Golestani: Hur man förlorar en ligatitel
Säg att du är förhandstippad segrare. Säg att du har den mest avgörande spelaren i hela serien, särskilt om ser tillbaka till de senaste sex åren. Säg att du värvar en mittfältare för inga pengar alls, och han börjar göra hattrick och vända matcher åt dig. Du har en tämligen ung tränare som på pappret ser ut att vara den perfekta långsiktiga lösningen. Hur gör du för att slänga bort en ligatitel då?
Fråga Milan.
Vi vet hur man gör. Vi borde nästan skriva en instruktionsbok.
Först ser vi till att ingenting händer under transferfönstret. Vi säger att vi ska värva Mr X, och upprör alla genom att värva hans dvärgkusin.
Vi ser klara svagheter i truppen och värvar ännu sämre spelare på just dem positionerna. Därefter ger vi dem inte riktigt chansen.
Vad gäller veteranerna i truppen är det väldigt enkelt. Kolla vilka som fortfarande kan bidra på högsta nivå. Förnya därefter inte deras kontrakt och se till att de lämnar klubben i tårar. Gärna till främsta utmanarna. Förnya därefter kontrakt på de flesta som inte kan eller längre bryr sig om att bidra. Starta dem så ofta som möjligt, och då gärna på fel position.
Sedan inleder vi säsongen på ett utomordentligt uselt sätt. Det är det bästa sättet. Säg att vi tar två poäng på de tre första matcherna.
Så, redan i den femte omgången förlorar vi bortamatchen mot ärkerivalerna och titelutmanarna. Lika bra att ge dem alla möjligheter att vinna serien. Och just det, glöm inte att vi inte får visa någon som helst gnista. Vi kan inte avslöja att vi, precis som alla andra, vill vinna ligan mer än något annat.
Därefter händer det oundvikliga. Kvalitén i truppen tar över och spelare som Ibrahimovic börjar stänka in mål efter mål. Även om vi verkligen inte vill vinna ligan jobbar spelarna ihop en härlig poängskörd. Ibland låter vi till och med motståndarna, som på förhand av många tippats ligga på nedflyttningsplats (för diskussionens skull kan vi kalla dem Lecce), ta ledningen med 3-0 innan våra spelare bestämmer sig för att vinna matchen. Allt för att göra det så svårt som möjligt för oss själva.
Nu ska vi inte glömma bort vad vi måste göra för att förhindra att våra kvalitetsspelare inte tar över och bärgar titeln på egen hand. Vi måste se till att skadade spelare skyndas tillbaka så att de kan slå upp oläkta skador. För att det inte ska verka konstigt gör man detta till en oskriven regel som tillämpas säsongen igenom.
Dessutom anställer vi ett gäng fullständigt inkompetenta homeopater som får ansvara för förebygga samt behandla och rehabilitera skador.
På så sätt minimerar vi antalet kvalitetsspelare som, gud förbjude, kan sätta käppar i hjulen för att laget ska kunna minimera sin totala poängskörd.
När vi ändå håller på så kan vi lika gott se till att vi spelar våra hemmamatcher på en åker. På så sätt ser vi till att många spelare inte kan få ordentligt fäste och därmed ökar vi också risken för skador på våra stjärnor.
När vi spelar mot lag som inte har en Champions League plats att spela om är det inte lönt att ha något motivationstal. Ibland ansvarar spelare som Robinho för att hela laget går ut natten innan en viktig match, bara för att man inte ska vara övertaggade på matchdagen. Lite valium utan att medicinera.
När det är dags för att öppna plånboken och förstärka truppen mitt under säsongen är det återigen enkelt. Vi använder oss av en gammal beprövad metod. Säg att en stjärnspelare är klar för klubben. Övertala honom att säga att han endast kan tänka sig att spela för ditt lag. Sätt press på spelarens klubb att släppa honom gratis. Den viktiga detaljen är att klubben måste ägas av människor som har så pass mycket pengar att det inte går att räkna. På så sätt sätter de ner foten och vägrar. För att lugna fansen värvar du då en spelare som inte är önskad av en bottenklubb. För att han inte ska kännas för välkommen eller älskad låser du in honom på ett hotellrum och säger åt honom att sitta där tills du bestämt dig om han får spela för ditt lag eller ej. Enkelt, men effektivt.
Nu kan det ju bli så att allt detta inte räcker. Det kan ju gott vara så att motståndarlagen, i år i form av en gammal dam, ändå bjuder in oss i titeljakten. Kanske är de så pass snälla att de låter oss ta ledningen till och med. Vad gör vi då?
Ja då är det ju lika bra att se till att följande två saker inträffar.
Lagets största stjärna och troligen viktigaste spelare måste stoppas. Vi ger honom en fet bonuscheck för varje varning och utvisning han får. Ju dummare desto bättre. Sedan kommer vi till en annan mycket viktig punkt.
De italienska lagen har sedan länge försökt påverka domarna med mutor. Rolex-klockor och bilar. Tjänster och gentjänster.
Vi bjuder in domarna till presidentens bunga-bunga fester och ger dem klara direktiv. Se till att hälften av målen laget gör inte räknas. Det spelar ingen roll hur tydligt det är. Blunda för rättvisa och se till att vi får vår vilja igenom. Samtidigt får ni ännu en Rolex-klocka om detta görs i samband med viktiga matcher, gärna sexpoängsmatcher.
Och då, när det fortfarande inte är över. Ja, då gäller det att göra allt vi kan. Inför måstematcher inleds det taktiska snacket med orden "det spelar ingen roll vad ni gör, vi vinner denna matchen med 5-0". Direkt därefter avslutas det taktiska snacket med att tränaren skrattar och får hicka. Dags för match. Än en gång är det klara instruktioner till tränaren som gäller. Bonuscheck om han ser till att han får sparken efter säsongen. Sena byten, uteblivna byten, fel spelare i startelvan och naiv inställning. En stjärna i kanten om han ser tagen ut av stundens allvar.
Förresten, vi ska inte glömma ett viktigt element. Se till att titelutmanaren, och därmed också klubben som ska ta över scudetton, är ett stabilt och hungrigt lag. De får gärna ha byggt den finaste arenan i Italien och se gärna till att göra dem hungrigare och hungrigare. Det är viktigt för att göra jobbet enklare för nästkommande säsong.
När jobbet är utfört så är det enkelt. Sparka tränaren, ge honom en bonuscheck och han tar mer än gärna på sig allt ansvar. Skyll allt på domarna som kollar tiden på sina nya klockor och ler. Se sedan till att fortsätta på den inslagna vägen, samtidigt som frekvensen av bunga-bunga festerna intensifieras.
Där har ni det. Enkelt.
Kommentera gärna, men håll en god nivå. Har du ingen humor, eller är bittrare än mig ber jag dig att glömma allt du läst, stänga din webbläsare och gå vidare med ditt liv.
