2 dagar kvar - Inför Juventus - Milan
Slaget om Europa på Old Trafford närmar sig med stormsteg. På fotbollens hemmaplan skall nu två italienska lag göra upp om den mest åtråvärda trofén för klubblag i fotbollshistorien. Liksom Caesars romerska härar har två giganter till fotbollslag intagit Manchester, men bara en av dem kommer att åka därifrån med bucklan.
Säsongen är snart till ända. Nu är det bara en match kvar. En sista kraftansträngning att rädda säsongen och vinna något värdefullt. Coppa Italia i all ära, men säsongen kan bara räddas av en CL-pokal.
Den känsla jag har inför matchen på onsdag är svår att beskriva. I början av säsongen talades det om att Milan skulle vara tillbaka på allvar, men man vågade inte hoppas fullt ut. De senaste säsongerna har besvikelserna radats upp och uppgivenheten varit maximal. Att Milan skulle kunna gå till final i år var inte lika väntat som i början av 90-talet. Då väntade man sig att Milan alltid skulle vara på topp, att de alltid skulle vinna och att inga lag kunde stå i vägen för dem.
Årets upplaga av Milan började som sagt väldigt lovande och hoppet om eventuella glansdagar i slutet av maj levde igen. Med en positiv och charmerande gladfotboll tog Ancelottis manskap Europa med storm i höstas. Men något gick galet på vägen, det hopp om framgångar som byggts upp sinade, och Scudetton var egentligen förlorad redan i mars. Ute i Europa var dock Milan med hela tiden och var, trots de dåliga resultaten i den inhemska ligan, aldrig hotade att gå vidare från gruppspelet. När lottningen för slutspelet var klart såg jag chanserna till en eventuell final, Ajax och sedan Inter/Valencia såg oerhört mycket lättare ut än den andra halvan med storlag som Barcelona, Real Madrid, Manchester U och Juventus. Då vågade jag hoppas att mitt älskade Milan skulle komma till Old Trafford och spela med hela världen som åskådare. Nu är dom där och det är bara en sista match som skiljer glädje från sorg.
I Milan har man valt att vila sig i form för det ultimata testet på onsdag. Så gott som alla spelare lämnades utanför matchen mot Piacenza för att undvika ytterligare skador inför finalen. Ancelotti kan ställa upp med bästa möjliga lag då inga nyckelspelare är skadade. Det stora frågetecknet är Didas vara eller icke vara. Hans tumme är inte helt återställd, men med tanke på vår utomordentliga reservmålvakt Abbiati och hans prestationer den senaste tiden så finns det ingen anledning att vara orolig. Carletto har dock sagt att om Dida hinner bli frisk blir det han som står.
Förutom målvaktsposten som förblir osäkert fram till matchdag, så verkar det inte bli några förändringar i det framgångsrika startelvan som har formats den senaste tiden. Backlinjen kommer med största sannolikhet att bestå av Costacurta, Nesta, Maldini och Kaladze. Billy och Kahka på varsin kant ska bidra med offensivare kantspel och stabilare försvar. Firman Nesta och Maldini behöver knappast någon närmare presentation och borde bli ett problem för vilket anfallspar som helst, även om de heter Del Piero och Trezeguet.
Vårt namnkunniga mittfällt kommer att bestå av årets kanon Pirlo, den eviga krigaren Gattuso, speedkulan Seedorf och eleganten Rui Costa. Pirlo har i match efter match visat varför han får ta en plats i startelvan, med precisa passningar och underbara djupledsbollar skär han igen vilket försvar som helst och det resulterar ofta i farligheter framåt. Gattuso är ingen finlirare även om han bjuder på läckra dragningar emellanåt, han är en krigare och bollvinnare och kommer att göra livet surt för Davids och Tacchinardi på onsdag. Seedorf och Rui Costa är våra offensiva motorer och mycket beror på dessa två herrar om vi ska lyckas ta kommandot på mittfältet och styra spelet.
På topp kommer Inzaghi och Shevchenko göra varandra sällskap. Matchen är extra viktig för båda dessa spelare ur olika synvinklar. Inzaghi vill säkerligen vissa sin gamla klubb att han gjorde det enda rätta när han kom till Milan för två år sen, en vinst och eventuella mål från hans sida skulle bekräfta det ytterligare. Shevchenko har aldrig vunnit något stort med Milan, som Bierhoffs ersättare kom han till klubben -99 och de sportsliga framgångarna med laget har uteblivit. För honom betyder finalen mer än allt annat han uppnått hittills i sin fotbollskarriär och räkna med att han kommer att ge allt.
Vad gäller Juventus och hur laget kommer att formas inför finalen är det mer osäkert. Tomrummet som Nedved lämnar efter sig blir svår att fylla igen och Lippi har ingen lätt uppgift framför sig. Det går inte att ersätta årets spelare i alla kategorier med någon annan som han har till handa. Det har pratats om Zambrotta, Camoranesi och Di Vaio, vem det blir lär vi få veta på onsdag. Annars är laget intakt och idag kom även nyheten om att Buffon är fri från sin skada och kommer till spel.
Kvällens domare blir Markus Merk från Tyskland. Förutom tyska så pratar Merk även franska, engelska och italienska vilket underlättar kommunikationen med spelarna på plan. Hans största framgång som domare innan denna final är semifinalen i EM 2000 mellan Italien och Holland. Merk är rutinerad och på onsdag dömer han sin 90:e internationella match. Detta är hans andra besök på Old Trafford då han tidigare även dömt matchen mellan Man U och Deportivo i 3-2 matchen förra året. Till sin hjälp har en tysk delegation bestående av assisterande domarna Heiner Müller och Christian Schräer samt fjärde domaren Wolfgang Stark.
Att sia om utgången av finalen är omöjligt. Ancelotti sa i en intervju att det är de små misstagen som kommer att fälla avgörandet. Men idag vågar jag hoppas på en vinst. Hoppet om att Milan sent på onsdagskvällen ska få lyfta den åtråvärda bucklan inför miljoner åskådare. Ingenting är omöjligt, idag ser jag bara möjligheter. Hoppet är det sista som överger en.
