0-0, lika tråkigt som alltid
Två lag, i stort poängbehov, delade på poängen under söndagseftermiddagen, den 27 april. Inget skönspel precis.
Resultatet är alltid det, som vi som älskar fotboll, hatar mest. Syftar då på resultatet 0-0. Men vi fick ju behålla en poäng, eller jag säger det så här, Parma tog två poäng av oss.
Matchen
En halvlek som de båda lagen nog direkt vid slutsignalen ville glömma. Reggina var det laget som kontrollerade spelet bäst, men kom tyvärr inte till avslut så många gånger. Det syntes att ingen av lagen ville förlora. Defensiven i de båda var mycket bra och anfallarna i respektive lag fick inte mycket utrymme att jobba på.
Bäst på plan var, därför inte helt oväntat, Jiranek och Franceschini, höger resp. mittback i Reggina. Den sist nämnde plockade bort den omtalade brassen Adriano helt och hållet. Brassen blev senare utbytt i slutet av andra halvlek, efter inte ha åstakommit något av speciellt stort värde, för sitt lag.
Ett par hörnor får vi kalla Parmas farligaste chanser under matchens första halvlek(inte för att dom är värda att få kallas chanser, men endå), men Bonera, Ferrari och Cardone förvaltade dem inte på ett bra sätt.
Reggina har matchens farligaste, och så gott som enda, chans då Paredes kommer i ett bra läge från höger, men hans försök räddas fint av dagens spelare i Parma, målvakten Frey. Även Di Michele har en chans men han lyckas inte heller spräcka Freys nolla.
I andra halvlek vaknar Parma till något och det enda som fattades, efter japanen Nakata och Filipinis förspel, var en Parma spelares fot där för att in lägga bollen i ett öppet Reggina mål, men det syntes att allt inte stämde för Parma, inte för den delen Reggina heller.
Byten av De Canio i Reggina, ut med första halvleks bästa spelare, Jiranek (Adrian Mutus "skugga"), och in med chilenaren Vargas. Chilenaren gör en stabil insats, men utmärker sig inte mer än utbytte Jiranek.
Mutu går några raider mot Reggina försvaret(han har bl.a. ett skott i stolpen), men Reggina reder ut det, med viss hjälp från Fru Fortuna, och en stabilt spelande målvakt, Belardi. Dagens otursgubbe höll på att bli inbytte Mamede, men hans krock med Mutu ledde till en resultatlös frispark.
Försvaret ska ha all heder att man höll i hop mot ett sånt bra lag som Parma. Med lite tur hade Reggina vunnit matchen, men så är det ibland.
Ett stort plus till kämpande mittfältare/anfallare, som hjälpte till i försvaret då det krisade sig som mest. Men vi redde ut stormen. Nästa måstematch, Roma. Trots att den matchen är på hemmaplan är den mycket svår. Men vi klarar ju allt!
Forza Reggina!
