Matchrapport Milan-PSV, CL-Semi 1
Milan hade en del skicklighet men mest tur när laget slog PSV i den första semifinalen ikväll.
2-0 är siffror som i praktiken kvalificerar Milan för finalspel i Istanbul. Detta säger jag trots debaclet på Riazor för ett år sedan.
Matchen startade med ett mycket hungrigt Milan. Laget tog, precis som förväntat, saker och ting i sina egna händer de första 10 minuterna. Kollektivet agerade bestämt och aggressivt och skapade genast ett tryck på PSV. Sheva fick den första målchansen efter en fin långboll av Il Capitano. Tsaren från Öst fick dock dålig vinkel och ingen fart på bollen. Mycket kapable och för kvällen duktige Gomes kunde avvärja. Nästa chans kom efter en Pirlohörna då Crespo nickade mot mål och lyckades passera målvakten. Tyvärr räddades bollen på mållinjen av en PSV spelare. Stams påföljande skott gick högt över.
So far so good. Men efter den inledande 10 minuters perioden började holländarna att ta allt mer initiativ och de kom att märkas på målchanserna. Först provade kvicke Farfan ett långskott innan han blev relativt ensam och såg sig mer eller mindre fri med Dida. Avslutet lämnade dock mycket i övrigt att önska. Peruanen var något störd av Stam och Cafú men borde ändock ha gjort bättre i den fördelaktiga positionen.
Sedan, från och med mitten av halvleken och till dess slut, var det i princip bara Milan. Kaká testade vänsterbössan och Gomes visade prov på akrobatiska konster när han motade. Detta inspirerade tydligen även Gattuso som provade lyckan från distans, dock med avsevärt sämre resultat. I nästa sekvens såg vi Pirlo utöva framgångsrik forechecking (ja ni läste rätt, det var faktiskt Pirlo) innan han tåade fram bollen till Kaká som fick på ett kanonskott med högern. Även denna gång var Gomes med på noterna. Det skulle han dock inte vara lite senare då Sheva, tre minuter från slutet, fick en deliciös stickare utmed marken av, just det, Kaká. Sheva startade sin löpning några meter bakom Bouma men det stod snabbt klart att pendeltåget från Eindhoven inte skulle hänga med expressditon från Kiev. Ensam mot Gomes gjorde den gode Andriy inget misstag. Man kan ha lite anmärkningar på Gomes ingripande i denna situation med. Hade han varit lite mer på tårna hade han kunnat hinna gå ut och störa Sheva, ja kanske rentav varit först på bollen. Om Gomes skall ha något ris ikväll så är det i så fall för agerandet vid Milans 1-0 mål; i övrigt var han en gigant. De rödsvarta djävlarna gick med 1-0 och mycket råg i ryggen in till andra halvlek.
Väl där skulle man dock inte göra speciellt mycket. Laget var mycket passivt och stod inte att känna igen. Efter bara någon minut höll Dida på att ställa till det för sig då han inte lyckades hålla ett långskott av Park. Hade brasilianaren inte varit så reaktionssnabb och på hugget som han var hade en PSV spelare mycket väl kunnat raka in bollen i öppen bur.
PSV trummade dock på rejält och nyinsatte Theo Lucius hade oturen att se sin projektil till skott täckas av Maldini i ett överbefolkat Milan straffområde. Nästa chans tillföll Milan då Kaká majestätiskt kollade upp innan han hittade en fullständigt ren Crespo inne i straffområdet. Hur den senare sedan lyckades fläta in sina ben och kapitalt misslyckas med det han avsåg göra, är och förblir en gåta. Det var inte argentinarens afton helt enkelt.
Bara minuten senare var det dags för PSV att replikera. Ett mycket läckert uppbyggt anfall med den för dagen (eller åtminstone i andra halvlek) mycket duktige van Bommel och Farfan som förgrundsfigurer. Den avgörande pjäsen, i detta fall Park, hade dock ingen lycka med sig allt vid avslutet. Park skulle bli den store målsumparen för PSV ikväll. Koreanen sprang kopiöst och rörde om i Milanolaget men såg närmast ut som en korpenspelare när det gällde som allra mest - framför mål det vill säga. Milan ville inte vara sämre: Cafú slog en flack och precis boll som Sheva i farten tog ner på bröstet innan han lät den studsa en gång för att sedan göra en lobb på volley. Gomes gjorde en mirakelräddning och det är synd att Sheva inte fick göra detta mål för jag kan med säkerhet säga att det hade varit ett av turneringens hittills allra vackraste och fullt i paritet med Savicevics lobbmål från finalen i Aten -94, för er som minns det. Minuter senare spelade Seedorf elegant fri Crespo. Assisterande domaren viftade för offside men reprisen visade tydligt att han hade gjort en felbedömning.
Näste Milanspelare att presentera sig, denna gång i mycket negativ bemärkelse, var Kaladze. Georgiern gav huvudlöst bort bollen till en fritt anstormande van Bommelinne i eget straffområdet. Som tur var gick den kommande Milanspelarens (?) skott tätt över.
Nu hade PSV tryck på Milan och i rossoneri såg mycket tröttkörda ut. Park skulle hinna bli en smula för sen på ännu ett fint inlägg av Farfan innan Ancelotti såg till att göra lite ändringar. Pirlo och Seedorf blev offren i Il Misters försök att ge lite friskt blod och stadga till mittfältet. Ambrosini och Serginho introducerades men inte mycket skulle förändras. Van Bommel fortsatte att trumma vidare och sköt två mycket distinka (halv)volleyskott innan Tomasson, som också hade blivit inbytt, mycket orättvist prickade in 2-0 för Milan.
Milan gick därmed segrande ur denna fajt med en tvåmålsfavör och säkrade med största sannolikhet sin flygbiljett till Istanbul i förtid. Andra halvlek var dock mycket dyster sett ur ett AC Milan perspektiv. Nåväl, det kunde ha varit betydligt värre.Nu blickar vi vidare mot kommande utmaningar. Härnäst står Fiorentina på menyn; redo att ätas upp.
Verso Istanbul! Vai ragazzi, vai!
