Ambitiösare än någonsin?
Allt du behöver veta inför Udineses säsongsstart och lite till.
Förändringar i truppen
Det ovanliga är att truppen har förstärkts under sommaren. Det är knappast första gången i klubbens historia men den senaste gången var sommaren 2002, precis efter mardrömssäsongen 01/02 då Udinese var en poäng från att åka ur Serie A. Vid det tillfället inhandlades trion Jankulovski-Jancker-Sensini medan ingen nyckelspelare försvann. I år kom laget sjua men klubben valde ändå att köpa spelare som generellt var bättre än de som fick lämna. Det är så jag väljer att se på Udineses transferperiod. Man har inte köpt några världsstjärnor men ändå förbättrat så gott som varje lagdel.
På målvaktssidan räknas Handanovic som en uppgradering från Renard. Slovenen är dessutom yngre och har större potential än vad belgaren någonsin hade. I försvarslinjen antas framför allt Cribari och Belleri tillföra mer än vad Pierini och Manfredini gjorde. Mittfältet har tappat i kreativitet på grund av Jörgensens flytt men har vunnit i allsidighet och målsinne tack vare Mauris ankomst. Den största förbättringen märks dock i anfallet där Jancker och Castroman, två av förra säsongens största besvikelser, har lämnat plats för Di Michele och Di Natale.
Förluster
Rossitto (klubb ej klar), Castroman (Veléz, tillbaka från lån), Jancker (Kaiserslautern), Manfredini (Catania), Pierini (Racing Santander, på lån), Almiron (Empoli), Nomvethe (Empoli, på lån), Renard (Modena), Asamoah (Modena, på lån) och Jörgensen (Fiorentina).
Nyförvärv
Di Michele (Reggina, tillbaka från lån), De Vaca (klubb okänd, tillbaka från lån), Toledo (Catanzaro), Handanovic (Domzale), Sosa (Messina, tillbaka från lån), Belleri (Empoli), Cribari (Empoli), Di Natale (Empoli) och Mauri (Modena).
Försäsongen
För att beskriva Udineses försäsong räcker det egentligen med ett enda ord - katastrof. Men låt mig utveckla. Spelarna som inte har varit skadade i minst en vecka kan räknas på ena handens fingrar. Det blev förlust med 0-4 mot Atalanta i en match som bara var en halvlek lång. Den tilltänkta trebackslinjen har fortfarande inte spelat någon match tillsammans. Och den tilltänkta anfallstrojkan har spelat en halvlek tillsammans - förra lördagen mot Ascoli.
De enda spelarna som har haft en riktigt bra försäsong, utan skador och andra distraktioner, är Fava, Alberto samt målvakterna - De Sanctis och Handanovic. De fyra sista nyförvärven har bristande grundträning som ett handicap eftersom deras förra klubbar redan hade räknat bort dem när deras försäsonger började.
Träningsmatcher
Udinese - l'Arta-Cedarchis 7-0
Udinese - Venezia 0-1
Udinese - l'Imponzo/Cadunea 8-0
Udinese - Atalanta 0-4
Udinese - Palermo 2-0
Udinese - Treviso 0-0
Udinese - Espanyol 0-2
Udinese - Palmanova 7-1
Udinese - Brescia 1-2
Udinese - Ascoli 1-0
Startelvan
Udinese ska spela 38 matcher i Serie A och medverka i två cuper. I stort sett hela truppen kommer att luftas förr eller senare. Men i dagsläget är det troligt att följande elva spelare kommer att få förtroendet i början av säsongen enligt mönstret 3-4-3:
De Sanctis; Bertotto, Cribari, Kroldrup; Alberto, Pizarro, Pinzi, Jankulovski; Di Natale, Fava och Di Michele.
Reserverna
Här hittar vi ett par spelare som skulle ha platsat under den förra rubriken om deras form hade varit normal. Men Sensini har varit skadad och tränat på egen hand ända sedan mitten av maj. Även Iaquinta har varit skadebenägen under försäsongen och kommit efter Fava i uppbyggnadsträningen. En tredje spelare som pockar på uppmärksamheten är mittfältaren Stefano Mauri. Den förre Brescia-spelaren ligger också efter rent fysiskt men blir farlig när han kommer i bättre form. Övriga spelare gör bäst i att vänta på sin chans och ta den när den dyker upp.
Handanovic; Belleri, Sensini, Felipe, De Vaca; Toledo, Pazienza, Muntari, Pieri, Mauri; Goitom, Sosa, Iaquinta.
Nyckelspelare
Alla spelare är viktiga men jag har valt ut två vars prestationer kan vara skillnaden mellan en tionde- och en femteplats.
David Pizarro
Det är dags nu. Det är nu David Pizarro ska ta klivet. Det svåra klivet upp på en nivå som kallas världsklass. Han har rätt ålder (blev 25 år gammal idag). Han kommer från ett år av motigheter, skador och besvikelser och borde brinna av revanschlusta. Han har fått ett större kreativt ansvar sedan Jörgensen lämnade. Bordet är dukat. Kan chilenaren leverera, vecka efter vecka?
David Di Michele
Han har höga tankar om sig själv. Så verkar det i varje fall, för Di Michele har en kaxig personlighet, på och utanför planen. Nu är han ute efter att övertyga Friuli-publiken om sin förträfflighet. De flesta minns honom som en anfallare som inte gjorde tillräckligt med mål under den förfärliga säsongen 01/02, hans enda i klubben. Sedan dess har han tjänat sitt levebröd i Reggina och gjort det så bra att Udinese i somras kallade hem honom för en andra chans. Tar han den?
Klubbens målsättning
Udinese har antagit en mer ambitiös hållning inför denna säsong och orsakerna är två. Dels har klubbens egna finanser förbättrats så till den milda grad att skulderna är borta. Dels är de sju systrarna inte längre sju utan fyra och klubbledningen med majoritetsägaren Giampaolo Pozzo i spetsen känner inget mindervärdeskomplex gentemot de övriga 15 klubbarna. Således satsar Udinese på att kvalificera sig för UEFA-cupen, något som man lyckats med sex av de senaste åtta åren.
Mina förväntningar/farhågor
Laget är inte samspelt och riskerar därför att börja svagt i ligan trots att de fyra första omgångarnas motstånd är överkomligt (Reggina borta, Parma hemma, Chievo borta och Brescia hemma). Sedan börjar en serie på sju matcher som är så svår att de "enklaste" matcherna är de mot Bologna borta och Lecce borta. Här kan hela säsongen avgöras om det vill sig riktigt illa - eller riktigt bra. Det positiva är att Udinese vid det här laget kommer att vara mer samspelt och förhoppningsvis i bättre form. Av de närmast efterföljande tolv ligamatcherna ser bara tre, på förhand, riktigt svåra ut (Sampdoria borta, Milan borta och Parma borta). I övriga matcher gäller det att plocka mängder av poäng för de kommer att behövas längre fram. Avslutningen på serien är brutal. Eller vad sägs om de fyra sista matcherna? Lazio borta på Olimpico, Sampdoria hemma på Friuli där de av tradition är starka, Calgiari borta i värmen på Sardinien och avslutningsvis Milan hemma. Låt oss hoppas att de rödsvartas öde är avgjort innan den matchen.
Udinese är inget "cuplag" och framgångar i någon av turneringarna ser jag som ren bonus. Dock förväntar jag mig att laget slår ut Panionios i första omgången av UEFA-cupen. Om inte annat för att förtränga förra årets debakel mot Salzburg.
På planen förväntar jag mig fler enkla mål, färre djupdykningar och fler segrar mot mittenlagen hemma. Då kan den här säsongen bli riktigt trevlig.
