Dopopartita Milan-Inter 2-3: Dramatisk och frustrerande förlust
Milan spelade bort sina chanser genom en dålig halvlek och Milan har därmed fortsatt svårt att slå lillebror.
Vika ner sig
I säsongens viktigaste match var det en hel del spelare som vek ner sig, det är inte svårare än så.
Calabria försvarade som en tolvåring, den annars stabile Donnarumma halvsov vid första målet, Rodriguez agerade mest med rädsla.
Kessie blev uppäten och Suso är egentligen bara en skugga av sitt forna jag. Och Piatek, han kan ju skylla på att han inte fick något att arbeta med, men samtidigt var han egentligen aldrig farlig. Paqueta, som fått så mycket beröm, hamnade fel, värderade fel och blev korrekt utbytt i halvtid. Det stabila mittlåset läckte som ett såll och det formstarka, auktoritära Milan vek ner sig mot ett hungrigare Inter. Vår första halvlek var horribel. Och vår högerkant i den första halvleken var kanske det sämsta jag sett på väldigt länge. Besvikelsen är total. Alltså total. På resultatet. På en hel del av spelarna.
Grinta
Man skulle kunna tro att Gattuso skulle banka in det i alla spelare som kom inom en radie av tre meter från honom, och till stor del har han gjort det.
Calhanoglu, som varit helt under isen under säsongen, såg ut som en ny man. Han styrde, drev på, hämtade boll, fördelade, jobbade och var allmänt aktiv. Conti kom in och hade mer adrenalin i kroppen än Suso haft på hela säsongen och Cutrone kom in och skapade kaos som vanligt. Och nu, Erik Terzi, nu: Bakayoko - vilket monster han är.
I besvikelsen så finns det ändå ljustglimtar, några spelare som sprang ihjäl sig och som trots en hel massa kritik tidigare förtjänar ros.
Men nog med ros. Alla var skit. Allt var skit. Allt är skit. Vem fan bryr sig om resten av säsongen nu? Ingen. För allt, precis allt, är skit runt Milan just nu.
VAR och Guida
Nu blir jag faktiskt riktigt upprörd. VAR räddade Conti från en utvisning, så långt tycker jag faktiskt att det kunde ha varit okej. Martinez filmade, lekte skottskadad och tog sig åt "fel" ben. Rätt åt honom, även om Contis tackling var allt annat än smart eller slipad. Innan det hade Milans mål godkänts, och jag vet faktiskt inte hur och var man tänkte eller ska tänka där. Piatek var ju offside eftersom Romagnoli nickade bollen, men bollen nådde ju aldrig honom. Jag vet inte där och försöker mig inte ens på en objektiv bedömning. Sedan har vi straffen. Nu tycker jag först och främst att det inte är straff. Eftersom Interspelaren hakar upp sig själv så att säga. Castillejo var klumpig och för ivrig, men det känns fortfarande som en situation som är mer fria än fälla. Det som är total, och då menar jag verkligen total, absurt och snudd på korrupt är att Guida inte ens kollar på situationen en gång till. Att han inte springer ut och kollar det. För att någon är bombsäker på att det är straff? För att han själv är det? Jag förstår inte alls. Som sagt, i min bok är det mer fria än fälla, men även om det är 50-50, 60-40 eller 40-60 så känns det som ett fullständigt matchavgörande beslut som bör säkerställas? Dessutom vill jag även ta tillfället i akt och påstå att Guida dömde i princip samtliga 50-50 situationer i Inters favör.
Med det sagt vill jag slutligen säga att Milan vek ner sig och förlorade precis därför också matchen. Punkt.
