Matchrapport Inter-Milan
Ännu ett derby är avverkat och ännu en gång har man fått bekräftat att Milan är laget i Milano.
Den länge framemotsedda matchen gick slutligen av stapeln. Och den slutade ungefär på samma sätt som vanligt. Den rödsvarta delen av staden har (som vanligt) anledning att jubla, men nu går jag händelserna i förväg.
Det fenomenala spektaklet inleddes i ett högt tempo, utan att några direkta konturer kunde skönjas. Första målchansen gick till Inter, det va en frispark signerad Bobo Vieri. Den var hård och ven förbi Didas högra stolpe.
Milan skulle presentera sig tre minuter senare, det var på ett okaraktäristiskt misstag av Cannavaro som Milan lyckades erövra bollen. Pippo missriktade sitt skott och istället flög Kaká fram likt en F16, Toldo lyckades med nöd och näppe rädda bollen till hörna, som blev resultatlös.
Milan började hitta takten och blev allt farligare. Sheva hade en egen uppvisning i 14e minuten som han avslutade med att skjuta över. Inter stack upp några gånger. I 16e minuten kom Kily till skott. Det skulle dock inte oroa Dida utan gick utanför.
Händelserna avlöste varandra vid det här laget, och i nästa minut stod Pippo för ett fint nummer, då han gick förbi två spelare och sköt över.
I 20e minuten avlossade Kaká ett distansskott utanför, men precisionen var inte av bästa märke.
Milan började etablera ett stabilt tryck och Interspelarna hade svårt att hänga med när Kaká och hans vänner satte fart. I 26e minuten spelar Kaká och Gattuso fram Pippo, som efter mycket bök i straffområdet till slut inte får med sig någonting, även om en straff inte var ett alternativ att helt exkludera.
Interspelarna ser märkbart slutkörda ut och klasskillnaden på spelet efter en halvtimmes tid går ej att ta miste på, var man än har sina sympatier.
Matchminut 33, Pancaro får på ett fantastiskt inlägg och Sheva sätter dit pannan, riktningen dock dismal.
Efter en lång periods dominans kommer så målet. Milan får ett formidabelt frisparksläge i 38e minuten, exekutören heter Pirlo. Pirlo skjuter på mål, och bollen går förbi muren och via Pippos huvud in bakom en frustrerad och chanslös Toldo.
Två minuter tidigare hade Cuper gett sken av sin påtagliga nervositet genom att ersätta van der Meyde med Milanbekantingen Helveg. Och då kan det som vi vet bara gå på ett sätt.
Nåväl, Inter lyckas skrapa fram en sista målchans innan halvtid när Kallon ur ganska dålig vinkel testar Dida. Brassemålvakten har dock inga som helst problem att mota skottet utan limmar det säkert.
Toldo skulle få anledning att visa sina målvaktstalanger två minuter senare när han gjorde en fullkomligt remarkabel räddning på ett Shevaskott. Ukrainaren gjorde allting rätt, och rundade konan (?) Adani innan han avfyrade ett distinkt skott. Toldo var dock med på noterna. Synd, 2-0 där och matchen hade känts tämligen avgjord.
Slut på halvlek ett. För att göra en kort analys kan man säga följande:
Pirlo som slarvade lite i matchinledningen började finna rytmen och fördelade bollar på mitten som den dirigent han är. Gattuso sprang för minst två och var den sedvanliga pådrivaren på mitten. Seedorf, som jag satte frågetecken för innan matchen, vaknade på den sida vi önskade och stod för en mycket bra insats. Kaká, som Carlo gamblade med, visade sig vara ett riktigt trumfkort och satte härlig speed på anfallet.
Sheva, som i mina ögon är världens bäste anfallare för tillfället, gjorde sin gubbe gång på gång och var ett ständigt hot mot Inters darrande försvar, precis som vanligt med andra ord. Pippo, gjorde inte mycket mer än ett mål (som han inte visste om själv), men det räcker gott det.
Dida och backlinjen var ytterst solida.
Andra halvlek.
.hinner knappt börja innan Gattuso (!) står för en enmansshow så det står härliga till. Han dribblar bort Interförsvararen innan han lättar upp bollen på en totalt omarkerad Kakás panna, 2-0 kom lika plötsligt som välförtjänt. Kaká behövde några matcher på sig att göra det Rui Costa inte lyckats med under mer än två säsonger.
Idag fick vi bevittna ännu en dimension i Gattusos allt mer utvecklade spel. Dribblern Gattusone!
Noterbart är att Cuper i halvtid introducerat kvicksilvret Martins på bekostnad av osynlige Kallon.
Cannavaro, som i inledningen av andra halvlek dragit på sig ett gult kort då han fällde Kaká bakifrån, borde ha blivit utvisad då han i en sanslös kung fu attack sparkade Pippo på överkroppen. Detta var i matchminut 53.
Det som borde ha renderat i rött kort slutade med endast en frispark för Milan.
Vieri, som vanligt totalt isolerad i derbyna, försökte sig på en volley efter att ha tagit ner bollen, men bollen smet utanför Didas stolpe återigen. I nästan samma andetag är det målchans igen, denna gång för Milan och Seedorf, som sköt över målet efter fint spel.
Det finns bara en aktör på banan. Den aktören heter (som vanligt) AC Milan. Sheva som fått aptit på att utmana och leka med Interförsvaret stod för några prominenta nummer innan han vackert serverade Kaká, som dock inte hade samma precision i nicken denna gång, högt över.
I 60e minuten fortsätter bombardemanget, först tvingas Toldo till en räddning från Sheva innan han utför nya mirakel. Denna gång var det Pippo som två gånger om föll offer för briljant målvaktsspel signerat Francesco Toldo. Seedorf var det som stod för det fina förspelet.
Toldo var vid detta laget ursinnig på sina mannar, och han försökte inte dölja det.
Kaká som var involverad i väldigt mycket offensivt sett ikväll visade prov på magisk spelintelligens när han med en stickare frispelade Pippo, som dock stod i knappt offsideläge.
Kily som gjorde sitt första derby blixtrade i 65e minuten till med en fin halvvolley. Bollen gick dock rakt på Dida. Två minuter senare är det Emre som testar skottlyckan, men som de flesta andra Interavslut denna afton gick detta utanför.
I matchminut 68 görs två byten. Inter står för sitt sista då Brechet slängs in i hetluften istället för Kily. Ancelotti ersätter för dagen mycket duktige Pancaro med Costacurta. Minuten senare nickar Cordoba i ribban efter en fast situation.
[Del 2]
