Matchanalys: Ajax - Milan

Milan ett nummer för stora för decimerat Ajax.

Ancelotti överraskade ingen med sin laguppställning utan den följde samma mönster som samtliga tidigare i år.

Ajax skadeproblem hade gjort Milan till ganska stora favoriter redan innan matchen. Något som både Ancelotti och Koeman påpekat. Men inga matcher vinns på pappret men i början av matchen såg det ut att gå enligt manuskriptet.

Milan pressade ner Ajax som verkade väldigt försiktiga. Man tog inga som helst risker vare sig i anfall eller i försvar. Zlatan fick jobba över stora ytor, men hade sällan någon som hjälpte honom.

Milans mittfält roterade frisk i inledningen, alla tre spelarna (Rino, Pirlo & Clyde) sökte skickligt upp de små lediga ytor som Ajax lämnade.

Ju längre halvleken led ju mer självförtroende fick Ajax-spelarna. Inzaghi missade en tidig chans för Milan, en chans som han borde ha satt relativt fri med Lobont som han var. Milan drog ner på tempot och pressade inte lika högt upp som i början av matchen.

Matchbilden var inte alls olik den vi fick se mot Chievo. Förutsättningarna var inte helt olika heller inför de båda matcherna.

Matchutvecklingen kunde ha blivit den exakt samma också om inte domaren blåst av Inzaghi när han nickskarvade fram Shevchenko som med eget huvud satte bollen i nät. Repriserna gav inget klart svar på varför Inzaghi blev avblåst. Troligen var det för en tröjdragning på Ajax-backen, en situation som förekommer i 95% av alla anfall i dagens fotboll. Det gula kortet kändes överdrivet, men avblåsningen var nog bara enligt regelboken, även om den kändes tuff.

Mot slutet av halvleken fick Milan återigen kontroll över händelserna och Ajax blev ännu ofarligare i och med att den dittills aktive Zlatan skadade sig efter en halvtimme i en närkamp med Paolo.

Den andra halvleken följde också Chievo-matchens mönster. Ett relativt tidigt mål gav Milan en fördel. Snabba omställningar har vi inte varit bortskämda med på ett tag nu, men Cafú är en mästare bakom dem och det var också han som var regissören bakom Shevchenkos ledningsmål.

Efter målet började Milan dra sig tillbaka, i vanlig ordning får man väl säga. Kontrollerat försvarsspel och anfall endast genom kontringar. Cafú var nära att föra Milan till en 2-0-ledning, men fick bara hörna till slut.

Ajax stångade oförtrutet in i Milans defensiv, gång på gång. Disciplinen från de rödsvarta var 100%:ig i slutet och gillar man försvarsfotboll då var man nog i det närmaste i extas sista halvtimmen på Amsterdam ArenA.

Förresten borde till och med gemene fotbollsfan kunna uppskatta den vackra defensivfotboll Milan bjöd på. Inget engelskt tjongande utan det handlade nästan uteslutande om att spela sig ur situationer. Inte många lag i världen väggspelar sig ur en trång situation i eget straffområde i en mer eller mindre måste-match som denna.

Det finns säkert de som hatar det de såg i slutet av matchen idag, men sanningen är att det var en taktiskt perfekt uppvisning från Milans sida.

Fem matcher spelade och fortsatt bara ett mål insläppt i Champions League. Lägg till semifinal och final från förra säsongen och du har bara två insläppta på två matcher. Kanske mer imponerande är att man har målnollan intakt på bortaplan de senaste fem matcherna i CL. Lägg till finalen i Manchester som visserligen var på neutral plan, så är vi uppe i sex raka nollor utanför San Siro.

Nu är vi vidare och sista matchen mot Celta betyder inte mycket. Skönt med tanke på att vi har matchen mot Boca bara dagar efter det mötet.

Äckligt tråkigt ikväll kan tyckas, men jag passade i alla fall på att njuta.

marko_u@hotmail.com

Marko Uusitalo2003-11-27 01:41:00

Fler artiklar om Milan