Derbypepp: Mina fem vackraste Madonnina-minnen
På söndag spelas ett av europas mest laddade rivalmöten. Derby della Madonnina. Inter mot Milan. Svart och blått mot rött och svart. Moratti mot Berlusconi. Zanetti mot Maldini. Nu är det Lukaku mot Ibrahimovic.
Personligen så hatar jag derbyn. Jag mår fysiskt illa en vecka inför matchen. Anspänningen är enorm, nervositeten äter upp en. De senaste tio åren har varit katastrof ur ett Milan-perspektiv. Från 2011 och framåt har de rödsvarta vunnit 5 av 22 derbyn. Att se de siffrorna förvånar mig inte men det gör inte mindre ont för det.
Det har dock inte alltid varit lika nattsvart. Jag började supporta Milan 2002. Alessandro Nesta tog en vilsen, nyss fyllda 11-årig David till den rödsvarta tröjan. Från 2002 till nedmonteringen 2011 spelades det även där 22 derbyn totalt. 12 vinster och otroliga minnen. Vi slog ut lokalrivalen ur Champions League inte bara en gång, utan två.
Så, jag har, för att längta efter ett derby istället för att bäva inför det, kikat igenom gamla derbyn och samlat mina fem personliga favoriter. Låt oss hoppas att söndagens match kommer med nästa gång jag drömmer mig tillbaka.
1:
21:e februari, 2004.
Milan-Inter 3-2.
0-2 i halvtid. Först fick Dejan Stankovic sista foten på bollen efter en hörna. Javier Zanetti sköt, lite turligt, in det andra. Ancelotti agerade i paus och bytte en Jon Dahl Tomasson. Så klart gjorde den numera himmelsblåa dansken reduceringsmålet. Kaká kvitterade till 2-2. Sedan skulle Clarence Seedorf göra ett mål som jag aldrig kommer att glömma.
2:
6:e och 12:e april, 2005.
Milan-Inter 3-0 (2-0)
Kvartsfinal i Champions League. Två storklubbar från samma stad möts i ett derby där allt stod på spel. I första matchen nickade Jaap Stam in 1-0 och min absoluta favorit, Andriy Shevchenko, satte 2-0. Minns även att Dida var omutbar.
I returen gjorde Shevchenko ett mål som var en sådan befrielse. En lättnad. En rödsvart Souness-flagga på San Siros gräsmatta. Milano var vårt.
Många minns nog även den matchen av andra anledningar. För det var i just denna match där Curva Nord skämde ut sig efter att ett Cambiasso-mål blivit bortdömt. Bengaler började regna in i Milans straffområde och Dida träffades mycket olyckligt. Jag väljer dock att visa det positiva i matchen.
3:
14:e November, 2010.
Inter-Milan 0-1.
Scudetto-säsongens första derby. Under denna tiden bodde jag i en by utanför Cesena och denna matchen sågs självklart på stammishaket, fyllt av kaxiga, men vänliga, Inter-supportrar. Zlatan Ibrahimovic var tillbaka i Milano och italiensk fotboll, men nu i Milan. Spänningen gick att ta på och några minuter innan pausvilan sparkade Materazzi ner Ibra och domaren pekade på straffpunkten. En Zlatan mot Julio Cesár och hela Curva Nord.
4:
2:e april, 2011.
Milan-Inter 3-0.
Det andra derbyt säsong 2010/2011. Den kvällen var det dock inte Ibrahimovic som stod i centrum utan Alexandre Pato. Brasse-undret chockade Inter med 1-0 efter 42 sekunder. Efter att Chivu dragit på sig ett rött kort satte Pato 2-0 i den 60:e. Cassano skulle sedan lyckas med bedriften att bli fälld i straffområdet. Slå in straffen själv. Dra av sig tröjan och bli varnad, för att sedan ta ett andra gula någon minut senare. Cassanos karriär summerad på 3-4 minuter.
5:
31:e januari, 2016.
Milan-Inter 3-0.
Låter startelvan tala för sig själv:
Donnarumma; Abate, Alex, Romagnoli, Antonelli; Honda, Montolivo, Kucka, Bonaventura; Niang, Bacca.
Seger blev det mot alla odds. En överkörning dessutom. Detta derbyt minns jag dock för att detta var första madonninan för en då 16-årig Gianluigi Donnarumma.
