Teneriffa - Almeria0 - 0
Reggina - Milan 2-1
En stad på fötter, med ett leende på läpparna och en klubb några erfarenheter rikare hur man överlever i den allra översta italienska fotbollseliten.
Hann precis låsa cykeln och släppa ut hunden i trädgården.
Sprang upp för trappan, på med datorn och hoppas att trafiken på Reggio Calabrias lokalradiostadion "Radio Touring" inte var för hög.
Matchen hade varit igång ett par minuter och Rocco, den mytiske kommentatorn på plats på "Granillo", var i högform - det gick inte att ta miste på.
Hann knappt komma in i matchen, förstå vilka som försvarade de vinröda färgerna i denna avgörande match mot Mästarna, innan det nästan blev rundgång i högtalarna.
"Di Micheleeeee. Gol fantastico!" vrålar Rocco och han hade inte ens tid att andas innan han entusiastisk beskrev målet. Ett verkligt mästerverk av nummer 17, stopp i luften med kroppen i perfekt balans slår han till med vänstern liggande i luften. Ett volleyskott som skruvar sig in i nätmaskorna bakom en chanslös Abbiati.
Reggina i ledning efter bara sju minuter och en fullsatt stadion i solens smekande strålar visste inga gränser för sin glädje.
I Curva Sud fälldes säkert en och annan tår då David Di Michele slet av sig tröjan och firandes sprang ner till sina fans i antågande av Kapten Ciccio Cozza.
Initiativet var Regginas och den perfekt regisserade öppningen följdes av ett hemmalag som stod upp, slet och inte gav en millimeter till sina betydligt namnkunnigare gäster från Norr.
Men, på allas läppar och i tankarna hos de som inte sett Reggina vinna i sin "borg" sedan sista januari, var segerns realitet allt för viktig för att man skulle drömma sig bort och ta det tidiga målet för matchavgörande.
Men, med facit i hand, kom just det matchavgörande målet dryga 20 minuter senare. För andra veckan i rad, en Ciccio Cozza med hjärtat och pulsen som en Ferrari på Autobahn, lägger Kaptenen upp bollen på 11-meterspunkten. 11 meter ytterligare söderut står folk som bara några veckor tidigare förbannat sin och sin Kaptens olycka för en ödesdiger straffmiss just här, mot Udinese.
Men liksom mot Lazio behöll Cozza kylan och överlistade Milan-målvakten. Reggina var i ledning med två mål.
Pausvilan kändes som den aldrig skulle ta slut, folket i värmen på läktarna hade 45 minuter på sig att heja fram sina hjältar till säsongens sjätte seger och med den nytt kontrakt i Serie A.
Men knappt hade man hunnit uttala första stavelsen i det lokala uttrycket "Chisti Simu" innan Milan var ett mål ifrån att spoliera festen. Shevchenko reducerade och detta i den 49:e matchminuten.
Kanske var det samme Shevchenko som egentligen räddade kontraktet åt Reggina, helgen desförinnan, med sitt mål mot Roma som gav Milan guldet och gjorde de rödsvartas inställning till ännu en triumf, låt oss säga, förminskad.
Men inget ska fråntas Reggina i deras seger, man stod upp i 90 minuter och kunde till slut jubla efter en brådmogen invasion av planen då 10 sekunder återstod av tilläggstiden.
Tifosi, spelare och en tränare som klarat sin uppgift att hålla laget kvar i högsta serien - en stad på fötter, med ett leende på läpparna och en klubb några erfarenheter rikare hur man överlever i den allra översta italienska fotbollseliten.
För hur skön segern än måste vara i dessa dagar för mina vänner på tåspetsen, lika stor måste viljan vara hos alla inblandade i Reggina Calcio att efter två säsonger av streckkamp göra nästan säsongs upplaga starkare och bättre rustad för att motsvara kraven från sina trogna fans.
Nu kastar vi kniven som hållits invid strupen under en hel säsong och skålar i Champagne!
Grande Reggina...
