Ödesmatchen

Sista tåget går tidigt i år.

Jag vaknade idag av illamående. Nej det handlar inte om bakfylla, inte förorsakat av sprit i alla fall. Redan innan jag slagit upp ögonen gick tankarna till kvällens match - och gårdagens resultat.

Bara för att jävlas med alla andra lag gick Juventus rutinenligt och vann. Inter å sin sida gick och vände upp och ner på alla teorier sedan Newtons tid och vann med 6-0. När jag skriver detta så har inte ens eftermiddagens matcher spelats ännu. Läge för fler negativa besked med andra ord.

Kvar finns en hemsk väntan till 20.30 ikväll. Plågsamma timmar och en psykiskt påfrestande smärta som ingen medicin i hela världen kan lindra.

Varför denna oro? Naturligtvis så är man inte frisk som människa när man oroar sig för sådana här bagateller, men det har nog både jag och mina närmaste insett sedan länge. Oron kommer från att vi åker till helvetet ikväll. Stadio Comunale i Verona, populärt kallad Marc Antonio Bentegodi.

Av alla arenor i Serie A så finns det ingen som Milan-fans hellre skulle vilja se jämnad med marken, och det beror nog inte på att den är en av otaliga betongkolosser i Serie A. Jämmer och elände är vad vi förknippar med denna stadion. Förlorade ligatitlar, domslut uppåt skogen och en radda hjärtekrossande resultat.

Det är hit vi ska ikväll och ta en "livsviktig" seger. Mot ett lag som vi aldrig besegrat på denna arena i Serie A-sammanhang. Vi ska spela sista matchen i omgång 10 och redan nu känns det som om vår säsong kommer att avgöras. Omgång 10, tack så j*vla mycket för den spänningen Juventus!

Tre scenarier

Vinstscenariot: Det finns inga mått på hur oändligt viktig en seger i denna match skulle vara. Det skulle innebära att vi fortsatt var två poäng efter Juventus. Vi skulle besegra ett av de tuffaste spöken vi har i Serie A. Vi skulle få tonvis med självförtroende inför den andra ödesmatchen på onsdag i Amsterdam. Så gott som allt, precis allt, skulle vara så underbart skönt och fantastiskt om det bara blev en seger. Gapet till Inter skulle dessutom bli behagligt stort igen.

Oavgjortscenariot: Ett helt klart godkänt resultat med tanke på var vi spelar. Avståndet till Juventus skulle bli 4 poäng, på gränsen till vad man klarar att ligga efter. I det långa loppet så är ju oavgjort på bortaplan oftast bra, men det är segrarna som ger bonuspoängen som ofta blir avgörande i slutet av säsongen. Skulle ge tillräckligt med arbetsro inför Ajax-matchen vars förutsättningen är ungefär de samma som idag.

Förlustscenariot: Ni minns väl förra säsongen? Vi var obesegrade fram till att vi mötte Chievo. Hur ser det ut idag? Vi är fortsatt obesegrade och nu ska vi återigen till Bentegodi. Ingen tror väl egentligen att ligan ifjol avgjordes för att vi förlorade mot Chievo, men å andra sidan hade det varit intressant att se hur långt vi hade klarat oss om vi hade vunnit den matchen. Pressen är blixtsnabba på att hugga och oavsett vad spelarna och Ancelotti säger så får man sig en funderare när saker och ting inte blir som man vill. En förlust ikväll, mot ett Chievo utan sin kapten, utan en av två ordinarie yttrar, kanske båda till och med, skulle vara katastrofalt.

Ingen tror väl att vi är ute ur Scudetto-racet om vi skulle förlora idag, men jag vill inte uppleva samma trauma som förra säsongen. En förlust innebär 5 poäng upp mot Juve och då är det kört. Tyvärr. Maskinen Juventus fortsätter att mala, medan vår säsong blir ett evigt jagande. Kanske vänds blickarna återigen mot Champions League och den stora kraften sätts återigen på att erövra tronen i Europa. Kanske tror man att en seger i Intercontinentalcupen räddar hela säsongen. Samtidigt kan en förlust vara demoraliserande och få spelarna att tvivla på sig själva inför Zlatan-matchen. Allting blir så komplicerat om vi förlorar idag, därför får det inte hända.

Resultatet

Vad blir det då ikväll? Det kan endast spelarna avgöra. Visa samma hjärta som mot Brügge och ni tar med er tre lätta poäng. Spela på samma avslappnade sätt som ni gjorde i motsvarande match i Coppa Italia förra säsongen och ni tar tre poäng. Sudda bort alla mina tvivel och mosa Chievo på samma sätt som Atalanta förra säsongen och ni kan fortfarande vara med och tampas om ligatiteln. Vik ner er och tro att det löser sig i alla fall och ni får förklara varför ni inte vinner Scudetton i år heller.

Min enda önskan är - gör mig inte besviken!

marko_u@hotmail.com

Marko Uusitalo2003-11-23 12:50:00

Fler artiklar om Milan