Cagliari - Juventus 1-3: Bra för italiensk fotboll
Det blev åter en arenafråga och Cagliari fick spela sin planerade hemmamatch i Parma, borta mot Juventus. Det började bra, men slutade som ett helvete.
Svenskafans.com har alltid funnits som ett alternativ till mainstreammedia, och den som vill ha en opartisk matchrapport från Cagliarisidan ikväll hänvisas till de nyhetssajter där Cagliaris perspektiv helt enkelt aldrig kommer att existera.
Med det sagt, kommer vi alltid att säga sanningen på den här sidan.
Men vi har också möjligheten att sätta sanningen i rätt sammanhang, vilket nyhetssajterna inte alltid kommer att göra.
Sammanhanget är att Juve alltmer börjar kännas som det gamla Juve.
De mindre lagen kan försöka, kan svara för heroiska insatser, men Juve kommer att vinna till slut. Skillnaden i status är i slutändan alldeles för stor.
Under tiden som Juventus hade det knackigt, de närmaste åren efter Calciopoli, var det många som menade att det vore bra för "italiensk fotboll" om Juventus åter blev lika dominant som förr i tiden.
Man får anta att de alla njöt ikväll. Det gjorde inte vi.
Jag tror inte många Cagliaritani kan hävda att laget blev bortdömt ikväll. Det vore ett starkt ord i en match där Cagliari får en ganska billig straff i början av matchen.
Men allt annat... Följer nedan i den subjektiva matchrapporten.
Ja, till att börja med spelades matchen alltså i Parma, i det Juventini-täta Emilia-Romagna, vilket såklart innebar att de svartvita hade ett starkt övertag på läktaren i en match där Cagliari stod som hemmalag.
Med tanke på att Juventus är Juventus, och Cagliari kom till matchen efter att i helgen ha fått stryk med 1-4 just på Ennio Tardini, mot Parma, var det ett förvånande bra Cagliari som sågs i första halvlek.
Den ovan omtalade straffen dömdes i den 14:e minuten, när Vidal onödigt stötte till Saus knä, och den sistnämnde föll lätt ner. Huvuddomare Damato friade, men målområdedomaren bedömde en ojusthet, och straffen var ett faktum.
Fram klev en snaggad Pinilla och sköt bollen hårt till vänster om Buffon.
Juventus bjöds inte på mer än några halvchanser under resten av halvleken. Farligast blev det efter dryga halvtimmen, när Bonuccis långboll hittade Quagliarella, som försökte på halvvolley, men misslyckades.
Nej, det mesta hände i andra halvlek, där Juve steg för steg ökade pressen.
Marchisio hade ett farligt skott på studs, som Agazzi klistrade, och Quagliarella försökte vända och skjuta i straffområdet, men Ariaudo blockerade skottet snyggt.
Emellan dessa lägen svarade Sau för en fin prestation, när han tog emot utanför straffområdet, och siktade mot krysset med ett skruvat skott, som Buffon kunde rädda med ansträngning.
Riktigt svettigt blev det i den 62:a minuten, när Bonucci nickade en hörna i krysset, vilket följdes av en retur, på vilken Agazzi svarade för en paradräddning, och ett tredje läge såg ut att bli den definitiva stöten av Asamoah på nick, men bollen hamnade utanför mål.
Juventusspelarna rusade mot måldomaren med sedvanlig vädjan om straff, för något som ingen har sett förutom just Juventus. Men det blev inte mål och därför är det orättvist. Någon måste betala och det är inte Asamoah.
Det blir Astori. Två minuter efter missen fäller han Giovinco, inte alltför bryskt, men tillräckligt för en varning, anser Damato i en 50-50-situation. Varningen är Astoris andra och till Ennio Tardinis glädje har Cagliaris vikarierande kapten gjort sitt för kvällen.
Lopez-Pulgas lösning blir att slänga in den 17-årige debutanten Del Fabro i backlinjen, och ta ut Sau.
Några minuter efter sin debut orsakar Del Fabro straff till Juventus. Om man med orsakar menar att han lägger en hand på Giovincos skuldra. Atommyran som annars brukar vara så stark med sin låga tyngpunkt faller som en vilsen kattunge, och Damato blåser direkt.
Fram kliver Vidal för att ta hand om steg ett av två, men trots Cagliaris perceptionspsykologiska självmål att ha en målvakt med grön dräkt skyfflar han upp bollen en bra bit över ribban.
Tre minuter senare kommer ändå målet. Vucinic skjuter hårt, Agazzi räddar, och ingen mindre än inhopparen Alessandro Matri är framme och stänker in returen enkelt. I en annan match hade vi kunnat se hans roll i matchen som en typisk släkten-är-värst-historia.
Juventus stred vidare för segermål och i den 78:e minuten var det Matri som sköt hårt och åter tvingades Agazzi lämna retur, men vann den duellen mot Asamoah.
Under tiden blev saker ännu värre för Cagliari, som hade avverkat alla byten, men fick avsluta sista kvarten med - i praktiken - åtta utspelare, då Ekdal skadade sig och inte längre hade någon möjlighet att springa.
I den 89:e minuten hittar Matri Asamoah, som nickar och ser Agazzi stå för matchens räddning vid mållinjen, varpå bollen studsar mot stolpens insida och tillbaka, innan Agazzi kan peta bort den med foten.
Vid det laget börjar många hoppas på en heroisk poäng.
Juventus får sex tilläggsminuter. Tillåt mig att repetera det; sex tilläggsminuter. Den som tror att det handlar om maskad tid får påminna sig själv om att man inte tillåts maska mot Juventus när de jagar segermål. Det är ju dåligt för italiensk fotboll.
Det kommer nu inte bli någon snackis i och med att Juventus till slut fick in bollen en bra bit innan de sex minuterna var till ända.
Svidande nog kom målet på en slump, eller möjligen huvudlöst spel av Nenê, som i sitt rensningsförsök prickade Vidals händer (vilket är okej om man spelar för rätt lag). Bollen studsade vidare mitt framför mål, där en misstänkt offsidestående Matri kyligt placerade bollen bakom Agazzi.
Ytterligare ett mål hann Juventus med. Vucinic på kontring.
* * *
Nu går Cagliari till vintervila, eventuellt under nedflyttningsstrecket.
Juventus går till vintervila och drömmer om hur man ganska enkelt ska besegra Celtic i Champions Leagues åttondelsfinal.
Jag får nog hålla tummarna för att de gör ett bra jobb med det. Det är bra för italiensk fotboll.
Jag ser fram emot nästa säsong då den italienska fotbollens fanbärare kan möta mitt Cagliari. Och möta oss på hemmaplan när de har bortamatch mot oss, bjudas på straff och få en billig utvisning, sex tilläggsminuter och tre sköna poäng. Eftersom Gud också håller på dem så får en rödblå spelare gärna gå sönder när vi som mest behöver honom.
