Gästartikel: Världen går snart under, men först: Sommarmarknaden

Nico Farback ger oss en inblick i vad vi kan förvänta oss av sommarens mercato.

Sommaren är speciell för alla fotbollsfans. Vissa hatar den, andra älskar den. Den italienska mercaton sliter en mellan hopp, hat, lycka och besvikelse. För Milanfansen innebär sommarmarknaden alltid något att fundera över, klaga på och i vissa fall vara glad över. Ofta har man egna höga förväntningar som kanske inte uppfylls och andra gånger är det ledningen som lovar högt och träffar lågt. Men på något sätt har Galliani och gubbarna ändå lyckats bygga ett starkt lag där budgetköp lyckats ta sitt spel till en nivå högre än förväntat av dem. Sommaren 2012 kan bjuda på exakt vad som helst förutom möjligtvis Cristiano Ronaldo och Lionel Messi för Milans del. Här reder vi ut hur förutsättningarna egentligen ser ut i Milano inför sommarens spektakel, och vad som kan komma att ske.

De spelare som behandlas i artikeln är alla av relevans för sommarens marknad. Känslan är att de flesta gärna skippar att läsa om Milans femtondemålvakt Michal Miskiewicz öde efter dennes kontraktsslut och därför lämnar vi liknande spelare hemma i frysboxen och rör oss mot sommarens kallsvettiga mercato-sol.

Hela elva spelare i Milans seniortrupp sitter på utgående kontrakt och stommen i laget kan komma att ruckas. Familjen är på väg att upplösas, nya medlemmar kommer tillsluta och trotjänare lämna. Hur slutresultat ser ut kan ingen veta men genom att utläsa tidigare tendenser och tankesätt kring dåtida marknadsgenomföranden från Milans ledning så kan man definitivt gissa.

Detta är en analys om sommarens stora spektakel, mercaton. Troligheter och logik är två stora stöttepelare i uppbyggnaden och genomförandet. Men ingenting är säkert.

Kontrakten

Denna sommar går Flaminis, Nestas, Inzaghis, Seedorfs, Gattusos, Ambrosinis, Van Bommels, Oddos, Romas samt Yepes och Zambrottas kontrakt ut. Alla är alltså sedan januari månad fria att prata med andra klubbar om det skulle vara av intresse för dem själva. De är tillåtna att lämna. Något som dock allt som troligast inte kommer att hända förrän kontrakten faktiskt går ut. Det är inte likt Milanspelare att göra som så.

Fotbollskontrakt går i vanliga fall ut den första juli oavsett år.

Vad kommer då att ske med dessa herrar?

Flamini sitter på ett monsterkontrakt på cirka 40 miljoner kronor per år och förväntas antingen skriva på ett nytt kontrakt värdigt en truppspelare av hans förmåga, eller lämna. Försvarsguden Nesta verkar bli kvar till 2013 och ett avslutande år i Milantröjan. Den födde målskytten Inzaghi har gjort sitt i Milantröjan och även jokern Seedorf lämnar med all säkerhet Milano i sommar. Lika säkert är det däremot inte att vare sig Gattuso eller Ambrosini drar vidare. Chanserna ligger troligen runt 50/50 gällande dem båda. Boss Galliani är ju som bekant väldigt nostalgisk av sig. Vidare kan Van Bommel mycket väl komma att försvinna hem till Holland i sommar, men chansen finns att Milan agerar smart, eller kanske dumdristigt, och förlänger med ett sista år. Van Bommels situation lär vara direkt kopplad till Ambrosinis och Gattusos. Alla tre stannar inte kvar.

Livsnjutaren Oddo spenderar sina sista månader av kontraktet på lån i Lecce och lär få se sig om efter en annan hobby till sommaren. Målvaktstrean Roma  likaså, men kanske vill man ha kvar Roma som tredjemålvakt och erbjuder honom ett sista år eller två. Colombianen Yepes lämnar med stor sannolikhet han med, däremot stannar Zambrotta nog ett år till som back-up.

Samtidigt går även López, Muntaris, Merkels och Aquilanis lån ut. Bombern López kommer att kosta cirka åttio miljoner kronor om man vill köpa ut honom medan Aquilani har en klausul i kontraktet som säger att om han spelar tjugofem matcher för Milan, måste man köpa ut honom. Han ligger för närvarande på tjugoen framträdanden allt som allt. Summan sägs ligga på cirka sextio miljoner kronor. Interspelaren Muntari å andra sidan sitter på ett kontrakt med Inter som påpassligt går ut i sommar, vilket öppnar för en enkel påskrift och ”förlängning”. I mittfältstalangen Merkels fall är det oklart hur det blir men Milan äger halva spelaren, som fram till skadekrisen spelade för Genoa och gjorde det mycket bra. Nu är han på lån hos Milan då det tidigare avtalet egentligen berättigade Genoa spelarens tillgänglighet. Troligtvis väljer Milan att satsa på Merkel genom att antingen köpa tillbaka den andra halvan av kontraktet eller komma överens med Genoa om en förlängning av det så kallade lånet. Däremot är chansen inte överdrivet liten att han faktiskt återvänder till Genoa på samma delägarskap-basis som i somras.

Sist och kanske även minst relevant har vi anfallaren Lucas Roggia (född 1991) som är totalt okänd för de flesta, även i hemlandet Brasilien, och egentligen inte aktuell för A-truppen på något sätt i dagsläget. Men en brasse ska alltid uppmärksammas lite extra.

Lucas, en gång för inte så länge sedan en otroligt lovande spelare som numera verkar ha stannat lite i utvecklingen, anlände till Milan på lån i januari och agenten bakom flytten heter självklart Raiola i efternamn (som i så många andra fall gällande dagens Milan). Vi får vänta och se vad man vill med detta lån. Brassen figurerar i Milans Primavera och lär få stanna där till sommaren. Äntligen tillbaka från skada ska han nu få visa vad han kan, och vill du veta mer om Roggia så kan du läsa Goals uppslag om honom här 

Hemvändarna

Storklubbar av Milans kaliber har alltid en stor mängd spelare ute på lån. Däremot är chanserna ofta små för de utlånade att ta en plats i moderklubbens seniortrupp när de kommer tillbaka, och när mercatons sista dag är över brukar vi återfinna stora delar av samma gäng, med några yngre tillskott, ute på lånedrift igen. Till sommaren har vi ett par gröngölingar som ändå tillåts drömma.

Vänsterbacken tillika spanjoren Dídac Vilá (1989) lovar gott inför framtiden på lån hos moderklubben Espanyol och har bra framtidsutsikter i Milan – än bättre om Zambrotta lämnar. Den huvudsakliga från är bara om en spanjor faktiskt kan lyckas över längre tid i Serie A?

Målvakten Donnarumma (1990) kan mycket väl finna sig hållandes tredjehandskarna om nuvarande trean Romas kontrakt inte förlängs. Han har en bra säsong bakom sig som förstaval i Serie B hos Gubbio.

Talangerna i Milano

De lovande små gossar som har chans att flyttas upp och faktiskt bli något att hoppas på i Milantröjan, likt Merkel före dem, är faktiskt ett par stycken till antalet. Lille, speedige Kingsley Boateng, som sågs nicka in 2-2 mot Malmö förra sommaren, är en kandidat. Trots att han är född 1994 så har anfallaren en chans att flyttas upp till A-truppen i sommar och kan enligt honom själv göra det med vilka han anser vara mest redo; mittfältaren Calvano (1993) och anfallaren Carmona (1992).

Att lägga till på den listan skulle vissa argumentera är hemvändande anfallaren Verdi (1992) och ännu en Primavera-spelare i anfallaren Ganz (1993). Den sistnämnde fick sin debut i Champions League den första november förra året.

Likväl kan säkerligen mittfältaren Cristante (1995), som även han varit med och debuterat i Champions League i år, få en chans att åtminstone försäsongsträna med seniortruppen. Chelsea har varit och rykt i ynglingen och man vill nog visa honom att hans framtid ligger i Milano.

I nuvarande A-truppen finns redan två ynglingar registrerade – om vi bortser från de flitigt använda Merkel och El Shaarawy – dessa är mittfältaren Valoti (1993) och ytterbacken De Sciglio (1992) som även han kunde ses mot Malmö i somras.

Truppen till sommaren

Till årets skönaste period kommer Milans trupp att bestå av en spikad grupp spelare, mer specifikt Amelia, Abbiati, Mexés, Bonera, Silva, Mesbah, Antonini, Abate, Nocerino, Boateng, Emanuelson, Robinho, Cassano, Pato, Ibrahimovic och El Shaarawy. Supertalang El Shaarawy är delägd mellan Milan och Genoa men stannar i Milan även nästa säsong och möjligheten finns att man försöker köpa ut hela hans kontrakt.

Vidare finns även nyss nämnda Primavera-spelarna Valoti och De Sciglio i truppen. Även allvarligt skadade Strasser (1990) som tillbringade hösten hos Lecce är med och går rehabiliteringen som förväntat får vi nog se honom under försäsongen innan Milan tar ett beslut om hans framtid. Delägarskap eller lån står troligen på agendan, men räkna inte bort honom ännu.

Av den spikade gruppen spelare kommer realistiskt sett bara en att lämna: Alexandre Pato – ”Ankan” som numera degraderats till ”Kycklingen”. En gång så otroligt lovande och mogen, idag tar han istället jättekliv bakåt och är nu inne på sin TRETTONDE skada sedan 2010. Tretton. Tåget går som troligast vidare till Ancelottis PSG i sommar. Italienaren är fortfarande, enligt nya uttalanden, väldigt intresserad av att få över Pato till sin klubb.

Trots många rykten lär ni inte få se världens bästa mittback försvinna någonstans om inte Barcelona slänger in Messi i affären och näsvise Zlatan lär inte få något extra år på kontraktet som det talats så flitigt om i media på senaste – inte enligt Galliani i alla fall som tycker att Ibra har tillräckligt många år kvar på det nuvarande kontraktet i dagsläget. Däremot stämmer det att Zlatans agent, just det, Raiola, och Galliani suttit i möte i förra veckan (v.9). Ämnet var enligt Galliani själv inte svensken utan något annat vi behandlar lite längre ned.

Mercaton mittpunkt

Så vilka anländer då?

Jo, om man ska tro rykten, uttalanden och aktuella situationer, möjligheter backade av logik tagen ifrån tidigare agerande av Milans ledning så finns det ett gäng spelare aktuella för Milantröjan.

Gratis är oftast godast och därför kan man inte låta bli att inkludera fotbollsspelare av bra kvalitet vars kontrakt går ut till sommaren på listan över potentiella köp. Självfallet talar vi om killar som Berbatov (Man. U), Drogba (Chelsea), Kalou (Chelsea), Bosingwa (Chelsea), Ederson (Lyon), Farfán (Schalke), Barnetta (Leverkusen), Salihovic (Hoffenheim), Douglas (Twente) och kanske främst Montolivo (Fiorentina).

Violas speldirigent och numera hatobjekt är enligt de flesta tidningar och källor i princip redan klar för Milans mittfält till kommande säsong. Med honom talar ihärdiga rykten om att mittbacken Natali (Fiorentina) följer med till Milano på en resa som kommer att innefatta mycket bänknötande för den sistnämndes del. Han blir alltså Yepes ersättare med andra ord, och anländer även han gratis.

Utöver det smörgåsbordet finns en hel del realistiska nyförvärv på kartan.

I backlinjen ser man ut att vilja förstärka ute till vänster och det tjatas om argentinaren Fabián Monzón. Den numera 24-årige Monzón har en dödlig vänsterfot att tillgå och var för bara något år sedan på väg till Udinese innan franska Nice köpte honom förra sommaren. Även landslagsmeriterade Angelo Ogbonna från Torino är enligt media aktuell och enligt senare rykten faktiskt nära en övergång. Vi får se hur stor sanningshalten egentligen är.

Andra värvningar än ett stycke mittback och ett stycke vänsterback lär inte bli aktuella för Milans backlinje då Nesta allt som troligast skriver på för ett år till samtidigt som man har Mexes, Silva, Bonera i mitten sedan tidigare, dit även Natali verkar ansluta. På vänsterbacken finns som sagt Antonini, Mesbah och kanske Zambrotta alternativt Vila, med framtidsutsikter om en fjärde spelare. Högerbacksplatsen ser lite mer öde ut och den enda kvalificerade spelare man har där stavas Abate. Den åldrande Zambrotta utgör ett okej alternativ tillsammans med Bonera men detta är inte spelare man vill ha på planen mot lag som Barcelona och United. Kan Bosingwa eller något än större lågbudget-alternativ bli aktuellt? Kanske.

Mittfältet är inte lätt att läsa av hur det ska komma att se ut till nästa säsong – långt ifrån. Som redan klargjort går en drös kontrakt ut på mitten och ryktena spretar åt alla håll. Från Barcelona är Keita ett fullgott alternativ som Ibra sägs stötta fullt ut. Mittfältaren talas om som en potentiell ersättare för Van Bommel. Efter Keita så har vi såklart det numera uttjatade Ganso-ryktet (Santos).

Ledningen i Milan är allt som troligast ute efter att bredda mittfältet med billiga, hårdjobbande, dugliga spelare som Muntari och Keita – spelare som kan ersätta det gamla gardet för okej summor. Men det cirkulerar också röster om att man inte vill nöja sig med att bara bredda och ersätta, man vill höja ribban.

Ett köp av Ganso hade gett President Berlusconi den där dosen uppmärksamhet han alltid suktar efter men även Milan den kreativiteten på mittfältet som är så otroligt viktig när man går in i perioder där Robinho, Emanuelson och Prince med flera inte orkar löpa ihjäl sig under nittio minuter i match efter match.  Vilja räcker inte alltid hela vägen (vilket Arsenal nyligen fick erfara), speciellt inte mot lagen i den absoluta toppen och därför behövs större kreativitet och finess än Montolivo och Aquilani kan erbjuda.

Milans egen onkel Fester, Adriano Galliani, satt ju som bekant i möte med den alltid lika omtalade agenten, tillika nästintill Milan-ägde, Mino Raiola i veckan som var (v.9). Något som media direkt antog var kopplat till en förläning av Ibrahimovics kontrakt och så var cirkusen igång för full rulle. Milan gick dock snabbt ut via Galliani och nekade till en förlängning i dagsläget men berättade samtidigt att mötet handlade om ett par intressanta ynglingar. Vilket för oss till…

Manchester Uniteds stortalang Paul Pogba (1993), vars kontrakt är på väg att gå ut. Självfallet är hans agent Raiola och självfallet är spelaren därmed extra aktuell för Milan. Ungtuppen har ännu inte skrivit på något nytt kontrakt och kan därmed snappas upp av andra klubbar men Raiola har sagt att man först ska ta ett beslut angående Uniteds förslag, sedan kan man börja prata med andra intressenter (Man. C, Milan, Juve, Inter et cetera). Den unge fransmannen vill enligt agenten dock ha en garanti på A-lagsfotboll. Kan Milan verkligen säkra det och i sådana fall, i vilken skala?

*Enligt helt fräscha rapporter sägs det att Pogba kommit överens med Juventus om en övergång.*

Fortsätter vi på spåret Raiola men hoppar över till anfallssidan så hittar vi återigen en intressant koppling. Den sliriga ormen som är Mino Raiola har enligt rykten börjat nästla sig in i succémannen Guidettis kretsar och ett färskt uttalande om att Raiola skall ”erbjuda en ung spelare till Milan, Inter och Juventus” spädde på elden än mer. En ny, okänd klient verkar det även handla om till råga på allt. Men är det Guidetti (1992), som ägs av City men är på lån hos Feyenoord, eller någon annan supertalang han talar om?  Vi får helt enkelt vänta och se.

Kör vi vidare på unga talanger finns en hel del att vraka mellan i ryktesväg vad gäller Milan. Benficas anfalls-ess Rodrigo (1991) har fått mängder av blickar på sig från Italien och kan vara aktuell. Likaså Muriel (1991) som gjort bra ifrån sig för Lecce där han spelar på lån från Udinese. Båda spås lysande framtider.

Men ryktet med störst hajp har sin bas i den blå delen av Manchester. Argentinaren Tévez var ju som bekant vinterns stora följetong och bara minuter från att bli klar för Milan innan det hela gick i stå – två gånger om. När Pato nu är på väg ut kan man inte undgå att räkna med åtminstone en ny anstormning från Milans sida. Frågetecken kring psyke, fysik och liknande gör sig dock synliga när man pratar om Tevéz och frågan är om Milan inte väljer en annan väg med en hel sommar på sig att fundera. Villarreals italienare Rossi finns tillgänglig för en flytt till sommaren och mycket pekar på att det blir Juventus, Inter eller Milan om Rossi själv får välja.

En liten outsider som dock lovordats av Berlusconi är Arsenals magiker Van Persie som kan komma att lockas iväg i dunklet av förskjutna kontraktssnack, trofélösa säsonger, tunga förluster och en potentiell ersättare på ingång i Podolski. Drar vi blickarna mot Frankrike finns en fenomenal striker vid namn Giroud (Montpellier) att fundera över som potentiellt köp. Fransmannen lär kosta lite över hälften av vad de andra namnen på listan går för och det ryktas till och med om en klausul på hundrafemtio miljoner kronor i kontraktet. Om det ryktet är sant är för mig oklart.

Ingenting är säkert vad gäller transfermarknaden det borde alla acceptera och omfamna innan de ger sig in i dess galna värld. Men sex saker är ofta säkra när man talar om Milan och mercato.

1. Prutandet och snålandet kommer att tas till nya höjder på varenda spelare av rang man är ute efter och affärerna blir troligen utdragna.

2. Det blir osannolika mängder prat från Milans håll rörande mercaton, främst genom Galliani. Så mycket att man ibland kliar sig lite i skallen och undrar om gubben verkligen jobbar mellan varven.

3. Räkna med att minst en så kallad utfyllnadsspelare tillkommer på mitten och lova att inte döma spelaren innan han fått minst sex månader att visa upp sig. Milan har en lustig förmåga att lyckas förvandla vissa av dessa så kallade utfyllnads- eller truppspelare till solklara startlirare. Senast: Nocerino.

4. Milan köper någon under fönstrets sista dag. Det har blivit lite av ett signum och garanterar alla Milanfans underhållning från dag ett till dag sextiotvå av sommarmarknadens galenskaper.

5. Lämnar en stjärna så ansluter en annan. Denna gång är det Pato som troligtvis går skilda vägar med Milan och självfallet ska han ersättas med dunder och brak, stor fest, illegala fyrverkerier och annat skräp pappa Berlusconi gillar.

6. Frågan ”varför köper de in ännu en anfallare?” kommer att ställas. När Patos ersättare står där, inköpt med kosingen från brassens försäljning, kommer säkerligen en del att jubla. Resten kommer att tacka och ta emot men samtidigt titta tveksamt och fråga datorskärmen om pengarna inte hade spenderats bättre på en mittfältare av högsta klass. För nog skulle Milan förvåna de flesta om de faktiskt gjorde slag i saken och köpte in båda en RVP och en Ganso – fastän det hade varit otroligt nyttigt, smart och framförallt logiskt. Men logik och Berlusconi… Mama mia.

Förbered er på en vild sommar. 

//Nico Farback

    Källor:

Transfermarkt.co.uk
Milannews.it
Tuttomercatoweb.com    

0 kommentarer

Redaktionen2012-03-10 15:35:00