Sen säsongssammanfattning 2008/2009
Säsongen 2008/2009 var en svängig säsong på alla sätt och vis för våra rödsvarta vänner i AC Milan. Tillika blev det även en känslomässig och ibland irriterande bergochdalbana som till slut gav Milan ett återintåg till den finaste av turneringar inför nästa säsong.
Ronaldinho hade handlats in och skulle enligt många briljera sig tillbaka till världstoppen.
Milan, med en till en början skadad Kaka, började säsongen väldigt knackligt med två raka förluster mot Bologna respektive Genoa. Redan där kunde man ana oråd och Ancelottifrågan var som vanligt uppe för diskussion direkt. Som tur var vaknade våra spelare till ordentligt efter detta och radade snabbt upp tre raka segrar, den sista mot ärkerivalen Inter efter att Ronaldinho satte huvudet till och nickade in matchens enda mål bakom en chanslös Julio Cesar.
Milan prickade en resultatmässig toppform och började plocka poäng och det dröjde ända till fjortonde omgången innan säsongens nästa förlust inkasserades borta mot Palermo.
Efter en knapp seger mot Catania omgången efter var det då dags för förnedringen i Turin där Juventus, med Jankulovski i spetsen tätt följd av en utvisad Zambrotta, körde över Milan med 4-2.
Reaktionen på matchen blev i varje fall ett positivt minne då Udinese blev offer för Milans effektivitet i en match då publiken på San Siro fick bevittna hela fem Milanmål.
Det var ett bra sätt att gå in i vinteruppehållet, med ett delvis återställt självförtroende och en rehabtränande Nesta.
Galliani hade satt målet att ta sig tillbaka in i Champions League och ville ha en direktkvalifikation utan kval och tillika onödiga risker inför nästa säsong och det såg trots en dålig start ganska ljust ut för Milan.
Inter fuskade till sig en revansch i returmatchen och Milan och Juventus bytte plats ett par gånger om.
Ancelottirykten florerade men ingenting var lika illa som ryktena om att Kaka skulle lämna för Manchester City. Fansen gick bärsärkargång och protesterade vilt ända tills Kaka själv meddelade att han ville fortsätta i Milan och en dag ta över kaptensbindeln efter den gode Maldini.
När vi ändå är inne på ämnet så noterade vi att Paolo spelade stora delar av vårdelen av säsongen och fick säga hejdå till sina motståndare och fans även om händelsen i Milano i säsongens sista hemmamatch halvt förstördes av ett fåtal intelligensbefriade så kallade fans.
Milan tog över andraplatsen med en formtoppad Pippo i spetsen för att i slutet hamna i en mindre svacka och tappa andraplatsen till Juventus.
Säsongen slutade med en anonym tredjeplats med målet att kvalificera sig till Champions League uppnått.
Med tanke på spelarmaterial och skador bör detta ses som ett helt godkänt resultat, även om vi snackar om Milan. Skador på nyckelspelare kantade Milans säsong en hel del, även om detta självklart inte var grunden till problemen.
Cirkus Beckham bör ej heller glömmas bort där superstjärnan överraskade många med sitt fina spel och slog sig åter in i landslagstruppen – detta trots att Capello stod vid rodret.
Patos respektlöshet samt härliga attityd, Maldinis avsked i florens, Beckhams första mål, Ronaldinhos glädjeyra när han gjorde sitt första mål i Milantröjan, Seedorfs exceptionella förmåga att bli uttagen i startelvan trots mindre bra prestationer, Ancelottis envishet, sagan om Gourcuff, kaoset kring Kaka och Maldinis utskällning av Chiellini är alla minnesvärda ögonblick.
Nya tag om någon månad med en hel del förändringar i truppen och på tränarsidan.
Nya minnen väntar.
Forza Milan!
Jag ber om ursäkt för den sena publiceringen av artikeln.
