<i>Veckans lista: En oavgjord och en seger inf&ouml;r m&ouml;tet med Real Madrid</i>
Borriello kan äntligen le igen efter långa perioder fyllda av skador och åter skador.

Veckans lista: En oavgjord och en seger inför mötet med Real Madrid

Efter en bra avslutning mot Chievo efterlyste många en bra start för en gångs skull. Det fick vi, men dessvärre tappade Milan koncentrationen i slutet av Napolimatchen och vi fick snällt åka hem med två förlorade poäng i bagaget. Trots besvikelsen i veckans första match finns dock ett par ljuspunkter med på Veckans lista, däribland en pånyttfödd Borriello som avgjorde hemma mot Parma.

VECKANS RÖDSVARTA 

1. Starterna

Det var inte direkt så att man hann dominera matchen innan det plötsligt stod 2-0. Slutresultatet till trots är det skönt att man får försvara (eller försöka utvidga) en ledning istället för att jaga kvittering.
Mot Parma tog Milan ledningen, utökade och höll den hela vägen ut.
Vi är på rätt väg, det är bara att fortsätta kämpa. Årets Milan kör metoden ”GÖR-LÄR-GÖR OM”. Det är inte mer än logiskt att vi stöter på problem lite då och då. Nu hoppas jag att det dröjer ett par matcher innan nästa läxa kommer.

2. Dida
Jaha. Då vänder man igen. Först var han överflödig och skulle bort pga hans lön. Sen blev han helt plötsligt en startspelare. Då tabbade han sig rejält och skulle bort igen. Och nu gör han räddningar av Buffon-klass igen. Hur ska du ha det Dida?
Får jag som jag vill så fortsätter brassen på inslaget spår. Dubbel- och trippelräddningar, hej och hå! 

3. Marco Borriello
Jag har länge argumenterat för att Borriello är bland de bästa lagspelarna Milan har att tillgå.
Hans osjälviskhet, offervilja och fysik är något vi saknat länge. Det är skönt att han fick sätta två mål, för när han kommer igång är han svårstoppad. Marco är tillbaka och jag hoppas att han får spela från start oftare. Det är en spelare med stort hjärta och hög lägstanivå – dvs precis vad Milan behöver.

Bubblare :

Målet
Det är många saker man kan tycka är underbart med målet.
Ronaldinhos finter och framspelning lämnar inget att klaga på. Att han vågar och vill utmana lite mer direkt är minst lika bra. Det påminner lite om hur han var när han var som bäst i Barcelona.
Sedan kommer vi till Borriellos del. Smyger sig smart bort från sin försvarare och slår till med en cykelspark. Ett mål i sann Van Basten anda!

Länk till målet finns inte här. Det finns istället här.

VECKANS BLÅSVARTA 

1. Bakhuvudet
Leonardo har flera gånger sagt att han är ett stort fan av Barcas spelmodell och att han vill anfalla trots ledning. Anfall är bästa försvaret, eller hur?
Om detta nu är sant så kan det omöjligen ha varit på hans order som spelarna försökte försvara ledningen mot Napoli, istället för att hålla spelet uppe. Då återstår endast ett alternativ, nämligen att spelarna har nött in detta i sitt spelsätt och att detta sker automatiskt. Mot Parma var det i och för sig andra takter och det är viktigt att Napolisyndromet inte uppenbarar sig mot Real Madrid. Med tanke på de två senaste matchinledningarna så är det ganska stor chans att Milan har en tidig ledning att utgå ifrån.

2. Skadehelvetet
Nesta skrämde livet ur mig när han plötsligt fick känningar i lårmuskeln i onsdags. Han såg lyckligtvis inte så illa däran ut och man hoppas på ett snabbt tillfrisknande.
Är det inte lite typiskt för hans karriär? Såfort han är på topp så händer något som snabbt skickar honom till Milan Lab. Tänk om han hade Javier Zanettis fysik…

3. Balotelli
Jag måste bara. För er som såg första halvlek av Inter-Palermo behöver jag kanske inte förklara vad jag menar. För er andra följer ett kort sammandrag:
Balotelli fixar en straff och försöker sno den från Eto’o som har första tjing på straffarna. Eto’o ger, med all rätt, inte vika för Marios önskemål. Balotelli står kvar vid straffpunkten och tjurar som en treåring som inte fått godis i mataffären ända tills kapten Zanetti kommer och drar bort honom. Eto’o sätter straffen och Balotelli vägrar le, fira eller gratulera. Ända tills någon klok lagkamrat säger till honom att gratulera Eto’o som ett spel för galleriet.
Hade jag varit tränare för laget hade han bytts ut direkt. Att han gjorde två mål, spelade fram till ett och som jag redan nämnt fixade en straff är varken ursäkt eller kompenserar för den inställningen. 



Håll kommentarsfältet rent från könsord, personangrepp och håll diskussionerna på en god nivå. Kritik är mer än välkommet när den är konstruktiv

Kaveh Golestani2009-11-01 22:01:00
Author

Fler artiklar om Milan