Premiären på plats
Del II
Efter en stund kommer ett gäng små killar och andra Milanisti. Vi är ungefär 20 personer. Bredvid mig riggar SKY upp för intervjuer. Nervösa arbetare i kostymer springer runt och flyttar provisoriska staket hit och dit. Det är mycket varmt och svetten lackar på de flesta.
Fem minuter senare kommer en nyduschad Inzaghi i kostym ut genom grinden. Alla skriker Pippo, Pippo, Superpippo. Han yrar runt nåt varv eller två för att sedan gå in igen. Han anser att det kommer ta tid och flyr ut genom andra grinden. De små pojkarna rusar efter men Pippo hinner före. Han rivstartar bilen och åker därifrån. Sheva dyker upp en stund senare och alla vrålar ut sin glädje. Även han verkar ha bråttom. Han går igenom klungan och åker därifrån. Därefter kommer il Capitano med sin son i handen. Han stannar upp då och då för att skriva autografer, sedan åker dem därifrån. I samma veva kommer Nesta. Till skillnad, från de andra stannar han upp och skriver autografer till alla som vill ha. Han låter dem ta kort. Det är underbart att se hur han verkligen tar sig tid till alla fans. Han flyr inte utan står kvar och småpratar med alla. Efter en stund forsvinner han för att komma tillbaka med sin fästmö. Därefter åker de sin väg. Brocchi och Kaladze passerar utan någon större hysteri. De skriver några autografer och låter sig fotograferas.
Det dröjer en stund innan Abbiati kommer ut. Folk dunkar honom i ryggen. Han verkar avslappnad och även han skriver autografer innan han åker iväg. Helt plötsligt backar en bil upp mot VIP-ingangen. Folk rusar dit. Dida kommer ut först. I sitt följe har han Serginho och Kaká. De går direkt in i bilen och ger sig av. Nu verkar pojkarna lite ledsna. Kaka' var nog favoriten.
Alla spelarna var finklädda i Milankostym, välkammat hår och rullväskor. Det enda undantaget var när Gattuso kom ut. Rufsigt hår, uppknäppt skjorta, löst sittande slips och med en tygväska i handen lunkar han ut. Han är helt underbar. Hur kan man inte älska honom? Han har inte bråttom utan stannar för alla. Han pratar och skojar med pojkarna. Skriver autografer och låter dem ta kort. Alla älskar honom och det säger de till honom. Det märks att han verkligen uppskattar det. Medan Gattuso är omringad av fans kommer Stam ut. Även han får snabbt en skara runt sig som han ger all tid i världen. När de åkt börjar folk gå därifrån och gubben kommer och hämtar mig igen. Grindarna tas bort och han visar mig Milan bussen. Samtidigt fyller man Livornobussen ett tiotal meter bort.
När vi återvänder till VIP-rummet ser vi hur Seedorf blir intervjuad av Milan Channel. Han är helt lugn och nöjd med sin prestation. Däremot verkar han vara lite orolig hur övriga laget spelade. Intervjun är över och han går sakta mot garaget. Jag tittar efter honom och tänker, vilken fotbollsspelare han är! När han är i form det vill säga. För lika mycket som jag kan älska honom hatar jag honom när han är ur form. Fortsätter han så här kan allt hända.
De arbetarna som fortfarande var kvar på San Siro var fruktansvärt besvikna. Det har var inte direkt detta man hoppats på. Det var vi alla överens om. Nästa match, vinner vi! En stor revanschlusta spreds bland oss alla. Vi ska fira ihop igen! Sjunga siamo noi....som de stora vinnarna vi är!
Klockan började närma sig midnatt. De oerhört snälla mannen och en tjej från HK körde hem mig. Jag tackar dem så mycket för vad de gjort för mig. De förstod nog inte hur stort det var. Det är deras jobb och de ser detta ofta. För en annan är det ett minne för livet. På vägen upp till lägenheten kunde jag inte bestämma mig om jag var glad eller ej. Milan spelade skit i premiären, vilket oroar mig mycket. Samtidigt hade jag samma kväll fått stå en meter från personer jag avgudar. Detta var antagligen det största jag varit med om i hela mitt liv. Det var mycket blandade känslor. Jag var fortfarande i chock.
Efter en natts sömn vaknade jag upp i ett regnigt Milano. Ligger kvar i sängen en lång stund och tänker på gårdagen. Till slut kan jag samla intrycken och mina känslor. Okej, matchen var skit och under all kritik. Det blev 2-2 och vi fick en poäng. Igår var jag helt förstörd för det. Efter mitt möte med spelarna befinner jag mig fortfarande i himmeln. Det kommer ta lång tid innan jag är tillbaka på jorden igen.
