Genoa - Milan: En söndag inte riktigt som alla andra
En grå söndag bland vägspärrar och poliser. Detta är en rapport från en stad som rustade sig för en fotbollsmatch som i slutändan hamnade i skymundan av allt det tråkiga.
Himlen låg grå och regntung över Genua denna majsöndag. Morgontidningarna trumpetade ut rubriker av typen ”En stad under belägring”. Det kändes lite överdrivet, men visst märktes dagens match i gatubilden mer än vanligt.
Jag vet inte vad som ligger bakom alla beslut som fattats den här veckan, inte heller tänker jag spekulera i orsakerna. Helt klart är att någon gång under lördagskvällen kom någon på att kanske var det inte helt genomtänkt att låta milansupportrarna åka till Genua i helgen. Att sedan genoafansen helt öppet planerade en manifestation som de inte hade sökt tillstånd för, väl medvetna om polisuppbådet som de skulle möta, sände väl ut en del signaler om att den här eftermiddagen kanske inte skulle bli som vilken söndagseftermiddag som helst.
Det har gått femton år sedan den där olyckliga dagen då Vincenzo Spagnolo miste sitt liv utanför Luigi Ferraris-stadion inför en match mellan Genoa och Milan. Är det inte dags att släppa grollet och gå vidare, undrar någon. Genoasupportrarna fick inte åka till Milano i säsongens första möte så håll samma linje nu, säger någon annan. Det jag väl kan hålla med om är att det vore önskvärt att kunna gå vidare, men kanske är ett hastigt fattat beslut inte det bästa sättet att göra det. Tänk först, agera sedan.
I delar av Genua gick livet vidare som vanligt idag. Under mitt besök inne i centrum mitt på dagen märkte jag inte av något särskilt. Men medan jag närmade mig Brignole-stationen på väg hemåt, blev det allt tydligare att i andra delar av stan var det här inte en dag som alla andra. Här och där stod det poliser posterade och kontrollerade trafiken. Vid stationen hade lokaltrafiken skickat ut särskild personal för att kontrollera att trafiken mot Marassi skulle flyta på utan störningar.
Jag hoppade på en buss som var ovanligt tom. Det visade sig att trafiken mot Marassi inte alls kunde flyta på utan störningar för vägen från Brignole till stadion var avspärrad av poliser någonstans halvvägs efter sträckan. När bussen svängde in på min gata såg jag att även den bevakades av poliser, men här släpptes i alla fall trafiken fram. Vi stannade för rött ljus och jag såg två killar på en vespa smyga upp jämsides med oss. En körde, en höll en rödblå flagga i handen. Jag vet inte vart de var på väg, på stadion kom de inte in idag.
När jag steg av bussen, såg jag två poliser utanför min port. Den lilla tvärgatan bakom hörnet som leder mot stadion var inte särskilt hårt trafikerad, men då och då passerade någon på en vespa och poliserna höll ett vaksamt öga på dem. Jag gick in för att följa matchen på radio.
Med en kvart kvar till avspark hörde jag en helikopter passera på låg höjd över huset. Jag tittade ut och såg en polishelikopter långsamt sväva över mitt hus. Den skulle sedan visa sig vara ett återkommande störningsmoment under eftermiddagen. Det kändes smått absurt. Fotboll är en sport, en form av underhållning. Den ska inte behöva drabbas av det som vi har fått se idag. Jag har alltid tyckt att fotbollskulturen i Genua generellt har något positivt och bra över sig. Jag hoppas att det här var en isolerad företeelse, att vi i framtiden ska slippa drabbas av båda ogenomtänkta handlingar och dåligt grundade beslut.
Och själva matchen då? Ja, den vann Genoa med 1-0. En ensam bil som råkade passera mitt hus just när Sculli gjorde målet tutade för att fira. Någonstans hörde jag någon jubla. Kul att Genoa tog sig samman så här i slutskedet av säsongen, tråkigt bara att matchen inte fick en festligare inramning.
