Vem bör få guldbollen?
Det finns bara en som är värd att få den - egentligen.
Alla verkar ha glömt fotbollens ideal för länge sedan, ja hela idrottsrörelsens över huvudtaget. Det viktigaste är längre varken att vinna eller att kämpa väl, utan att synas mest.
Låt mig för ett ögonblick få kräkas över den äckligt genomsura fotbollsvärlden idag. Det som en gång var det finaste spel som fanns har sakta med säkert förvandlats till ett plastigt plagiat.
Egentligen vill jag inte bry mig om alla olika utmärkelser som delas ut till höger och vänster till spelare och personer som egentligen inte förtjänar det. Men orättvisan i det hela gör att jag ändå lägger mig i.
Är det ingen annan som reagerar när men börjar premiera spelare bara för att de har en "cool" frisyr eller fru med stora tuttar? Spelare som inte figurerar i media, men som springer livet ur sig och ger allt för laget i drygt 50 matcher per säsong får i bästa fall ett godkänt betyg i tidningarna.
Världens bästa lag
Världens bästa fotbollslag genom tiderna är inte 50-talets Real Madrid, inte heller det Sacchi- och Capello-ledda Milan under slutet av 1900-talet. Världens bästa lag var ett gäng bagare i Ukraina på 40-talet. Och det är inget skämt. Så här var det.
Mitt under andra världskriget när Tyskland ockuperat delar av Sovjetunionen, däribland Kiev, började man arrangera fotbollsmatcher för att visa omvärlden och de som levde mitt i de drabbade områdena att livet skulle fortsätta i samma gamla anda. Även om det var ett annat land som styrde.
Under denna tid uppstod laget Start, en samling spelare från förkrigstidens stora lag, Dynamo Kiev som numer jobbade i ett bageri.
Man mötte andra sovjetiska lag, ungerska lag och även ett tyskt lag, Flakelf, Luftwaffes eget lag. Trots att Start-spelarna bara tränade en gång i veckan så vann man så gott som alla matcher. 6-0 segern mot tyskarna stack i ögonen på nazi-Tyskland och man ville ha revansch.
Returmötet skulle spelas på Start-stadion efter som Dynamo Kievs Dynamo-stadion hade intagits av tyskarna och döpts om. Flakelf var förstärkta till denna match med flera gamla landslagsspelare och var ett mycket starkare lag än det som fått sig en omgång av Ukrainarna senast.
En tysk domare som tillät det mesta och chockade Start-spelare gav Flakelf en stor fördel och man skaffade sig snabbt en 3-0-ledning. Start lyckades samla ihop sig och man fick snart en reducering. Tekniskt sett var man fortfarande vida överlägsna tyskarna. Innan halvtidssignalen ljöd så hade man lyckats göra ytterligare två mål och matchen var helt jämn.
Rädd för ännu ett fiasko så gick en av de tyska ledarna ner till Start-spelarnas omklädningsrum och förklarade att om Start vann matchen så skulle spelarna avrättas.
Start-spelarna trodde att de skulle gå samma öde till mötes även om de förlorade och gick ut till andra halvlek för att göra sina sista 45 minuter.
Man lyckades så småningom ta ledningen med 4-3 och två minuter innan slutet kom sedan också 5-3. Tyskarna var besegrade ännu en gång, men det skulle kosta Start-spelarna livet.
Spelarna arresterades till att börja med för att sedan föras till Syretsis koncentrationsläger intill dödsravinen Jara Bin där ca. 200 000 människor avrättades under kriget. Trots tyskarnas hot så gick inte alla spelare döden till mötes.
Tyvärr så var det fyra av de som spelade segermatchen som inte kom ut från Syrets med livet i behåll. Däribland 4-3-skytten Ivan Kuzmenko. Han som förvaltade en av få frisparkar Start fick under matchen. Domaren trodde att det var ofarligt att döma frispark när bollen låg 35 meter från mål, men underskattade Kuzmenkos färdigheter. En annan som fick sätta till var målvakten Truchevich.
De andra spelarna som överlevde blev märkta för livet under sin tid i lägret och fick även de betala ett högt pris för denna seger.
Att vinna för att dö har nog inget annat lag gjort varken förr eller senare.
Rättvisan som aldrig segrar
Starkare kontrast till Start än dagens multimiljonlag får man nog leta efter. Spelare som bråkar om miljoner till höger och vänster. Frisyrer ska vara perfekta och lite crazy, reklamkontrakten ska vara feta och framställa spelarna i god dager. En fager dam som sällskap höjer statusen ytterligare lite grann.
Det är dessa spelare som sedemera blir valda till "Europas bästa" och "Världens bästa". "Grattis, du har gjort åtta bra matcher i år. Du är bäst i världen". Det var väl motiveringen som man hade till att ge ett av otaliga priser till Ronaldo förra året.
Antagligen kommer någon vinna priset i år igen med ungefär samma motivering, kanske till och med han själv. Fast med ett färre antal bra matcher då.
Åter till min fråga i rubriken. Vem ska ha Guldbollen? Eller något annat av dessa prestigefyllda priser. För mig finns det bara en kandidat - egentligen. I alla fall om man ska följa fotbollens ideal. Gennaro Ivan Gattuso, eller Rino, eller Ringhio. Kalla honom vad du vill men han är den ende i dagens toppfotboll som skulle ha platsat i Starts förstaelva. Han är nog den ende som skulle kunna dö för att få vinna en match.
Men han kommer aldrig att få något av dessa pris. Sannolikheten är lika stor att Siw Malmkvist eller Dolly Parton får priset.
Rino är inte killen som syns mest i media, han är inte den som gör de där extraordinära målen eller den som lägger fram de där otroliga mackorna till medspelarna. Han är bara den där som alltid "kämpar väl". Och när fick en spelare Guldbollen sist för att ha kämpat väl?
I bästa fall får Gattuso uppmärksamhet för att han har träben eller för att han är spelförstörare. Just epitet spelförstörare är annars högst intressant. För mig är Maradonas handmål och knarkande, Ronaldos gnällande och Beckhams mediakåthet f*n så mycket mer spelförstörande än en sen tackling av Gattuso.
Det är de spelarna som får priserna och uppmärksamheten. Det är de som är idealen för nästa generation ungdomsspelare. För vem vill vara som Ringhio? Vem vill alltid bara vara den där som "kämpar väl"?
Att Gattuso lyckades med den där fantastiska finten mot Coco-merda i Euroderbyt var ett mirakel stort som något.
Kanske är det lika bra att Gattuso inte får något av de där korrumperade prisen i alla fall, det skulle väl bara vara ett bevis att han blivit ett offer för medias lockrop. Nä, ge Rino ett eget pris. "Gyllene träbenet" eller någonting, som ett bevis för att han i alla fall "kämpat väl".
Han är den som visat upp bäst resultat både i de fysiska och mentala test som gjorts med Milan Lab. Hans vansinneslöpning i slutet av förläningen mot Juventus i Champions League-finalen är väl ett bevis på det så gott som något.
Jag tror banne mig att Ringhio kommer leva tills han är 150 år, och han kommer nog fortfarande då springa ute på någon liten plan någonstans och skrämma livet ur motståndarna. Men Guldbollen kommer aldrig att pryda hans prisskåp.
Kanske bryr han sig inte om det, kanske vill han inte ens ha Guldbollen. Kanske skulle han kommentera det hela på samma sätt som ett par av de överlevande Start-spelarna som efter flera år skulle få hedersutmärkelser för "dödsmatchen" mot tyskarna: "Varför skulle vi ta emot det? Vi gjorde ju bara vår plikt".
FORZA RINO!!!
marko_u@hotmail.com
