En krönika i rödsvart
Söndag - dagen då Milan spelar och andra dagar från veckan som gick
Klockan är elva när jag vaknar. Det är fyra timmar kvar tills det börjar och jag slår på TV:n och tittar på Hans & hennes, som går på Cinema, samtidigt som jag äter frukost i sängen. Undra vad de gör i Milano nu? Kanske äter de frukost och läser Gazzettan innan det är dags att duscha och dra på sig det rödsvarta för att ännu senare äta söndagsmiddag med släkten innan det bär av till San Siro. Jag vill också vara där. Jag skulle också vilja vara på plats istället för att antingen sitta framför TV:n eller datorn och följa matchen. Den dagen kommer, det vet jag.
När Johan och Anna-Karin äntligen fått sitt barn och allt ordnat sig i det fruktansvärda liv de lever är filmen slut och jag stiger upp, Jag hänger ut Milanflaggan utanför mitt fönster och slår på datorn för att förkovra mig en aning inför matchen. Gazzettans preliminära laguppställning stämmer ganska bra med min i införrapporten, det som skiljer är mittfältet. Där har jag nästan inte ett rätt. Pirlo är vi överrens om men sedan slutar det. Rivaldo som trequartista, som jag nog tänkte men inte skrev. Varför skulle Rui Costa petas just idag? Klockan är nu halv ett och det är två och en halv timma tills vi får svaret.
Idag fyller Mauro Tassotti år också. Vi har alltså ett födelsedagsbarn på bänken. Killen med näsan, som i profil blir världens största. Själv minns jag inte när Tassotti spelade i laget, jag är en aning för ung för att minnas det. Min naturliga högerback i Milan är Tassottis efterträdare; Christian Panucci. Hur som helst måste vi ju bara vinna idag nu när Mauro fyller 43 år.
Robbie Williams ljuder ur datorns högtalare och jag ser fram emot konserten i Stockholm när jag läser Piacenzas införrapport av Tobias Wennberg ännu en gång. Jag minns att jag inte gillade den till 100% när jag läste den i fredags. När jag läst den igen minns jag. Tobias säger något spydigt om att domaren ska bjuda Milan en straff. När började Juventussupportrar klaga över straffar? Juventus är väl något lag, om något, som fått tveksamma straffar med sig i slutminuterna. Nja, vi ska väl inte glömma Roma och deras match mot Bologna förra säsongen i och för sig. Men hur var det nu Kurt Hamrin sade? ”Det är inte så konstigt att Milan får så många straffar med sig eftersom de spelar så offensivt.” Det där säger allt. Hoppas Tobias läser det.
Det blåser inte så mycket idag så jag slipper snurra upp flaggan stup i kvarten. Klockan är två när det slår mig att jag inte vet vilken match som spelas på tv:n idag. Perugia mot Inter enligt Canal+s hemsida. Jag hoppas innerligt att allt går som det ska och Milan blir ensamma vintermästare. Inters fans som påstått sin trupp vara så mycket bredare än våran och nu när Crespo blir borta en månad lånar klubben in Batistuta. Bevisligen var truppen inte så bred, eller? Däremot tror jag det kan bli farligt. Batistuta är en av de mest erfarna och bästa i ligan. Killen börjar bli till åren och har kört fast riktigt i Roma. En nytändning i ny klubb är nog vad argentinaren kan behöva.
Mor och far kommer hem med kinamat. Typiskt att det alltid blir middag vid 15-tiden på söndagar trots att de vet att Milan så gott som alltid spelar. Inatt har Federico Redondo fötts, Fernandos tredje barn. Då vet vi iallafall att Fernando inte kommer vara närvarande vid matchen idag.
När jag kommer in i chatten är det bara ett fåtal där och ingen av dem svarar. Undra hur man får tillgången så man kan ändra rubrik, det är ju lite att förbereda. Nervositeten börjar blossa upp en aning även om jag känner mig rätt säker på tre poäng idag. Klockan närmar sig tre, ytterligare några kommer in i chatten, och den officiella laguppställningen kommer upp. Tidningarna hade rätt. Rui Costa på bänken.
Typiskt att Piacenzas målvakt Guardalben ska storspela just idag. Efter första halvleken var det fortfarande mållöst och nervositeten steg ytterligare ett snäpp. Säg inte att det skulle bli en likadan match som i tisdags när vi tog emot Chievo i cupen. Tråkig och händelsefattig match med en storspelande målvakt. Inter låg under med två mål mot noll och vi hade chansen att dra ifrån våran lillebror i tabellen. Skulle det bli en ytterligare 0-0-match på San Siro?
I den andra halvleken hände det mest fruktansvärda som kunde tänkas. Piacenza tar ledningen och det känns fruktansvärt hopplöst. Nu skulle Piacenza backa hem ännu mer och satsa på att behålla detta resultat tills domaren blåser av matchen. Men så... helt plötsligt. Bara minuten efter gör vi mål. Ruset inom en sätter igång och det går inte att beskriva känslan. Antalet människor i chatten är nu runt femton stycken, vilket är en mycket bra siffra. Någon i chatten sade: ”Jag lovar att Rivaldo gör mål. Jag lovar.” Så blev det också.
Vintermästare blev vi. Tre poäng före både Inter och Lazio. Inter som inte bara blivit besegrat av Perugia, utan också utklassat. Fotbollssöndagen var inte slut än. Klockan halv elva frågar man sig om Juve-supportern som skrev Piacenzas inför-rapport räknat med att Juve skulle få tre straffar i kvällsmatchen mot Chievo. Samtidigt blir man oerhört glad för Demetrio Albertinis skull när han skruvar in kvitteringen för sitt Atletico Madrid på övertid i Madridderbyt. Det var för övrigt mycket ”Milan” när de två Madridlagen drabbades samman ikväll. José Mari ordnade en straff som sedan Javi Moreno slog in samtidigt som Contra röjde på sin högerkant.
Klockan närmar sig elva och det är för längesedan dags att ta in flaggan som svajar där i mörkret.
***
Veckans topp 3 - Mest troliga skäl till att Inter inte lyckades slå Perugia.
1. Vieri och Di Biagio fick sova i alldeles för varma rum förra helgen
2. Inter hann inte köpa Batistuta
3. De tog inte efter Vryzas som spelade handboll