”Reserverna” ordnade storseger
Förhoppningarna var att vi skulle skaffa oss ett bra utgångsläge inför hemmamatchen. Seger med 4-1 var det nog dock ingen som kalkylerade med...
Med Champions League-finalen hägrandes en dryg vecka fram i tiden så tas det inga risker längre. Därför hade samtliga spelare från Inter-matchen bytts ut (Abbiati undantaget).
Ancelotti satsade på idel osäkra kort i backlinjen. Simic, Roque Junior, Laursen och Helveg låter som en samling som vilken forward i Italien som helst skulle vilja möta. På mitten fick Brocchi ta plats till höger, Redondo och Ambrosini (kapten) spelade i mitten och Serginho slickade linjen till vänster.
Rivaldo och Tomasson bildade ett inte alltför upphetsande anfallspar.
Första halvlek – lika tamt som väntat
Det var ingen fager matchinledning och spelet var lika färglöst som turneringen i sig varit de senaste åren. Milan slarvade med var och varannan passning och Roma-spelarna var inte mycket bättre de.
Efter nio minuters spel var det nära att Milan lyckades spräcka nollan i det första någorlunda organiserade anfallet i matchen. Ambrosini lyfte bollen in till Tomasson som stod och väntade i straffområdet. Tomasson tog emot bollen i luften, chippade den över Zebina och drog till på volley. Pelizzoli var dock vaken trots den sömniga matchinledningen och producerade en kvalificerad enhandsräddning.
Hela Roma tycktes vakna till efter detta och Candela satte av i en egen raid mot Milans mål och vädjade efter straff när han ansåg sig ha blivit stängd av Martin Laursen i Milans straffområde. Paparesta var dock inte intresserad av att ta råd av fransmannen.
20 minuter var spelade när Cassano fick utrymme i utkanterna av Milans straffområde. Han la bollen tillrätta och siktade på att skruva in den i bortre hörnet. Där dök dock Christian Abbiati upp och överträffade t o m Pelizzolis räddning tidigare med sin underbara enhandsparad.
Matchen blev tuffare och tuffare och spelarna lade inga fingrar emellan i närkamperna. Emellanåt var det onödigt tufft och Paparesta hade gott kunnat statuera exempel tidigare än han gjorde med kortleken.
Rivaldo som inte hade många rätt i matchinledningen bröt sånär igenom i mitten av den första halvleken. Zebina var dock snabbare och starkare i löpduellen och Rivaldos chans blev till inspark för Roma.
Roma fick frispark i hyfsat läge efter en knapp halvtimme. Totti stegade upp och slog den rakt på en framrusande Brocchi. Cristian fick gult och klagade vilt på domaren trots att han begått ett solklart regelbrott. Ut med Brocchi från muren och Totti stegade upp på nytt. Denna gång stod ingen där och bollen letade sig in i nätmaskorna bakom Abbiati. Ett makalöst frisparksmål av Romas egen lillprins och 1-0 till Roma.
Abbiati vevade uppgivet mot sin mur, men han kan knappast skylla på dem eftersom han ställde upp dem. Möjligen var det så att ingen tog Brocchis plats när denne försvann och i så fall så var det klantigt, men det borde Abbiati ha haft koll på i alla fall.
Milan var helt disorienterat och ingenting fungerade. Roma fick däremot mer luft under vingarna och Dacourt hittade Cassano i Milans straffområde i slutet av halvleken. Cassano var dock hårt markerad av Milan-försvaret och fick ingen styrsel på sin nick som gick över.
Milan avslutade halvleken med ett par kvartschanser. Rivaldo vände fint i Romas straffområde, bara för att avsluta med ett skitskott. Serginho löpte sig fri på kanten också, men bara för att missa skottet som tog i burgaveln. Tanken var dock god, nämligen att överraska Pelizzoli som väntade sig ett inlägg.
Läs fortsättningen här: här
marko_u@hotmail.com
