Matchrapport Juventus-Milan

Giganternas kamp fortsatte på söndagkvällen. Efter stort massmedialt intresse möttes de två superlagen återigen. Denna gång på amerikansk mark. Matchen fick tyvärr en oönskad utgång för oss rossoneri...

Den av italiensk media så upphaussade Supercup finalen mellan Juve och Milan gick till slut av stapeln. Milan hade samma startelva som finalen i Manchester sånär som på Abbiati och Cafú som denna afton fick förtroendet av Carlo Ancelotti. Cafú var ett naturligt val då han kommer vara ordinarie högerback denna säsong. Att Abbiati startade fick nog dock en hel del att höja på ögonbrynen.

Matchen som spelades inför cirka 55 000 åskådare på Giants Stadium fick en livlig öppning där spelet böljade fram och tillbaks. Inzaghi hade ett försök på nick redan efter två minuter, men Juves nyförvärv Legrotagglie störde Pippo i upphoppet och chansen rann ut i sanden.

Milanspelarna rörde sig bra och Milan försökte ofta med taktiken att hitta Sheva och Inzagol med stickare som gick över Juves backlinje. Det slutade dock tyvärr ofta med att någon av anfallarna, ibland båda två, blåstes av för offside.

I elfte minuten provar Rui med ett distinkt skott från dryga trettio meter, som Buffon trots det hårda trycket inte har några problem att plocka ner.
Matchinledningen är annars väldigt jämn och det syntes tydligt att dessa två lag är väldigt balanserade och kan varann mycket bra.

Signor Lippi experimenterade för dagen med en ny taktik, där han hade Trez som prima punta understödjandes av tre offensiva mittfältare. Dessa tre var Nedved, Del Piero och Miccoli. Sistnämnde provade lyckan med en frispark i fjortonde minuten, men den gick tätt utanför. Endast minuten senare hugger Trez likt en huggorm i straffområdet och får pannan på Birindellis utsökta inlägg. Abbiati avvärjer med en kalasräddning. Nesta var för en gångs skull en aning felplacerad och tappade således lite i markeringen. Som vi vet räcker det att ge ett finger till Trez, så tar han hela handen.

Minut 33. Pirlo får chansen att skjuta frispark från tjugofem meter, och han tar tillvara på det på bästa sätt men målfantomen Buffon agerar räddande ängel för Juve med en magnifik räddning.

Efter 36 minuter drar Gattusone på sig en skada som gör att han några minuter senare måste utgå. Max Ambrosini ersatte i den 44 minuten.

Tempot är den sista kvarten inte speciellt högt, och det är inte att undra på med tanke på hettan i NY och den fas i försäsongsträningen killarna befinner sig i.
Carlo Ancelotti har dessa två veckor tränat mycket fysik och kondition med killarna och det märktes emellanåt att koordinationen på vissa håll och kanter inte var den allra bästa.

I fyrtioförsta minuten flyter Clyde fram längs vänsterkanten och spelar in bollen till Rui som återigen skjuter från distans. Denna gång besvärar skottet inte Buffon alls då det går högt över.

Ancelotti anammade igår den framgångsrika taktiken från den 23/3 då Milan utmanövrerade Juve på San Siro. Rui fick alltså finna sig i att agera högermittfältare med rätt fria tyglar. Rino och Pirlo kamperade i mitten och Clyde huserade på vänsterkanten.

Precis innan halvtid tar Sheva en frispark från långt avstånd, men den gode ukrainaren får snedträff och ett kapitalt misslyckande är ett faktum. Med detta sätter vi punkt för halvlek ett.

Halvlek två:

Milan börjar andra halvlek med samma som man avslutade första.
Redan efter två minuter visar Milan prov på sin farlighet när Kakha med skicklighet och en stor portion tur tar sig förbi på vänstersidan. Han spelar in bollen till Shev som förlänger till sin forwardskollega, Pippo testar Buffon men den gamla Parmagunstlingen är som vanligt på sin vakt och räddar ut till hörna. Detta var annars en mycket fin sekvens från Milans sida.

Nästa gång det begav sig var i minut 51 då Pippo spelade in bollen framför Buffon. Bollen gick som en flipperkula innan den bestämde sig för att gå ut till inkast, till Juventinis förtjusning.

Milan visar i detta skede av matchen upp sig från sin bästa sida och Juve har stora problem när Milan växlar tempo. Ibland påminner Ruis-Clydes-Pirlos samarbete om Sovjetunionens klapp-klapp hockey på 80-talet. Dessa spelare besitter en sån teknik och kan varann så bra vid det här laget att det ofta rentav är en fröjd att se dom spela bollen sinsemellan. Bollen går som på ett snöre och Juve har svårt att hänga med i svängarna. Juves för dagen ovanliga konstellation på mitten kan ha spelat laget ett spratt, då det tydligt syntes att Appiah och Tacch inte var särskilt samspelta. Appiah gjorde ändå många bra saker och kommer i framtiden att bli oumbärlig för herr Lippis maskineri. Davids går en oviss framtid till mötes, men nog om Juve nu :D.

I minut 55 visar Sheva upp lite av sitt gamla jag då han flera gånger om vrider och vänder på Legrotagglie. Det resulterade i slutändan inte i så mycket mer än ett tamt skott av Ambro som täcktes av Juvespelare. Sheva var annars igår på spelhumör och även om han inte gjorde mål fanns det tendenser som indikerade om en uppåtgående formkurva för den gode Kievsonen.
Det är kul att konstatera att våra två superbombers hittar varann rätt så bra. Båda är naturligtvis väldigt målkåta, ibland rentav egoistiska, men de lyckas ändå på något sätt komplettera varandra ganska bra. Det verkar inte finnas någon avundsjuka spelarna emellan, något som däremot var påtagligt mellan de eviga rivalerna Del Piero och Inzaghi i slutet av Pippos sejour i Juve.

Maldini var som vanligt stabil även om han inte dominerade på det anmärkningsvärda sätt som han gjorde stora delar av förra säsongen. I minut 63 gör Maldini dock en frapperande löpning när han likt en galning springer över hela planen, ända fram till Buffon, för att jaga en till synes omöjlig boll. Inspiration av den tio år yngre Ringhio månne?
Minuten senare, alltså minut 64, gör den omänsklige Buffon en räddning som helt tog luften ur mig. Rui (mannen som inte kan göra mål ni vet) får på en kanonträff från över trettio meter och bollen dyker precis sådär som den brukar göra på supermål. Ändå är han där och på något sätt tippar bollen utom fara, Buffon var namnet.

Nästa anfall slutar med att Inzagol, utan att veta det själv egentligen, prickar ribban med sin mage (!). Pirlo var hörnexekutör.

Milan genomgår nu sin bästa period i matchen och Juvespelarna ser väldigt tröga och trötta ut. Men som en blixt från klar himmel exploderar Nedved och slår en helt sanslös boll som letar sig fram till Di Vaios panna. Det italienska kvicksilvret har dock svårt med precisionen. Abbiati får se sig besegrad men bollen går, som tur var för oss rödsvarta själar, utanför stolpen.

I samma andetag ser vi Milans andra byte. Seedorf får lämna plats för vår egen Concorde.
Om Seedorfs insats kan vi säga att den var godkänd, även om det tydligt märktes att holländaren har en bit kvar till den optimala toppformen.

(Läs fortsättningen här)

Alex Tare2003-08-05 01:20:00

Fler artiklar om Milan