Matchrapport Inter-Milan (Del 2)
Ännu ett derby är avverkat och ännu en gång har man fått bekräftat att Milan är laget i Milano.
Matchbilden känns igen från större delen av första halvleken. Milan håller i taktpinnen och Inter kollar på och beundrar sina kusiner när de blir fullständigt pulvriserade. Milan spelade ofta med ett och två tillslag och Interspelarnas trötthet var nästan skrattretande. Ofta hade Milanmittfältarna bollen utan att det fanns en Interspelare inom 10-15 meters radie. Sånt hör definitivt inte till vanligheterna i världens tuffaste liga.
I minut 70 är det dags för Kaká igen. Denna gång skjuter han ett hårt distansskott utanför. Tre minuter senare avfyrar Vieri en stenhård volley, som hade gått ut över långlinjen om inte Nesta stått i vägen och styrt bollen till hörna. En hörna som blev ofarlig.
Seedorf tackade för sig och sitt goda dagsverke genom att i 75e minuten göra plats för Ambrosini. Minuten senare har Kaká, Gattuso och Pippo en fin kombination som avslutas med att den sistnämnde skjuter högt över mål.
Åter en minut senare var det dags för Derbykiller himself att noteras i målprotokollet efter att ha väggat med Cafú inne i Inters straffområde. Sheva avslutade detta fantastiska anfall med att avfyra en projektil mellan Toldos ben. Intressant att anmärka är att Cafu stod för sin fjärde assist i årets ligaspel, inte illa.
Den inbytte Martins skulle tysta de saliga Milanfansen en smula minuten senare, då han efter mycket trassel och bök placerar en raket i Didas högra kryss. Brasilianaren var chanslös.
Efter att i ungefär 70 minuter vart totalt utspelade och förödmjukade på San Siro satte Inter lite press på Milan de sista tio minuterna.
Emre gör en fin prestation i matchminut 81 men skjuter återigen utanför. Två minuter senare får Martins en gyllene chans att skapa lite nerv i matchen, då han efter formidabelt Vieriförarbete ställs fri med Dida. Avslutet är dock under all kritik och Dida får en enkel uppgift.
Där gick sista tåget för Inter. Innan De Santis blåste av skulle vi få bevittna två fina målchanser. Ett för vartdera laget. Först är det Sheva som sex minuter före slutet på nytt skojar med Interförsvaret innan han riktar ett skott mot Toldos bortre kryss. Bollen gick tätt utanför.
I sista minuten av ordinarie matchtid fick Vieri chansen att förbättra sitt pinsamma derbyfacit. Helveg slog ett inlägg från högersidan. Bobo kom högst upp men placerade sin nick tätt utanför stolpen.
Slut. Milan har återigen försurat livet för sina kusiner, och på vilket sätt!!! Propagandafotboll var ordet mina vänner!
Nu kan vi gotta oss i ett bra tag framöver. Viktigast av allt, ikväll fick vi två viktiga bekräftelser:
1. Milanskutan pekar i rätt riktning och i rossoneri har visat att man blir att räkna med även i år. När det väl beger sig för stora matcher, ja då kan man sannerligen lita på detta imponerande bygge.
2. Kaká har fått sitt definitiva genombrott. Han spelade precis så respektlöst som man önskar men som man knappt vågar tro på. Carlo har visat ett enormt förtroende för denna sällsynta talang, och nog har han betalat tillbaks.
Om man i korthet skall analysera andra halvlek kan man säga att det i princip var en enda stor defilering i mål för i rossoneri. Efter 2-0 var det mer eller mindre en ren formalitet, det stod klart att Milan skulle vinna, frågan var bara med hur mycket.
Ikväll hade Inter inte en suck. Frånsett första tio och sista tio minuterna var kvällens tillställning en enmansshow, som man som milanista skall vara oerhört stolt över.
Vad var det då som fällde avgörandet?
Jag skulle vilja säga att det var kampen på mitten. Låt mig korrigera, någon kamp var det ju knappast tal om. En bättre analogi är att se Inters lag i allmänhet och mittfält i synnerhet som ett gäng pubertetspojkar som ställdes mot fullvuxna män. Det kunde endast sluta på ett sätt.
Kaká, Seedorf, Pirlo och Gattuso spelade ut Intermittfältarna efter noter. Stora matcher avgörs ofta på mitten, och så även denna gång. Cuper verkar inte ha någon motstrategi mot detta problem, för de yppar sig på samma sätt varje gång. Milan vinner mittfältet och sedermera matchen, så även ikväll. Även om det skall tilläggas att Milan var mycket bättre i andra lagdelar med.
Jag sade i analysen av första halvlek att Gattuso sprang för två. I andra sprang han för ett helt lag kändes det som. RINO!!!
Nu skall vi fan suga på denna karamell, för vi kommer att vara bäst i stan i ett halvår till (minst är väl bäst att tillägga).
