjen är inte den enda sanna glädjen, och andra motsägelser från veckan som gick.

Man brukar ju populärt påstå att skadeglädjen är den enda sanna glädjen, att andras misslyckande är det enda man någonsin kan njuta av på riktigt. Låt mig le åt det påstående och idiotförklara det med en gång.

Visst finns det personer som njuter ändlöst när ett rivaliserande lag spelar dåligt eller gör bort sig på något annat sätt. Visst finns det de som jublar när motståndarnas bästa spelare bryter benet. Visst finns det de som koncentrerar sig mest åt att häckla motståndarna för att få dem ur balans istället för att heja fram sina egna. De går populärt under benämningen huliganer.

För att ta ett någorlunda färskt exempel från Italien så kan vi gå tillbaka till den 5 maj i år. Ett datum som Inter-fans gärna inte helst vill höra talas, men de får se sig förbisedda denna gång. Jag vill vända blickarna åt Lazios s k ”fans”, eller ”tifosi”. För att inte Roma skall ha chans att vinna ligatiteln så har man bestämt sig för att heja fram Inter, inte sitt eget favoritlag, utan de som stod på andra sidan plan.

Tanken skulle aldrig slå mig att vända mig mot Milan eller hoppas att de skulle förlora en match. Inte ens om våra kära kusiner skulle dra nytta av en eventuell Milan-seger i form av en ligatitel. Min kärlek till Milan kommer aldrig besegras av föraktet mot ett annat lag.

Den 5 maj 2002 för mig personligen inte leva kvar i minnet som dagen Lazio tystade sina egna supportrar och spelade bort våra kusiner från ligaguldet. Nä, för mig bestod glädjen den dagen i att vi efter en svår säsong lyckades kvala in till Champions League. Jag missade visst en rafflande match och spännande slutstrid direkt i TV-soffan för att jag valde att följa Milan på italiensk-radio via Internet. Vår eventuella kvalificering till Champions League var det enda som betydde nåt.

Och för att ändå motsäga mig själv så kände jag lite skadeglädje när Lazio vann, inte minst för att de satte sina egna ”tifosi” på plats.

Hat och förakt är väl ofta de största orsakerna till varför det överhuvudtaget förekommer bråk i samband med fotbollsmatcher. Att man är mer mån om att det ska gå dåligt för ett annat lag än för det egna.

+ + +

Då har även Juve-förlorat till syvende och sist, och frågan är om något italienskt lag någonsin kan kopiera Milans bedrift från säsongen 91/92 när man gick obesegrade genom serien.

+ + +

Att jag sen inte grät mig till sömns för att Inter inte vann ligan är väl en annan sak…

+ + +

Veckans töntigaste: Claudio Lopez ketchupdans. LÄGG NER!

+ + +

Redondo köptes till Milan sommaren 2000, vintern 2002 gör han sin debut. 28 månader måste vara något slags rekord var gäller försäsongsträning…

+ + +

Visstja, kanske var dumt att påpeka Juventus förlust just i denna krönika med tanke på att folk kan uppfatta att jag är skadeglad…nu när jag precis har anammat det…oops…

+ + +

Det måste ha varit oerhört dåligt väder i Milano i lördags när varken Concorden eller Det Lilla Flygplanet fick tillstånd att lyfta…

+ + +

Veckans miss: Batinoll…f’låt Batigol (som för övrigt i den situationen visade upp en minst lika imponerande bollbeHANDling som Inzaghi)

+ + +

Veckans topp 3 – tokigaste självmålen
1. Finland mot Ungern VM kval 1997
Ett genomsurt Olympiastadion i Helsingfors väntar på hemmanationens största fotbollsframgång genom tiderna. Klockan har tickat upp till 93 minuter och Ungern har i ett sista desperat försök hittat över till Finlands planhalva och vaskat fram en hörna. En formalitet trodde nog de flesta i publiken, men det blåvita landslaget hade andra planer. Hörnan är bra slagen, finne nr 1 misslyckas med sin rensning och bollen går till finne nr 2 (numera lagkapten i Liverpool) som inte heller får undan bollen utan snedträffen går mot eget mål, där står som tur är finne nr 3 som en räddande ängel och får undan bollen, men inte bättre än att den studsar i knävecket på finne nr 4 (även kallad målvakten) och in i mål. 1-1 och Finland hade missat play-off spel till VM. Klantigt i kvadrat…

2. Leicester borta mot Middlesbrough Premier League mars 2002
Det var 4 minuter spelat av ännu en match i evighetsserien Premier League. Leicester har frispark 10 meter in på egen planhalva. Middlesbrough-spelarna har alla backat ner på egen planhalva för att möta en sedvanlig engelsk tjongboll. Men Leicester överraskar hela fotbollsvärlden med en magnifik frisparksvariant. En kort boll till Frank Sinclair som uppenbarligen blir stressad av mittcirkeln och bestämmer sig för att slå en passning hem till egen målvakt. Målvakten i fråga var dock inte alls beredd på denna frisparksvariant utan tvingas se bollen nesligt passera fram till vad som skulle visa sig bli matchens enda mål.

3. Aston Villa borta mot Birmingham Premier League hösten 2002
Kanske visste inte Olof Mellberg att Finland hade en mörk historia vad gällde självmål, den där ödesdigra kvällen när Aston Villa och Birmingham äntligen möttes i ett derby igen. Kanske visste inte Olof Mellberg att även ett inkast kan bli till en målchans om man inte är tillräckligt försiktig. Kanske visste inte Olof Mellberg att målvakten med det svenskklingande namnet Peter Enckelman i själva verket var finne. Vad Olof Mellberg några sekunder senare definitivt visste var att han var målskytt i derbyt…via ett inkast…i eget mål.

Veckans hedersomnämnande
Frank Sinclair är inte bara skapare av den ovan nämnda avancerade frisparksvarianten. Han har även stoltserat som matchhjälte på övertid ett par gånger tidigare – åt motståndarna. Säsongsinledningen 99/00 kommer han säkerligen minnas resten av sitt liv. I säsongspremiären ställdes Leicester mot Arsenal på Highbury. Man var på väg mot en sensationell poäng, innan mr Frank Sinclair steg in i handlingen och nickade in 2-1 för motståndarna Arsenal på övertid. Några veckor senare fick Leicester besök från London. Storsatsande Chelsea kom på besök. Turk-britten Mustafa Izzet frälste hemmapubliken med ett straffmål i den 90:e minuten. Frank Sinclair ville inte vara en dålig värd utan kvitterade för motståndarna 3 minuter senare.

En som väldigt gärna hade velat vara med på min lista: Nestor Sensini 3 självmål på 9 matcher säsongen 02/03 i Serie A.

+ + +

Veckans tack: Ante, Joe, L och kanske någon till som prompt insisterar på att kommas ihåg

+ + +

Ha det megasuperkanon till nästa måndag så ses vi då för allra sista gången i år!

marko_u@hotmail.com

Marko Uusitalo2002-12-08 23:45:00

Fler artiklar om Milan