Livorno klara för Serie B
Livorno slog Catania med 3-1 och tog sin första seger sedan januari. Men på grund av övriga resultat är nedflyttningen nu ett matematiskt fastställt faktum.
Serie B
Trots segern mot Catania är det nu klart att Livorno spelar i Serie B nästa säsong, tack vare mål från Di Vaio, Dias och Floccari. Ärligt talat känns det inte alltför tungt, snarare som en lättnad. Nu vet vi vad som gäller. Livorno har inte betett sig som ett Serie A-lag på väldigt länge och nedflyttningen har i praktiken varit klar länge, även om den bekräftas av matematiken först nu. Att det blev klart redan nu betyder mest att klubben får tre extra veckor att planer framtiden och att Spinelli och en eventuell köpare vet, svart på vitt, att det är en Serie B-klubb man förhandlar om.
Det utdragna lidandet är över. En säsong av besvikelser, dålig ledning och dåliga resultat är över. Dags att återigen blicka framåt.
Matchen
Matchen då? Tja. Ruotolo bänkade Mozart och satsade på en offensivare Di Gennaro. Elvan i sin helhet såg ut så här (3-4-1-2): De Lucia; Bernardini, Knezevic, Galante; Raimondi (Modica), Moro, Bergvold, Vitale; Di Gennaro (Mozart); Lucarelli, Bellucci (Danilevicius).
Efter en första halvlek med ett fåtal halvchanser, bland annat för Bergvold tog det sedan fart i andra. Di Gennaro fick med sig en straff tidigt (efter att först ha varnats för filmning innan den assisterande domaren klev in och rättade till situationen). Lucarelli satte sitt nionde mål. Därefter sköt Raimondi, efter en stark räd till höger, i stolpen. Lucarelli nickade ned bollen till Bellucci, som svarade för ett riktigt snyggt mål, som dessvärre var hans första för klubben. Minuten senare spelade Lucarelli återigen fram, den här gången Bergvold, som placerade in 3-0. Innan matchen var slut han dock Catanias Maxi Lopez med att bräcka Bellucci i kategorin snyggast mål, med en helt fantastisk bicicleta, som helt överraskade De Lucia i målet. Inget att göra mot vad som rimligtvis är säsongens snyggaste mål.
Trots nedflyttningen var det dock härligt att åter se laget vinna. Ruotolo fick sin första Serie A-seger och laget bröt förbannelsen som hållit i sig sedan januari. Dessutom blev Samuele Modica den andra primaveraspelaren på lika många matcher att få debutera i a-laget. Modicas inhopp innebar att han blir den blott tredje spelaren från Livornos primaveralag i historien att spela i Serie A. (Den första är förstås Chiellini, den andra Simeoni som hoppade in mot Chievo.)
Tre matcher kvar
Det återstår nu tre matcher. Närmast på tur är Sampdoria borta. Samp kämpar om en CL-plats medan Livorno som sagt åkt ur. Jag tror alla förstår hur den matchen kommer att sluta. Av samma anledning hoppas jag att Lazio redan är klara när de gästar Armando Picchi veckan efter, så vi slipper eventuell pinsamheter då. Jag hoppas också att fansen återvänt till arenan och matchen blir en värdig final för den antifascistiska manifestation som äger rum under helgen. Sista matchen mot Parma blir förmodligen fullkomligt meningslös, men en seger vore ju roligare än en förlust.
Jag hoppas också att Ruotolo i dessa tre betydelselösa matcher väljer laget med nästa säsong i tankarna. De Lucia måste strykas medhårs, så vi har en målvakt även nästa år; vill han stå låt honom göra det, vill han slippa låt honom slippa. I övrigt hoppas jag på så mycket speltid som möjligt för Bernardini, Prutsch, Modica och Simeoni. Ingen av dem är någon supertalang, men erfarenheten kan säkert vara nyttig inför framtiden.
Avanti!