- -
Bologna-Milan 2-2: Blek insats av mästarlaget
Milan lämnade Bologna med två förlorade poäng efter en svag insats på Dall´Ara.
Flera ordinarie spelare var tillbaka i startelvan efter att ha vilats i matchen mot Plzen i veckan. Förhoppningen var att Milan skulle visa att det onödiga poängtappet i Tjeckien var en tillfällighet. Så blev det dessvärre inte. Milans insats i Bologna påminde tyvärr alltför mycket om de håglösa insatserna under säsongsinledningen.
Första halvlek
Matchen rivstartar med en minst sagt händelserik första kvart. Startskottet för kavalkaden kommer i tredje matchminuten då Ibrahimovic mosar ribban med en frispark av den hårdare sorten.
Marco Di Vaio (så klart) ger kort därefter hemmalaget ledningen, då han utnyttjar en feltajmad utrusning av Amelia och lobbar in 1-0.
Repliken kommer omgående och är lika skoningslös som den är vacker att skåda. Seedorf tar emot en passning av Boateng strax utanför straffområdet; en touch och en dryg sekund senare rasslar det till i Gillets vänstra kryss. Ett mästerstycke utfört av en sann maestro. Också Boatengs förarbete förtjänar applåder.
Efter kvitteringen är gästerna ofina nog att ta över tillställningen. Första halvlekens stora glädjeämne är samspelet mellan Abate och Boateng. Bolognaförsvaret har svårt att värja sig mot den kombination av kraft och fart som uppstår när Boateng söker sig ut till högerkanten.
Det är också Abate som får Milans bästa chans till ett ledningsmål. Samspelet med Boateng ger honom läget i Bolognas straffområde. Volleyn är bra, men Gillet står i vägen.
Spelövertaget till trots är det kanske milanspelarna som bör vara mest nöjda med att 1-1 står sig in i pausvilan. På övertid berövas nämligen hemmalaget en straff sedan Seedorf tydligt stoppat Diamantis inlägg med armen. God jul Milan önskar Gianluca Rocchi!
Milan har med rätta haft anledning att kritisera flera domarinsatser under hösten, igår var det utan tvekan bortalaget som gynnades av en rad tveksamma beslut från Rocchi.
Andra halvlek
Milan inleder andra akten tamt. Linjerna i anfallsspelet är utsuddade, rörelsen dålig och passningsspelet slarvigt.
Hemmalagets Mudingayi driver på i presspelet och under de inledande femton minuterna är det Bologna som kontrollerar händelserna. Flera av milanspelarna gör riktigt svaga insatser under andra halvlek. Boateng har slocknat. Aquilani, van Bommel, Antonini har egentligen aldrig kommit in i matchen och spökar vidare under andra halvlek med enkla bolltapp och stundtals undermåligt passningsspel. Ibrahimovic ser omotiverad och Pato, ja han ser tyvärr ut som han gjort under hela hösten: vilsen. Om Tevez kommer bör nog Pato se till att ta tillvara varje chans han får fram till juluppehållet att förvalta Allegris förtroende.
Milan har kört fast och har svårt att skapa några riktiga chanser. Matchen är på väg in i ett dödläge. Tempot är lågt, avbrotten många och inget av lagen lyckas egentligen ta tag i taktpinnen. Med tjugo minuter kvar att spela bjuder domare Gianluca Rocchi Milan på ytterligare en tidig julklapp när Ibrahimovic tilldöms en ytterst tveksam straff. Ibra förvaltar generositeten med stenhård bredsida i Gillet vänstra hörn: 1-2
Diamanti replikerar emellertid minuten senare när han skjuter ett skott som varken är särskilt välplacerat eller hårt. Amelia har räkost i handskarna och fumlar in bollen: 2-2.
Milan återtar kommandot under sista kvarten, men har fortsatt svårt att skapa de riktigt farliga lägena. Outtröttlige Abate fortsätter såra Bolognas vänsterkant och tar sig till flera inläggslägen, men inne i straffområdet fortsätter milanspelarna att tampas med det problem som gäckat dem matchen igenom - de är liksom inte riktigt där.
Slutminuternas mest dramatiska händelse är den givna straff som Rocchi missar när en bolognaförsvarare stoppar Ibras inspel med handen. Kompensation? Ja förmodligen, vilket möjligen är förståeligt, men aldrig en giltig ursäkt.
Planens clown, Gianlica Rocchi, blåser av matchen, efter fem händelsefattiga tilläggsminuter.
Det slutar 2-2 i Bologna.
Funderingar efter matchen
Förvarsspelet fortsätter att se snurrigt och stressat ut. Inte ens Silva har varit sig riktigt lik de senaste matcherna. Det ställer en del frågor. Har Thiago Silva blivit så fundamental för försvarsspelet att minsta antydan till en formsvacka genast skapar virrighet i de bakre leden? Eller är det i själva verket Silva som är beroende av att ha Nesta vid sin sida?
De individuella misstagen fortsätter hursomhelst att avlösa varandra och så länge de gör det har jag svårt att se Milan plocka hem en ny scudetto i vår. Utöver Amelias dubbla bottennapp missade Silva att ställa Di Vaio offside vid 1-0 målet.
Antonini då? Ja han har kritiserats för det mesta, men att vara osynlig i matcherna är knappast ett av standard-angreppen. Under första halvlek ekade det ordentligt ute på Milans vänsterkant. Huruvida det är positivt eller negativt att inte synas så mycket kanske kan diskuteras just i fallet Antonini, men det var uppseendeväckande hur få gånger Luca syntes i bild under första halvlek. De tama insatserna på vänsterkanten fortsätter att avlösa varandra. När senast såg vi en vänsterback imponera under en hel match i den rödsvarta tröjan? Något att fundera på under sömnlösa vinternätter.
Yepes då? Ja han har sina fina sidor, han är t.ex. vår bäste huvudspelare och bjuder ett av av få offensiva vapen på fasta situationer. Men hans försök att hinna med Gaston Ramirez i andra halvlek (i den löpduell som sedan tvingade honom till bytet) avslöjar också en hel del om hans svagheter. Det var verkligen ingen vacker syn. Om han har så svårt att hänga med anfallarna i ett lag som Bologna, hur går det då när han ställs mot tuffare motstånd, jag tänker då inte minst på vad som väntar Champions.
Samma oro gäller Yepes ersättare idag, Bonera. Det är en brist i truppen att Yepes (alt. Bonera) är förstealternativ när någon av Nesta eller Thiago Silva saknas. Allegri bör se till att slussa in Mexes i startelvan så fort som möjligt.
