1984 eller 2004?
George Orwell, skrev 1949 sin framtidsvision i romanen "1984". Idag ser världen inte riktigt ut som Orwell fantiserat i sin roman. Eller?
Året har redan hunnit bli 2005 och halva säsongen är nästan spelad. Det har blivit hög tid att kort summera det gångna fotbollsåret. Vad kan man dra för slutsatser av den första halvan av säsongen?
Om vi börjar med Sampdoria så kan man konstatera att man har haft en bergochdalbana säsong där man just nu befinner sig uppe på berget. 2004 har varit en emotionell bergochdalbana säsong likt en dålig Disneyfilm där man ska gråta ena stunden för att plötsligt skratta i nästa. När säsongen (eller filmen) börjar så spelar man uruselt och har ingen aning om vad man håller på med. Så småningom blir man (oftast i ett snyggt montage med grym träningsmusik) bättre och bättre.
Förra säsongen blev Sampdoria känt som ett offensivt lag och det var försvarsspelet som var det stora problemet då. Med hjälp av de förstärkningar som Sampdoria gjorde i somras har läget nu blivit det omvända. Sampdoria har blivit ett lag med ett oerhört stabilt försvarsspel och ett något uddlöst anfall (om man bortser från matchen mot Lecce).
Efter en vända i Serie B tillhör Sampdoria nu återigen mittenskiktet i Serie A. Trots att man oftast tillhört mittenskiktet så är Sampdoria faktiskt en av de få klubbar som lyckats vinna Serie A i det oligarkiska Italien.
I många ligor runt om i Europa är det endast ett fåtal klubbar som slåss om guldet varje säsong. I stövellandet är det i dagsläget i princip omöjligt att utmana storklubbarna. Många klubbar har försökt de senaste åren med fått se sig besegrade i slutändan.
I fotbolls Italien är det alltså precis som det alltid varit. "Storebror" styr med hjärnhand, tabellen ser ut som den alltid gör med Juventus och Milan i topp "tätt" följda av Inter, de mindre klubbarna opponerar sig mot orättvisorna och att storlagen ständigt får fördelar osv. osv.
Har det alltid varit så? Kommer det alltid att vara så?
Eric Blair, mer känd under sin pseudonym George Orwell, gav 1949 ut sin dystopiska roman "1984". Boken skildrar en värld som blivit helt och hållet totalitär och där människor hjärntvättas med propaganda. Med facit i hand så kan man säga att världen idag inte riktigt utvecklats som den pessimistiske Orwell "förutspått". Eller har den det?
"1984": s huvudperson Winston Smith kommer över en bok som alla medlemmar av motståndsrörelsen Broderskapet måste läsa.
Kapitel 1: Okunnighet är styrka.
"Under hela den tid som historien känner till, och sannolikt sedan slutet av stenåldern, har världen haft tre slags invånare: ett överskikt, ett mellanskikt och ett underskikt. Dessa har indelats i många underavdelningar, de har fått otaliga benämningar, och skiktens relativa omfattning, liksom deras relationer till varandra, har växlat från tid till tid, men i väsentliga delar har samhällets uppbyggnad aldrig förändrats. Även efter stora omvälvningar och till synes oåterkalleliga förändringar har samma mönster alltid hävdat sig på nytt, alldeles som ett gyroskop alltid återgår i jämviktsläge, hur mycket man än lutar åt ena eller andra hållet."
"Dessa grupper har helt och hållet oförenliga mål. Överskiktets mål är att hålla sig kvar där det befinner sig. Mellanskiktets mål är att byta plats med överskiktet. Underskiktets mål [.] är att avskaffa alla skiljaktigheter och skapa ett samhälle där alla människor är jämlika. Sålunda upprepas om och om igen historien igenom en kamp som i sina huvuddrag är densamma. Under långa perioder förefaller överskiktet att ha sin makt tryggad, men förr eller senare kommer alltid ett ögonblick då det mister antigen sitt självförtroende eller sin förmåga att reagera effektivt eller bäggedera. Då störtas det av mellanskiktet, som värvar underskiktet på sin sida genom att inför detta låtsas kämpa för frihet och rättvisa. Så snart mellanskiktet har nått sitt mål trycker det underskiktet tillbaka i dess forna slavställning och blir självt ett överskikt. Småningom avskiljer sig ett nytt mellanskikt från någondera gruppen, eller från dem båda, och kampen börjar på nytt. Av de tre skikten är det endast underskiktet som aldrig ens tillfälligt lyckas nå sitt mål."
George Orwell var kanske inte helt fel ute ändå. I alla fall inte om man tittar på "il calcio". Det har hunnit bli 2005 men fotbolls Italien ser ut att leva kvar i Orwells 1984.
