Dopopartita Milan-Arsenal 4-0: Målshow med mersmak
Milan körde över Arsenal i den första matchen av två. Robinho lyckades sätta dit två strutar efter att Boateng gjort ännu ett drömmål. Zlatan, som assisterade till Robinhos båda mål, fixade och satte straffen som gav Milan en komfortabel ledning inför returen.
Varning: Känsliga läsare undanbedes. Dopopartitan är ALDRIG en matchrapport eller djupgående analys. Den är inte heller någon objektiv skildring av händelserna. Det är helt enkelt en supporters spontana känslor och reaktioner efter match.
Arsenal, engelsmän och returen
Nu kommer halva världen att säga att Arsenal var tama. En del kommer att säga att planen var dålig.
Faktum kvarstår att matchen var ett taktiskt mästerverk från Allegris sida. Man stängde Arsenals spel, och tillät dem inte att etablera någonting utan att riskera för mycket. Wenger lär få kritik för att superspelaren Oxlade Chamberlain inte fick starta, men i all ärlighet var alla offensiva spelare i Arsenal ganska osynliga i första halvlek. Milan hade stenkoll på kanterna och stängde dem snabbt med hjälp av ordentligt understöd. Van Persie och hans vänner på topp hade det inte lätt. Silva och Mexes tog knappt ett enda snedsteg ikväll, och då blir livet svårt för vem som helst.
Den stora frågan är: Kan Milan åka ut nu? Deportivo någon?
Engelsmännen besökte (som alla andra som besöker Milano) Piazza Duomo. Kvar blev, efter lite skrik och gnäll, en hög ölburkar. Milanfansen städar undan dem med ett leende på läpparna och undrar om engelsmännen nu inser att man ska spela fotboll utanför England också.
Jag har alltid haft svårt för den där engelska hybrisen när det kommer till internationell fotboll, vare sig det gäller klubb- eller landslagsfotboll. Ikväll fick många sig en ordentlig reality check. Och för all del, Milan är inte på något sätt världens bästa lag.
Ibra, Binho och Boateng
Se. En trequartista som gör något. Boatengs återkomst kunde inte kommit mer lägligt. Rörelse och en spelare som verkligen vågar slå omöjliga passningar, ta galna löpningar och smålla in en volley i krysset. Orkade inte en hel match, men hans medverkan är Milans chans att vända den negativa trenden.
Jag står fast vid att Robinho, bortsett från de två livsviktiga målen inte gjorde mycket bra under matchen. Hade det inte varit för målen hade han blivit klart underkänd i mina ögon. Men nu gjorde han två mål, och inte ens jag kan klanka ner på honom, även om han förstörde mer än han skapade. Jag bara undrar var hans kvickhet tagit vägen. Han verkar lite långsammare, lite segare, lite mindre smidig. Kanske är det kylan i Milano?
Vi ska inte heller glömma Ibra. Två assist och ett mål mot engelskt motstånd som han har så svårt för...
Ikväll var han en mobbare. En kille som ingen kunde ge sig på även om de ville. Dominerade situationerna han hamnade i och styrde anfallsspelet med sitt rörelsemönster.
Den engelska kommentatorn tyckte återigen att Zlatan aldrig imponerat mot engelskt motstånd. För det första kan han ju faktiskt ta och se sig omkring lite, se lite fotboll utanför England. För det andra så kan han inte använda sig av den meningen igen. Inte efter ikväll.
Vilken kväll
Milan tog ett stort steg mot avancemang genom en klockren insats.. Och Parma tog poäng av Juventus. Boateng är tillbaka. Pato gjorde comeback och skadade sig inte. Och Antonini var inte usel. Och just det: Det var närmre 5-0 än 4-1. Milanisti sover gott ikväll, och nu ångrar jag att jag inte åkte ner för att se matchen.
Returen, som är betydligt enklare för mig att ta mig till, känns inte längre lika lockande - på ett bra sätt. Vi har tagit ett jättekliv, nu jobbar vi vidare.
Avanti!
Kommentera gärna, men håll en god nivå.
