Inför: Milan - Manchester United
Dags för slutronden mellan två av Europas tungviktare. Ska Milan härda ut eller slår United knockout på San Siro?
[FUNGERANDE VERSION]
Då var det dags för rond två och returmöte i djävlarnas egen privata uppgörelse. Milan är favorittippat efter bortasegern på Old Trafford med 1-0 även om en uddamålsledning hänger på en lika skör tråd som Roy Keanes temperament ute en promenad med hunden...
Med tanke på hur uppmärksammad matchen är så tänker jag bespara er onödigt avhandlande i form av vilken magnitud denna match består utav. Det är enbart människor som sovit bort 90- och 2000-talet som kan förneka att det är två utav Europas titaner som går i klinsh. Istället för onödigt snack så övergår vi i senaste nytt inför mötet och vi börjar såklart med våra kära gäster.
Manchester United
Smaka på namnet bara. Det här är inte något brödgäng vi talar om kära vänner, oh nej, Sir Alex Ferguson har under sina år vid rodret lyckats inleda och stadigt upprätthålla en sanslöst framgångsrik period av guldregn som skulle få självaste Kung Midas att avundas. Allt sedan den engelska ligan genomgick ett efterlängtat ansiktslyft i skuggan av Heyselkatastrofen och allehanda icke önskvärda supporterhändelser så har United dominerat ligan med emfas modell kraftfull. Framgångarna på nationell grönska har även kombinerats med viss internationell framgång (vem kan glömma den klassiska vändningen mot Bayern?) även om undertecknad vill mena att resultaten är av modest karaktär jämfört med de nationella framgångsinteckningarna.
Jag vill till och med göra gällande att segern i slutsekunderna mer var frukten av fruktansvärt horribelt agerande från tyskarnas håll och att man vid 1-0 både kunde och borde ha stängt butiken framför de hormonstinna engelsmännens suktande ansikten. När sedan ledaren och fältherren Lothar Matthäus blev utbytt strax före slutet visste man dock att hjärnblödningen var total och United var inte blyga att ta emot denna skänk från ovan.
For the record vill jag göra gällande att min antipati gentemot föreningen är av oerhört stor omfattning och bottnar i ett djupt rotat hat dels beroende på den massmediala överexponering som omgäldar klubben (i proportion till vad som faktiskt uträttas), dels på grund av faktumet att så många av de pro-brittiska så totalt förringar och förlöjligar allt annat än sin egen karaktäristiska definition av vad fotboll är samt hur idrotten skall bedrivas. Sparkas det på smalben och ageras allmänt vidrigt/taktlöst emot motståndare (läs Rooney och Keane) så är det ingenting i jämförelse med vilka proportioner efterspelet till en filmning får. Nej kära vänner, smaken är som baken. Och tur är väl det...
United har dock imponerat på många av oss neutrala betraktare ur ett avseende den här säsongen och det är genom ett oförtrutet krigande i sin hetsjakt på seriesuveränen Chelsea. Tyvärr för deras del så verkar det vara för sent för en klassisk omkörning på slutet när distansen till Mourinhos manskap ser för lång ut. Framgång i Champions League skulle vara räddningen för en i övrigt medioker säsong där skador och knackigt försvarsspel präglat kampanjen anno 04-05. Med spelare som Ronaldo och Ryan Giggs så finns det definitivt goda förutsättningar att ge Milan en riktig kamp om avancemanget.
I United saknas Gary Neville och Louis Saha i den uttagna truppen då båda herrarna dras med skador. Backlinjen förväntas därmed få en förändring sett till hur det såg ut senast och det är att Silvestre kliver in i laget igen samtidigt som den enligt mig urusle Wes Brown tar steget ut på högerbacken. I övrigt blir det nog inga överraskningar även om ett desperat försök med Ruud van Nistelrooy från start kan satsas på även om den målfarlige holländaren ser ut att vara en bra bit ifrån den form vi alla fruktar. För mer ingående laguppställningar rekommenderas det att ni väntar till morgondagen.
I Ragazzi
Milan ja. Hur ser det egentligen ut med våra krigare efter en lång räcka av matcher där ändamålen sannerligen berättigat allt annat än flärdfulla och underhållande medel. Uddamålsvinsterna har radats upp i samma rasande tempo som hjärtflimmer och allmänt upprivande sinnestillstånd präglat gemene Milansupporters matchupplevelse under sista tiden. Faktum är att insatsen borta på brittisk mark är den som står ut i mängden år 2005, ett faktum som vi får hålla hårt i inför returmötet.
Defensiven är ett annat glädjeämne då såväl Nesta som Maldini ser ut att vara i den berömda zonen samtidigt som Cafu börjar få igång pendeltågsmotorn och inte blir det sämre av att Jaap Stam är tillbaka från den skada som hindrade honom från att spela mot United förra gången det begav sig. Det kommer bli trångt och jävligt att stångas med dessa minst sagt rutinerade herrar och den unge och impulsive (jag vill inte välja nedvärderande ordalag om den unge mannen även om jag kan göra det) Wayne Rooney har en chans till på sig att klä av och förnedra den "långsamme" Maldini precis som det utlovats av både en och annan Unitedsupporter...
Offensivt sett så är det fortfarande många frågetecken som behöver rätas ut för att det ska se riktigt bra ut. Hernan Crespo slapp spela hela matchen mot Atalanta och är garanterad en plats i startelvan. Vem eller vilka kommer att arbeta runt "Valdanito" och hur kommer det att formeras? Det troligaste är att Kaka och Rui Costa tilldelas uppgiften att utgöra det näst högsta etaget i Ancelottis julgransformation även om det inte helt kan uteslutas att en av Tomasson eller Inzaghi får speltid redan från kick off även om den senare saknar adekvat matchträning. Hur det än blir med allt vad taktiska dispositioner och konstellationer att göra så kommer tre faktorer att avgöra den här matchen enligt mitt synsätt:
* Passningsspel
* Kyla och Rutin
* Mod
Att Milan förfogar över ett överlägset passningsspel bör betyda att man både vill och ämnar manövrera ut sina motståndare genom att hålla desamma så långt borta ifrån bollen som möjligt. Med tanke på att United kommer att gå framåt i sin strävan efter en kvittering så gäller det också att bibehålla fokus så att de långa och snabba uppspelen, som Kaka och Crespo kan utnyttja, hamnar på rätt adress. Andrea Pirlo tilldelas därmed en otroligt viktig uppgift då hans fötter är kapabla att uträtta otroligt mycket ur de svåraste av lägen med såväl långa som korta bollar.
Att det gäller att hålla huvudet kallt är minst lika viktigt, speciellt då det handlar om engelska motståndare. Allt för många gånger har man sett United kriga sin väg in i till synes avgjorda matcher för att vända och vinna. Ska United vinna så får det verkligen inte ske på grund av att Milan tappar tålamodet.
Mod är en ingrediens som jag valt att lägga in dels som en viktig påminnelse till samtliga aktörer på banan samt i synnerhet till Carlo Ancelotti som faktiskt hade en liknande ledning från CL-spel med Juventus. Den gången var det Andy Cole och Dwight Yorke som grusade Carlettos drömmar och någon repris vill vi inte se.
Slutligen ett tips: Milan - Manchester United 2-2.
Skrivet av: MICHAEL HAILE
