Analys efter Inter – Genoa
Genoa gjorde en strålande match borta mot mästarna Inter och det hade inte varit orättvist ifall man skulle åkt hem med alla poäng. Många spelare verkar ha toppat formen och precis som skribenten Emil Carlström skrev i inför rapporten så skulle ett mål räcka för vinst.
En fantastisk match ifall man tar på sig Genoaglasögonen. Många spelare spelade på sin allra högsta nivå. Jag tänker på Mesto som raderade eller snarare punktmarkerade ut Maicon. Han hade även öppet mål efter Militos skott, men missade. Bara sekunder senare dunkar han iväg bollen som en missil från 30-35 meter i underkanten av Cesars ribba. Fantastiskt!
Jag var inne och läste lite på Intersforum innan matchen, där var det mer intressant att diskutera vem som skulle vinna guldbollen än den kommande matchen. Men en klok pojke skrev ”Det ska bli intressant och se hur bra den där Milito egentligen är”. Han fick nog ett bra svar idag. Diego Milito är en suverän spelare. Bollmottagare, djupledslöpare, irrationell, teknisk och hela tiden ögat för målet. Vet inte hur många gånger som han kom till avslut idag, alla avslut av hög kvalité… på mål. Cesar hade det svettigt. Milito hade ett kanonläge då Canal+ visade tysk motorsport två meter framför Cesar efter Scullis tillbakanick. Ovanligt att se han i sådan obalans i avslutet. Ett garanterat mål annars.
Jag var även mycket glad och imponerad över Thiago Mottas ”riktiga” debut. Han är precis den spelaren Genoa har saknat sedan man gick upp till Serie A förra året. En rutinerad innermittfältare som håller hög klass. Motta visade så länge han orkade en enorm vilja, rivighet, ett fantastiskt kyla i bollbehandlingen och passningsspelet. Han tog av förklarliga skäl slut med 30 minuter kvar och då kom även felpassen, men han var tvungen att spela vidare p.g.a Jurics sorti och Genoas mittfältskris.
Vanden Borre har ofta sett ut som en kossa på planen i mina ögon. Stor, för stor och klumpig och kladdig med bollen. Men idag kom han in och var dominant. Överstegsfinter, dribblingsraider, tekniska nummer och ett moget spel. Jag satt med hakan i knäet och trodde inte det var sant. Snacka om att vi behöver en VDB i form nu när vi knappt har två innermittfältare tillgängliga till nästa match. Detta kändes som VDB:s stora genombrott i Serie A.
Rubinho var bra redan förra året men i år har han utvecklats något enormt. Nu gör han de där äckliga räddningarna precis som förra året. De som en målvakt inte ska kunna rädda. Men skillnaden är att han är mycket mera stabil nu. Hela hans spel stavas TRYGGHET. Alla litar på honom och som han plockade inlägg och hörnor idag som jag plockar äpplen ute på min 740kvm tomt.
Ferarri denna spelare som de flesta verkar hata, men i Genoa har han i alla matcher som jag har sett varit felfri. I Roma gjorde han grova misstag då och då blandat med bra försvarspel. I Genoa har han varit superb. Genoaförsvarets ledare.
Jag var orolig när Bovo försvann tillbaka till Palermo. Vi fick Biava istället. Jag frågade på Palermos forum ifall han var bra. Jag fick som svar att det visste man inte då han bara spelade och aldrig utmärkte sig. Idag stångades han med Zlatan och gjorde det med bravur. Hans taniga kropp mot Zlatans muskler var ingen rättvis kamp, men han klarade sig bra ändå. Förra matchen mot Siena gjorde han matchens enda mål och var planens bästa spelare. Snacka om fingertoppkänsla i det bytet.
Vi åker alltså till Milano och till Giuseppe Meazza med en fylld kortsida med 5000 tifosis (30 bussar, bilar och special chartradetåg) och med ett diger skadelsita: Paro, Milanetto, Gasbarroni, Palladino, Olivera och Modesto. Vi spelar en mycket bra fotboll och skakar självaste Inter som kommer från en 4-0 seger borta mot Roma.
JAG ÄR STOLT!
FORZA VECCHIO GRIFONE!
